Hednandet av Gamla Uppsala Kyrka inlett – Templet tas tillbaka, bit för bit…

Min hedniske vän Henrik Andersson tipsade mig om vad som hände i Gamla Uppsala Kyrka i Lördags, där nu ett äkta hedniskt sångspel uppförts, lagom till den kristna Trefaldighetshelgen (eller om det nu är en enfaldighetshelg de där kristna firar !) Den blandade kvinns- och manskören Rechoir uppförde nämligen då sitt folkmusikdrama Volund, baserat på Völundarkvida ur Eddan. Verket är inspirerat av de tio bildstenarna från Ardre, och skall enligt uppgift vara 100 % fritt från kristna inflytanden. Mig veterligt är det första gången, som ett modernt hedniskt verk uppförs inne i en kristen kyrka, och nu sker det på det gamla Uppsalatemplets plats – vad kunde väl vara mer passande…

1Denna byggnad skall vi återta ! Den restes på det gamla Uppsalatemplets plats, och därför skall den åter bli ett Asatempel !!

Bit för bit, steg för steg återerövrar vi vad som är vårt. Tänk vilken oerhörd vinst det skulle vara – inte bara för Sveriges alla Hedningar och Asatroende över hela Världen – och vilken turistattraktion vi skulle få, om man lät Uppsalatemplet återuppstå här i vårt land. Platsen har ju aldrig varit kristen, och är också helt utan betydelse för Svenska Kyrkan som den nu ser ut – den har redan en stor katedral inne i det moderna Uppsala och alla andra gudstjänstlokaler den nu behöver – de flesta av dem står ju ändå helt tomma både om söndagarna och till vardags, så varför kunde vi Hedningar inte få Gamla Uppsala kyrka att hålla ting och fira bröllop, knäsättningar och begravningar i.. ? De kristna påstår ju själva, att just deras religion skulle vara snällare och godare än alla andra – och då är det väl också helt riktigt att de går upp till bevis och gör oss till viljes på en enda punkt, eller hur ? Hundratals kyrkor runt om i landet behöver ändå avvecklas, och att ge tillbaka en bit av Sverige till landets verkliga ägare, vore sannerligen inte för mycket begärt.

7f98e27a722854d269d2797d18a5f209

Sagan om Volund, den frihetsälskande smeden som tvingas smida ringar och klenoder till en ond tyrann, som försöker ta makten i Nordanlanden, men till slut finner friheten genom sin egen klokhet och intelligens har nog mycket att säga människor också i dagens Sverige. Som Völund smed gör vi oss våra egna vingar, och söker oss nya mål – utanför kristenheten, och utan några främmande frälsare eller herrar, som försöker behålla makten över oss. Ardrestenarna, som i över 700 år låg vandaliserade och bortglömda under ett kyrkgolv från 1250-talet förvaras nu på Historiska Muséet i Stockholm, visas sällan trots att de är hela tio stycken, och bara den åttonde stenen – den med Völunds konstgjorda fågelhamn, där smeden gjorde sig vingar – visas numera för allmänheten.

800px-G_114,_Ardre

En annan av stenarna visar Volund, smeden och arbetaren med sina verktyg (högst upp i bild) insnärjd i kristendomens garn.. Bakom honom står en av Niduds unga söner, som kommit för att se mästaren i arbete.

Steg för steg, bit för bit tar vi tillbaka det som är vårt. Än smider vi, och segt och oförtröttligt blir arbetet gjort. Eller, för att citera Hávamál, i den 126 strofen:

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir, -njóta mundu, ef þú nemr,þér munu góð, ef þú getr -:skósmiðr þú verirné skeftismiðr,nema þú sjalfum þér séir:skór er skapaðr illaeða skaft sé rangt,þá er þér böls beðit. – i min översättning: ”Det råder jag dig, Loddfafner – om du råd tager – njuta får du, om du rådet lyder – dig går det väl, om du gitter: Varken skosmed eller Skaftsmred skall du vara annat än till dig själv. För om skorna inte passar, eller skaftet blir snett – då önskas det ont över dig…

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s