Om Katolska Björnar och annan sommarläsning…

Vi befinner oss i tiden efter Midsommar, och är på väg emot Sommarblotet eller ”Sumarblót” som man sa på det gamla Island, som alltså infaller vid första fullmånen i Juli. Denna tid sammanfaller vanligen med den av de flesta svenskar firade ”industrisemestern” som blev lagstadgad först under Folkhemmets stora tid på det begynnande 1950-talet, men som snart kanske långtifrån är någon rättighet för alla, därför att förhållandena i vårt sönderinvandrade land med tiden blivit sämre. ”Folkhemstanken” – ett från början sunt ideal – är sedan länge satt på undantag, och den rörelse som en gång drev denna tanke; har numera satt andra länders och andra folkslags intressen före det egna folket…

För egen del förbereder jag mitt arkiverande av gamla inlägg på den här sajten – de senaste femtio eller så av dem kommer ni att få läsa på flikarna här ovan – och i samband med det botaniserar jag på nätet. Jag fastnade idag för den Finländske målaren Kaj Stenvalls tavla ”Bear in Mind” från 2010.

bear in mind

 

Kaj Stenvall, som utpekades som Hedning redan på 1990-talet, är svenskättad och alltså Folksvensk,  fast finskspråkig och en konstnär jag följt ganska länge, eller ända sedan han målade Jesus som Kalle Anka redan på 1990-talet. Eller om man så vill – Kalle Anka som JesusAnkan som ”frälsaren” eller ”Soter” vilket fick alla kristna i Finland att skrika högt på sin tid, och hota honom med straff för hädelse.  Hans konst är så intressant, att den skulle fodra ett helt eget inlägg i denna blogg, och en vidare analys av hans tavlor och konstnärsskap får därför vänta tills senare.

iso-rakkaus

En av Stenvalls mest hedniska verk – som numera tagits bort från hans egen Internet-sajt...

Låt oss därför återvända till målningen ”Bear in Mind” vilken påminner inte så lite om den likaledes finske författaren Arto Paasilinnas berömda romaner. Alla Hedningar och Asatroende i Sverige känner väl säkert till hans bok ”Åskgudens Son” (Ukkosenjumalan poika) vilket handlar om hur gamle Ukko eller Ukko-Pekka, sänder sin son ned till jorden för att återinföra Hedendomen i hela Finland och vad som sedan händer. Denna bok skrevs redan 1995, 15 år före Stenvalls tavla, men under den tid han höll på med sina första ankmålningar och började med sin fräna kritik emot all kristendom och dess allmaktsfantasier, sina ”Frälsare” eller de kristnas eviga Führer-princip, som ju har mycket gemensamt med Nazismen, Kommunismen och andra totalitära samhällsläror. Hela kristendomen är ju i likhet med Islam just totalitär till sin själva natur, och tillåter bara en enda gud, likaväl som de totalitära politiska lärorna bara tillåter ett enda samhällssystem.

Paasilinna skrev för övrigt 1999 en annan roman på finska, Prosten Huuskonens bestialiska betjänt (Rovasti Huuskosen petomainen miespalvelija) vilken i alldeles osedvanligt hög grad påminner just om Stenvalls målning.

Rovasti huuskosenFinns även översatt till svenska, engelska, franska, tyska och en mängd andra språk. Rekommenderas starkt som sommarläsning !

Boken, som kom på svenska år 2003, handlar om hur Prosten Huuskonen av en församlingsbo, som är jägare, får en liten björnunge i present, eftersom jägaren inte förmår döda björnungen och därför ger den till prosten att uppfostra, då han tycker att det vore en kristlig gärning. Björnen växer och växer, och Huuskonen skiljer sig snart från sin hustru och övervintrar i ett konstgjort ide hos en 25-årig björnforskarinna, som han blivit närmare bekant med. Till slut tar björnen dock efter människan, och inte bara människan efter björnen – Huuskonens prästerliga björn fungerar som hjälpreda i kyrkan, brummar med i allehanda psalmer, sätter upp siffror på bibelcitat och lär sig genuflektera eller knäfalla på rätt ställe i predikan, alldeles som vore den en människa. Den finske prästmannen och hans björn hamnar så på en internationell teologisk konferens, där representanter från alla Värdsreligioner diskuterar om björnen egentligen kan betraktas som troende eller inte. Huuskonen hävdar naturligtvis som Protestant att björnen faktiskt har blivit kristen och att den är ”frälst” eftersom den mumlar sina böner, och därför enligt Luther har frälsts ”sola fide” eller av tron allena.

Katolikerna protesterar emellertid hårt emot björnens närvaro, då Bibeln inte nämner något om troende björnar, och islamisterna vill omedelbart skjuta den, eftersom de anser att bara tanken på en troende björn är en svår hädelse emot Allah. Buddhisterna, slutligen – anser att björnen inte alls är en björn – eftersom den bär sig åt som en människa är den helt enkelt en reinkarnerad själ som hamnat i en björnkropp, eller en återfödd människa egentligen…

Bakom alla dessa resonemang skymtar en större fråga, eller den egentliga meningen med Paasilinnas bok – när kan man egentligen säga att en människa alls tror – och är vi Nordbor – inte alla som Huuskonens dompterade björnmot vår vilja har vi tagits ur naturen, tvingats att hata det land som blivit vårt och fått oss en kristen tro påtvingad, som inte alls varit eller är vår egen ? Precis som björnen har vi tvingats till knäfall inför den kristne guden, fast det egentligen är djupt onaturligt för oss, och precis som björnen tvingas vi sjunga med i psalmerna, fast vi kanske inte egentligen tror alls...

26_256628

Hela den finska och nordiska befolkningen, menar Paasilinna, är egentligen som ”dresserade björnar” allihop – vi tvingas vara kristna, fast vi egentligen är hedningar, och däri finns själva meningen med hans roman, som likt hans andra berättelser (se t ex den om den svartskäggige Majoren i ”De hängda rävarnas skog” eller ”den ylande mjölnaren”) är starkt civilisationskritisk. Också utomlands har Paasilinnas björnbok blivit högst populär, och speciellt i Frankrike, där många icke-kristna intellektuella och existensialister tagit den till sitt hjärta, har den blivit mycket populär.

På ett vidare plan fungerar Paasilinnas bok – och Stenvalls tavla – också som en kritik av Monoteism och andra Totalitära läror överhuvudtaget. Vi har inte haft religionsfrihet så särskilt länge, varken i vårt land eller i Finland. Konventikelplakatet gällde i Finland ända tills 1870, och först 1952 fick vi religionsfrihet i Sverige. Tidigare gällde tvångsmedel som kyrkoplikt  (först avskaffad 1918) och husförhör (avskaffade först 1888)  som skulle hålla den svenska och nordiska befolkningen ”i rätt kristendom” och tvinga den till att besöka kyrkan. Det är just detta Paasilinna ironiserar över.

I ett totalitärt eller kristet samhälle, där inga andra uppfattningar är tillåtna, kan enskilda personer säga att de håller med diktatorn, eller att de är kristna, precis som Prosten Huuskonens björn. De kan böja sig och rabbla böner, eller haspla ur sig sitt ”Fader vår” och säga att ”jag fattig syndig människa” etc (ett av kristendomens utmärkande drag har alltid varit, att vi ska skämmas över oss själva) men vet diktatorn eller prästen egentligen vad hans församlingsmedlemmar tror, innerst inne ? Och kan man alls VETA om någon egentligen är ”troende” ?

Boken slutar med att Pastorn blir rädd för sin egen björn, eller sin egen skapelse. ”Den troende björnen” blir till ett slags Frankensteins monster, som till sist varken är människa eller djur. Det moderna samhället ”frälser” inte alls björnen, utan gör den bara olycklig och splittrad. På samma sätt har vi också nu också ett antal ”fornsedare” som egentligen är gamla missionförbundare eller kristna i förklädnad, fast de låtsas vara hedningar...

978009Fromlande, hycklande människor, eller de som säger att ”hedendomen är bara på lek eller ett experiment” finns det många av, särskilt inom den ”Fornsediska” rörelsen. De kallar sig också för ”Översteprästinnor” och liknande…

 

För mig personligen, måste jag säga, handlar också Stenvalls målning om just detta. På bilden ser man en fromlande, religiöst hycklande och svårt bigott kvinna i övre medelåldern (också Hedendomen och speciellt ”fornsederiet” har sådana ”Skogsbergare” och andra skenheliga, ytligt sett fromma eller hycklande personer) som tillber ett slags björn – men någon naturlig björn är detta inte – det ser mera ut som någotslags sagofigur i stil med ”Björne” i ”Björnes magasin.  Den utklädda björnen eller mannen ser verkligen inte road ut, och är inte alls trakterad av kvinnans skenheliga uppenbarelse.

Hela dess kroppshållning, och alldeles särskilt tassarnas avvaktande hållning andas ett ”blanda inte in mig i det här – jag är bara en helt vanlig björn, alltså en helt vanlig – och nu vill jag gå hem, hum hum”  och förundrat ser den på kvinnan, vars tomma tillbedjan den inte alls tycker om. Så tolkar jag själv Stenvalls målning åtminstone, och i den ser jag en tydlig varning, riktad emot allt detta ”naturtroende” eller ”fornsederi” som förr eller senare visar sig vara just kristendom i förklädnad, där ”frälsar-tron” och hela ”Führer-komplexet” och andra rätt skumma religiösa och politiska föreställningar, så att säga bakvägen förs in i vad som varit sund Asatro och Hedendom från början.

2226981575_fd985117c2

Nej det går inte att ”krisitifera” björnarna, djuren eller naturen – lika lite som det går att kristna Nordborna, ”Birka” osv till trots…

”Is a bear catholic ?” eller ”Does the pope shit in the woods ?” lyder två amerikanska slang-uttryck. (Ursprungligen löd de förstås ”is the Pope catholic?” samt ”does a bear…” men senare rörde folk ihop dem, ungefär som en del folk rört ihop fornsederi med verklig hedendom här i landet). Kanhända har Kaj Stenvalls tavla ”Bear in mind” tillkommit med detta i tankarna också.

Samtidigt tror jag också att Stenvalls tavla handlar om hur vi ska akta oss för tom trivialisering av naturen, oss själva eller det hedniska – vilket är vad en del rörelser alltjämt ägnar sig åt.

Det är i alla fall ett av de budskap, som jag ser i den bilden. Det är skillnad på verklig tro, fromleri, ”sed” eller tom och ytlig upprepning, som sagt…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s