”Allt har sin skönhet, men det är inte alla som ser den”

Om nu tolkningar av Eddan för det mesta är något att undvika (se föregående inlägg) Teosofi och liknande till trots, så har Maria Schottenius i Dagens Nyheter – fortfarande landets största dagstidning – idag ett lästips, som för en gångs skull är mycket positivt. Hon vill erinra om förlaget Saga, som i början på detta år utgav alla Islänningasagorna i fem stora band, som för närvarande kan köpas för rabatterat pris.  Strax över två tusen kronor för 40 stora släktsagor och lika många ”Thattur” eller fristående sagatåtar är mycket, och Schottenius konstaterar att detta verk är bra mycket bättre än att lägga ned samma pengar på filmer från Netflix eller liknande, när man istället kan hänge sig åt högvärdig Nordisk kultur.

saenska1

“Ingen stil kan förefalla enklare, trovärdigare, kyskare – en stil klar som källvatten, en stil utan förrädiskt känslogrums, en stil som tycks visa fram verkligheten i dess mest essentiella form.”

När det gäller stil och stilvalörer på Sagaöversättare och Eddaöversättare finns det en hel del att anmärka på, märker jag. Redan på 1950-talet innehöll sådana klassiker som Björn Collinders Eddaöversättning stora sakfel – för när man kommer till Hávamáls berömda orakelverser om Runornas upphov – ”Runor tog jag upp, ropade och tog” – ja då utbrister översättaren plötsligt ”Detta är Runmagi, och det ska inte översättas – det utelämnar jag” ungefär som om det var valfritt för honom att bestämma, vilka kapitel i en bok han skall översätta eller inte.

14894En klassisk utgåva från 1955 – men ändå med inbyggda sakfel och lakuner…

Saga förlags översättningar innehåller i varje fall inte dylika fadäser – för man kan ju faktiskt kräva, att en akademisk forskare som Collinder faktiskt skulle vara såpass trogen originalet, att han inte plöstligt och oförhappandes utelämnar en strof ur een Eddadikt, bara därför att han inte gillar dess sakinnehåll. Lika illa är det faktiskt med en hel del kommande Eddaöversättningar, efter vad det verkar. I Göteborg finns en person som skall inneha titeln Emeritus, nuförtiden, men det är nog E-mer-i-Thurs man menar. En hemsk person av Thursasläkt, alltså, en sådan som är befryndad med ”Troll och Jättars söner” för vilken Hávamáls visdom är till föga nytta och inget gagn, som det mycket riktigt står i originaltexten.

När det tydligt och klart står i Harbadsljods andra strof – till exempel (den om hur Färjkarlen Harbard hälsar Tor från sin båt) att:

Ferjukarlinn kvað:

”Hverr er sá karl karla,
er kallar of váginn?”

så torde det vara mycket lätt för envar svensk som har någorlunda språksinne och språköra att se, hur det isländska originalet skall översättas. En korrekt översättning bör lyda ungefär som följer:

Färjkarlen kvad:

”Vem är så karlen bland karlar, som kallar över vågen”

I och för sig kunde man kanske ha tänkt sig en metafor, som ”ropar över böljorna”, ”kallar över sundet” eller något ditåt – men den ryslige E-mer-i-thurs jag träffat på översätter ”Karl karla” eller ”Karlars Karl” med ”pojkvasker” och har dessutom det dåliga omdömet att tala om för mig, att det hela ”måste” översättas så. Det måste det inte alls, för en sådan översättning är falsk, och dessutom oriktig i sak.  Fel i sin innebörd, helt enkelt.

4714739_orig

Mökkurkalfvi” eller ”Gödsel-kalven” var en förfärlig thurs, skapad av ond magi – som Tor och hans följeslagare stötte på bland bergen i Utgård.

När jag möter den här sortens ”översättare” – eller snarare Översittare, som rakt fram och helt utan hämningar förvanskar, förvrider och misshandlar Eddans grundtexter till någonting de aldrig varit, blir jag rent ut sagt förbannad. De påminner mig inte så lite om Mökkurkalfvi, den ofantlige thurs, som skapades av träck, gödsel och smuts av Hrugner, bara för att driva gäck med Thor. Dårar, som lider av Tourettes Syndrom – eller vad det nu är för sinnessjukdom, som drabbat dem – och som hela tiden vill förminska och förklena Tor eller Thor – ”Thorettes” kanske vi skulle kalla denna sjukdom med ett nytt namn – och som för varannan eller var tredje strof i Lokasenna eller Oegirsdrikkja måste sätta in ordet ”Bög” i sin översättning, fastän det inte alls återfinns i originaltexten – begrepp som ”Aergi” eller ”Arghet” samt ordet ”Rag” betyder rasande, förvriden; det finns massor av teorier om dessa ords ursprung – ger jag heller inte mycket för.

Allt det som kallas ”Christian belittlement” eller ”Kristet förminskande” finns nämligen inte i Saga förlags utmärkta översättningar, och tur är väl det – för med falsarier, utgivna av firmor typ Lönnroth och Marvel, har de inte mycket att skaffa. Läs gärna Eddan i Original, på den här aldleles utmärkta sajten. Den är enkel att läsa och tyda, i alla fall om ni har de svenskkunskaper som krävs, och kan komplettera med en isländsk ordlista eller två.

Арда-gif-Арда-фэндомы-Торин-1576000

NEJ – det är skillnad på Tor eller Thor respektive Hor ! Hora inte med översättningarna eller språket..

Snille_och_smak

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s