Svenska Akademin dömer ut ”Svenska” Kyrkans nya Gudstjänstbok som fyllt av dåligt språk, rappakalja, trams, hokuspokus, abrakadabra och Mumbo-Jumbo..

Den sk ”Svenska” Kyrkan, eller rättare sagt den Evangelisk-Lutheranska ockupationsmakten i Sverige har nyligen försökt lansera en ny sk ”gudstjänstbok” som totalt ”sågas” av Svenska Akademin på grund av sitt dåliga och ovårdade språk, och sitt ännu sämre innehåll. Till och med den gamla STASI-medarbeterskan Antje Jackélen, numera Ärkebiskop, har noterat saken på ”Svenska” Kyrkans hemsida, och försvarar krampaktigt de språkliga felsteg och misstag som gjorts.

I Sverige talar vi nämligen svenska, och skall man alls bo och vistas här, samt kunna vara verksam på landets arbetsmarknad, är god kännedom om det svenska språket en absolut förutsättning.

Ända sedan 1700-talets slut har Svenska Akademin vårdat och ansat vårt svenska språk, och verkat för att bevara dess renhet. I den nya gudstjänstordningen finns flera grammatiska och logiska fel – det är skillnad på formen Optativ, alltså ”Välsigne” och Presens, alltså ”Välsignar” – och begriper man inte ens den här logiska skillnaden, så kan man överhuvudtaget inte skriva eller tala korrekt svenska, konstaterar Akademin i sitt remissyttrande. Optativ uttrycker en förhoppning, och om de kristna nu önskar att deras Gud JHVH-1 skall välsigna dem, är det alltså denna ordform och ingen annan de ska använda. Vi vanliga svenskar säger ju till exempel ”Leve Konungen !” och inte ”Lev Kungen!” eftersom det vore oriktig svenska.

Snille_och_smak

Vidare konstaterar Akademin hur kyrkan lallar och tramsar om att den ska vara ”inkluderande” och ”könsneutral” fast den bara har en enda manlig gud och en enda manlig frälsare, alltså en total logisk självmotsägelse, och något som strider emot varje form av elementärt förnuft. Eller – för att citera remissen:

Resonemanget har ett vällovligt syfte, men beteckningen »inkluderande» får aldrig någon tillfredsställande definition, och det är därför svårt att bedöma i vilken utsträckning förslagets lösningar medför någon förbättring på punkter där tidigare alternativ anses brista. Det är rentav omöjligt att bilda sig en rättvisande uppfattning
om det berättigade…
Man håller med. Kristendomen har inget berättigande, logiskt sett, och heller ingen naturlig plats i vårt land – den kommer ju utifrån, och har tagit sig in här med våld..
Inte heller kan kyrkan skilja på ”ber” eller ”beder” – en mycket ålderdomlig form, som inte förekommer i nutida svenska, men ändå rör man ihop alltsammans till ett enda mischmasch utan all ände. Genom hela texten finns uppenbara misstag, ”stilgrodor” och språkliga horrörer av det allra mest hårresande slag, konstaterar akademin. Och kanhända är ”Svenska” Kyrkans språkliga groteskerier inte det enda som bör dömas ut, rörande ”gudstjänstmanualer” och liknande… I den här bloggen har jag också tagit upp andra mycket fula exempel, från helt andra kretsar…
trams
GÅ INTE PÅ sånt här KRISTET TRAMS ! Det dunkelt sagda, är oftast det DÅLIGT TÄNKTA….

2 thoughts on “Svenska Akademin dömer ut ”Svenska” Kyrkans nya Gudstjänstbok som fyllt av dåligt språk, rappakalja, trams, hokuspokus, abrakadabra och Mumbo-Jumbo..

  1. Är väl inte så noga. De som ska lästa är ju tre sorters kristna:

    Invandrare med en tysk i spetsen.
    Gamla blinda tanter.
    Utslagna och alkoholister.

    Ingen av grupperna kan begäras kunna läsa ordentligt!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s