I den goda staden Köpenhamn – i Danmark (”og det ER Fröjas sal!”) har man just nu avhållit en ölfestival – nu när vi ännu varit inne på det här med vikten av rent och friskt källvatten. Många ölbryggare världen över är ju helt eniga om att man måste följa de berömda renhetslagarna och att god öl bara får bryggas på malt, jäst och inte minst rent vatten.

Vikten av vattnet, dess mjukhet, hårdhet och kemiska egenskaper i övrigt, samt inte minst om det kommer från en naturlig kallkälla, vet man också att vårda på Västfyn, till exempel. Det är ju väl känt i bryggarkretsar, att det är vattnet det kommer an på – visserligen bör man också ha utmärkta ingredienser i övrigt, och försöka undvika, att ”någon blandar oss men i ölet” som det står i Eddan – för öl är en helig dryck, som måste bryggas noga och bevaras ren. Det är med ölen, som med Asatron, frestas man att säga.

Jim Lyngvild – stolt delägare i Frejdahls Bryggeri med den nya produkten Thyra

(Våra Gudar kräva dessa drycker !)

Från ingen mindre än Jim Lyngvild -numera ägare till ett helt gudahov – fick jag här för leden en lille anbefaldelse – de med kneproblemer eller ett viss slags kone – som är dyr i drift och kanske lite girig – kan ju med fördel ge henne en god flaska stilfull öl, säger han – och det håller jag med om… Jag BER eller knäfaller ju som ASATROENDE aldrig till mina Gudar – inte ens om ett glas öl – och alla dumheter om ”Asatru prayers” och andra fånigheter som skrivits på nätet kan vi lämna därhän. Alla vet ju ändå att det engelska ordet pray kommer från det fornengelska fricgan, eller just fria – och när man friar till en vacker kvinna, det är enda tillfället då en hednisk man alls behöver gå ned på knä.

Förutom ölet Guldtop, efter Heimdalls häst med gyllene man, producerar bryggeriet Frejdahls också öl som Herja, Nidhögg, Valravn, Gudmund med flera utmärkta produkter. Allt under en och samma logotyp, som företaget använt ända sedan 2015 då bryggeriet nylanserades under Hr Lyngvilds medverkan – och fick en meget meget Asatrogen inriktning.

Logotypen för Frejdahls bryggeri ser för övrigt ut såhär:

Väbä ?!!?? eller Vadfalls, undrar nu kanske mången dansk. Detta förklaras som så, på den danska sajten:

Frejdahls logo er en gris. Ikke bare en hvilken som helst gris, men en gylden orne med navnet Gyldenbørste. Den øffende skabning var den nordiske gud Frejs dyr, og den skinnede så stærkt, at den gjorde nat til dag. Og så kunne den tilmed løbe gennem luften.

 Nu ser ju alla likheten med min Särimner eller Sviagris, här ovan – som jag för övrigt använt som logotyp – i mitt speciella, patenterade utförande – Frejdahl har sitt – ok ? – som jag har haft ända sedan 2014, då den här bloggen startades – och ursprungligen kommer själva motivet – mångfaldigat i det oändliga – från icke blott en utan flera påstått piktiska stenar i Inverness, Skottland, 600-talet, men som ändå inte är mer piktiska eller keltiska än mina gamla skor. För övrigt finns också ett helt värdshus på Birka, benämnt just ”Särimner” som använder samma logotyp – innehaverskan har frågat mig om just dess ursprung, och bett mig förklara det – och som vi kan se – hedendomen, Asatron och Herren Frej inspirerar allt fler och fler människor och kreativa konstnärer runt om i världen…

Och vad bevisar det ? Styrkan i Sodn, Bodn och Odröders öl, naturligtvis – eller den sanna Asatron, som inte är någon förlegad eller förstenad ”forn sed” utan lever,skapar och utvecklas – än idag…

Överallt är Särimner ärad – och han var bland Ö-danerna först känd…