”Är det bron och vägen som är mödan värd ?”

Den hedniske bloggaren Angerboda resonerar på den engelskspråkiga versionen av sin bloggsida om Sveriges över tusenåriga nät av landsvägar. Det är en exposé väl värd att läsa, och visst är det här med Sveriges uråldriga vägnät en kulturgeografisk företeelse som är mycket undervärderad idag, och därför värd att uppmärksamma. Jag har berättat det förr, men en av mina största insatser som Hedning tycker jag var när jag räddade Jungfrukullen i Brunflo – en stor och känd gravhög från tidig järnålder – från att hamna i omedelbar närhet av en ny motorväg. Den historien har jag berättat förut, och skall inte upprepa, men ju fler Hedningar och Asatroende vi får på offentliga poster inom förvaltningen av vårt land, ju större chans har vi att göra en insats för kulturminnesvården, innan det är alltför sent..

jungfrukullen_brunflo_132_2

En mans insats vid ett vägbygge, kan rädda ett helt landskap åt eftervärlden…

Mycket kan jag säga om ”min stund på jorden” men att ha räddat Jungfrukullen, om så bara till nästa generation, känns ändå skönt. Nu har den stått orörd för vägbyggare i ett kvarts sekel nästan, och jag hoppas den får stå orörd länge än. Gamla hålvägar, handelsleder genom Sverige och äldre tiders leder för samfärdsel är ett dåligt utforskat kapitel, men vi får inte glömma att Sverige inte är unikt när det gäller vägar som går så långt tillbaka som bronsåldern, och ännu äldre tidsepoker. Genom Danmark, Tyskland, Nederländerna och England går lika gamla vägnät, och utbredningen av romerska vägar över Europa är väl känd – man kan tänka på Hellweg från Rhen genom Westphalen i Tyskland och vidare österut, eller det som senare skulle bli Deutsche Saltzstrasse och Bärnstensvägen från Östersjön till Medelhavet – vägar som dessa var brukade långt före Rom, och grundades av Germanerna.

husbyborgha%cc%88radskarta-webb

”Husabyar” och Sveakungens fasta gods kan spåras på de gamla häradskartorna…

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Utsikt från Externsteine i Tyskland, där Hellweg går förbi

Mycket kan sägas om vägar och samfärdsel i Europa – i gårdagens nummer av DN finns en artikel om det misslyckade broprojektet vid Messinasundet. Regering efter regering i det kristna Italien har totalt misslyckats med vad en hednisk civilisation som den romerska kunde göra för över två tusen år sedan. Katolska politiker som Berlusconi har plöjt ned minsst tre miljarder i projektet, och ett aktiebolag för brons konstruktion har funnits i över fyrtio år, men tack vare massiv korruption och inblandning från såväl påvekyrkan som den Sicilianska cementindustrin – som skott sig på det hela – och frikostiga EU-bdirag från alla andra av Europas länder är man inte ett enda steg närmare byggstart än förut.

scylla_and_charybdis

Messinasundet är också platsen för Charybdis, det havssvalg eller strömvirvel som nämns redan i Odyssén. Med modern teknik krävs det 382 meter höga betongpelare och 124 cm tjocka stålwirar för att bygga en tre kilometer lång hängbro, men romarna klarade det genom att bygga en pontonbro mellan sina största galärer istället, och en flexibel brobana i sektioner som kunde ta upp sjögången. Inte ens de allierade och Pattons 3:e armé klarade den bedriften, men å andra sidan kanske vi skall fråga oss varför man ens skall försöka bygga en bro till Sicilien för. Italienarna frågar sig just nu samma sak, enligt DN.

project-of-the-messina-strait-bridge

Det finns något i dagens moderna Kanaltunnlar, Öresundsbroar och andra himlastormande projekt som knappast gör dem värda insatserna – och det är storleken ! Öresundsbron har inte betalat sig än, och det kommer väl dröja två-tre decennier till innan den ens kan göra det, praktiskt sett. Och kanaltunneln har knappast lett till någon välsignelse den heller, utan att Engelskt missnöje och till slut ett utträde ur EU. Vore egentligen en broslagning till Afrika något eftersträvansvärt, för hela Europas del ? Samfärdsel och imperiebyggande fortsätter att vara ett i hög grad tveeggat svärd. Tänk om Rom aldrig erövrat Palestina – då hade kanske kristendomen aldrig spritt sig över det romerska riket, och det man kallar ”senantikens jordbrukskris” hade gått förbi utan större spår i historien – och tänk så långt vår egen Europeiska civilisation hade kunnat hinna, ifall den aldrig drabbats av kristendom eller islam…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s