”Rösten i Mörkret”

Dags för halv takts paus och en liten dikt – en smula fritt efter Bertel Gripenberg – den finlandssvenske författaren:

index22

RÖSTEN I MÖRKRET

Jag viskar ständigt om  och om
detsamma och detsamma
Jag blåser på en halvkvävd glöd
som en gång högt ska flamma
Som Sveriges sjuka samvete
jag vaka vill i vinternatten
och mana hemska syner fram
ur glömskans djupa vatten.

För de som dästa sover nu
av framgång, orätt vunnen
är jag spöket, vilket bor
i mörka källargången
och när de efter dagens kiv
i sömnlöst kval syns strida
då skall jag stiga, hotande
och mörk till bäddens sida.

Jag är den demon, som tyst
den sjuka fläcken finner
i själens hemligaste vrå
där samvetskvalen brinner.
Och jag är vittnet, som man
tystar ner, med våld och list och möda
men som ur mörkret, varje natt
står upp ifrån de döda.

Jag är ett skändligt brott
som finns i detta land begravet
rättfärdighetens tunga hot
och vedergällningskravet
som talar tyst som klockans tick
men lika oavlåtligt.
Jag är minnet av allt som skett
och som är oförlåtligt.

Och framför despoters hus
i mörkret jag mig döljer
som ugglan, vars dova rop
i drömmarna dem följer.
Jag kväder samma kväde om
tills Ragnarök skall randas

– Jag ropar på rättvisa,
så länge jag kan andas !

366712-ba00598f0d614e89990c23961d9c42c6

”Vi finns Överallt !”

nop1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s