Hel förbjudet som egennamn på Island – Ny namnlag i Sverige

En annan av mina gamla parhästar på internet är Islandsbloggen, som rapporterar korrekt och sakligt från ett av våra närmaste grannländer, som våra politiker och vårt eget folk sorgligt nog verkar ha glömt bort. Där har den vilt Pokemon-spelande gamle fd. Socialdemokratiske Partiordföranden Håkan Juholt – om nu någon alls minns honom – nyss utsetts till Sveriges Ambassadör i Reykjavik, vet Islandsbloggen att berätta. En gång i tiden – eller rättare sagt bara för några år sedan – skulle ”Nomenklaturan” eller Svensk Socialdemokrati utse Håkan Juholt till Sveriges Statsminister, men han visade sig hastigt och lustigt lika olämplig på den posten som Donald Trump på Presidentplats i USA, och nu har herr Juholt bokstavligt talat fått dra åt Häcklefjäll, eller rättare sagt hamnat där han kan se Vulkanen Hekla, vilket de kristna i USA ännu lär anse vara en nedgång till det allra yttersta och nedersta Helvetet…

hekla_a-_ortelius_detail_from_map_of_iceland_1585Gammal karta, som visar Helvetets, Heklas eller Häcklefjälls geografiska belägenhet. Observera att Eyafjallajökull, som 2011 störde ut alla flygförbindelser över Atlanten också finns med på kartan, liksom vita falkar och Vacca Marinae, alltså Rans och Ägirs havsboskap, som ibland kommer upp och betar på land…

Samtidigt med detta har Sverige från 2017-01-01 fått en ny Namnlag, vilket inga ”gammelmedia” i Sverige ens observerat. Och på Island är det numera enligt Myndighetsbeslut förbjudet att uppkalla barn efter Hel, dödsrikets gudinna.  Mannanafnanefnd, den Isländska Nämnd som beslutar i frågan, är helt på det klara med att ett sådant namn är anstötligt, och inte följer Nordiskt Namnskick. Hel ingår ju i ordet Helviti, vilket är en mycket grov svordom på Isländska, och av uppenbara skäl får Isländskor inte döpa sina döttrar till exempelvis Satana, Stol eller Bord heller.

I Sverige vimlar det numera av personer, som går runt och kallar sig saker som ”Snurre El Humid Satansson” (jodå, El Humid betyder ”den fuktige” och denna person finns faktiskt på riktigt) liksom den amerikan vid namn Zeke Zzzzyzypt, (med fyra zäta) som tog sig det namnet enbart därför att han ville komma med i Guiness rekordbok och dessutom stå sist i telefonkatalogen liksom på sin tid Lasse Gurra Aktersnurra och andra lokala kändisar… Efternamnet ”Stillborn” som betyder ”Dödfödd” på Engelska, förbjöds dock redan på 1950-talet…

a61882cd0eb36389bd46606b617c50ff

De föräldrar som är dumma nog att missbruka Asar och Vaners namn kan snart få bli varse hur Gudarna tar sina barn till sig…

Dessutom upphör jag aldrig att förvånas över hur diverse ”fornsedare” och annat patrask här hemma i Sverige fortsätter att missbruka namnen på de Gudar de anser sig ära. Enligt Nordiskt Namnskick uppkallade man aldrig, aldrig någonsin en vanlig människa efter en Gud, eller benämnde en dödlig med en Gudomlighets namn. En person kunde heta Torbjörn,Torleif,Torkel, Torsten,Thorgunna, Torgny, Turid, Thordis eller möjligen Tora, men aldrig, aldrig någonsin bara Tor, eftersom det inbjuder till rena förväxlingar och förvanskningar.

Så var det även i det gamla Rom och Grekland, och det värsta man kunde begå där var det som kallades Hybris, eller ett exempel på grotesk självöverskattning, ifall man var en sådan idiot, att man vågade jämföra sig själv eller sina barn med en Gud. Sådant kunde sluta med att man drabbades av Nemesis, eller Gudarnas rättvisa hämnd

Eftersom Asar och Vaner är centrala begrepp i den Nordiska Kulturen, fodrar vanlig hyfs och mellanmänsklig respekt att man inte sätter en människa i gudomens ställe, för då blir allt fel. Tänk efter själva ! Det värsta en förälder kan göra emot sitt eget barn och sin egen avkomma, är att ge sitt barn ett namn som det inte kan bära. Att döpa sina döttrar till namn som ”Freja” eller ”Idun” är ytterst fåfängt, och dessutom andefattigt, korkat och korttänkt, för vad händer om lilla Freja – när hon växer upp – inte alls kan eller vill vara någon Freja längre… Att ett helt liv igenom tvingas förkroppsliga kärlekens eller sexualitetens gudinna är inte särskilt lätt eller trevligt för det barnet, och inte heller blir det några bra eller välartade, sunda individer som döps till Loke – vi Asatroende och Hedningar döper för det första aldrig, aldrig någonsin – vi ”namnger” inte heller – men däremot Knäsätter vi våra barn – för så heter det – och som sagt förvånar det mig storligen, hur vissa individer kan gå runt och låtsas representera någon ”forn sed” och kalla sig saker typ Ernest Oden Carlsson, och på så vis utge sig själva för att vara gudar.

Det är inte särskilt bra eller ödmjukt, det är allt jag säger.

Den nya namnlagen i Sverige bestämmer bland annat att man kan ha förverka rätten till ett förnamn eller efternamn, om man missbrukat det.

4 § En person får byta till ett nybildat efternamn endast om namnet inte
1. används som förnamn,
2. består av mer än ett ord,
3. kan väcka anstöt,
4. kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet, eller
5. av någon annan anledning är olämpligt som efternamn.

15 § Om inte annat följer av 16-19 §§, får en person endast byta till ett efternamn som inte kan förväxlas med
1. ett efternamn som någon annan lagligen bär,
2. ett historiskt känt efternamn som har burits av en utdöd släkt,
3. ett allmänt känt utländskt efternamn,
4. någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett likartat namn,
5. en beteckning för en stiftelse, en ideell förening eller en liknande sammanslutning,
6. någon annans i Sverige skyddade näringskännetecken eller varukännetecken, eller
7. något som finns i ett litterärt eller konstnärligt verk och som kränker någon annans upphovsrätt till verket.

28 § Som förnamn får endast förvärvas ett namn som inte
1. kan väcka anstöt,
2. kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet, eller
3. av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

Så säger faktiskt lagarna i vårt land, sedan detta årsskifte. Hur lagen tolkas bestäms visserligen av praxisen hos våra Domstolar och övriga rättsvårdande myndigheter, liksom Namnnämnden på Island, men själv skulle jag vilja hävda, att Namn på Gudar, föremål eller saker är olämpliga som namn på människor, av alldeles förnuftsmässigt uppenbara skäl.

Det går inte att döpa ett barn till saker som ”stol” eller ”bord” eller ens att använda ”Traktora” som flicknamn, eftersom man i så fall inte vet, om det är föremålet bord, stol respektive traktor eller personen man menar, och då egennamn är ganska centrala i alla kulturer, skulle det vara ren hybris eller klockren idioti att gå runt och kalla sig ”Picasso Andersson” eller ”Winston Churchill Lundström”, ”Göteborgs Centralstation” (inarbetat varumärke och namn på en plats) eller något liknande… Förmodligen vore det inte heller bra för någons identitet eller självkänsla att heta så..

loki-children-jormungand-world-serpent-fenrir-fenris-wolf-hel-norse-mythology-norse-mythVilken sorts föräldrar skulle vilja benämna sina egna barn efter Lokes avföda ?

Ok, jag vet mycket väl om att i vissa kulturer kan personer gå runt och heta saker som ”Mohammed” eller ”Jesus” till exempel – utan att det väcker särdeles anstöt – men vad skulle hända med en person boende i Malmö, 2017 som döpte sin hund till Mohammed – vad tror ni ?

Vore det alls lämpligt, eller ett tecken på mellanfolklig förståelse ?

I vissa kulturer följer stränga straff på sådant. Och folk har stenats till döds för mindre saker än så.

Nu är vi hedningar i Norden jämförelsevis toleranta, och våra lagar föreskriver inte andra straff än att man blir fråntagen själva rätten att missbruka namnet av Staten – ingen behöver dräpas, stenas till döds eller korsfästas – som hos de kristna – för den sakens skull…

Men ändå, tänk efter !

Jag vet inte hur många fullkomligt idiotiska mail jag fått till den här bloggen från människor som skriver saker i stil med ”puss på Nosen från min Kisse Oden (som bara har ett öga)” och detta är inte 12-åriga småflickor, utan ”vuxna” kvinnor, som skriver på det viset. Jag blir inte glad av sådant, eftersom jag faktiskt tar min religion eller min livsfilosofi på allvar, om nu någon råkar undra. Dessutom är jag – som alla vet – en verkligt ”osnäll” person, för oavsett om det rör sig om klantskallar, kladdsockar (som så att säga har otur när de tänker, ifall de nu alls gör det) eller verkliga skitstövlar, till exempel, så har jag inget tålamod med de här personerna längre.

IMG_5456LSkulle någon egentligen kunna heta Gullveig, alltså Girigheten eller Guldtörsten, Freja i hennes allra mörkaste och mest destruktiva aspekt.. ? Ett sådant namn kan vara svårt att bära, och det är inte alla som klarar av det…

Min stackars gamla mor berättade en historia om hur en av hennes väninnor (86 år) hamnade på sjukhus för en tid sedan, och skulle opereras för grå starr. ”Ah dy vet Tanten ba va ?” sa det unga utländska vårdbiträdet, som satt i kassan. ”Asså det blir bra snart, för snart kommer Jesus och hämtar dig” och väninnan – som inte ville dö ibland kristna människor – det vill allt färre och färre av oss i Sverige – tänkte, att nu djävlar är det klippt, snart lever jag inte mera – men det visade sig att det var den spansktalande vaktmästaren Jesus, alltså inte frälsaren Jesus kristus som skulle komma och föra bort väninnan – till taxistationen utanför, inte dödsriket…

Förväxlingar mellan människor och teologiska begrepp är – som jag skrivit – inte bra – och det är sensmoralen i denna historia.

Min äldsta kvinnliga kusin – en kvinna jag älskar och ärar, eftersom hon står mitt hjärta nära och är en ännu värre hedning än just jag – om än inte asatroende, för så kan jag ej kalla henne – döpte – efter att hon nästan dött – en av sina döttrar till Ragna (efter Ragnarök, Världsbranden, i vilket allt går åt helvete och allt går under) och den äldsta dottern till Tove, eller Tufvi, ett namn som också förekommer på dottern till en krigare på en hednisk runsten, som de kristna vandaliserat, och murat in i väggen på en kyrka i Östergötland.

Som vuxna har dock båda döttrarna valt andra namn åt sig själva, även om de följer nordiskt namnskick i alla fall – och det bekräftar bara vad jag sagt – man ska inte drabbas av hybris, om så man är sköldmö eller Valkyria nog att besegra också själva döden, och få barn när alla läkare sagt, att man just inga kunde få. Oavsett namnen, ärar och älskar jag mina kusindöttrar i alla fall, för de är på sätt och vis som mina döttrar också – eller de styvdöttrar jag aldrig haft eller fått, och känner jag dem rätt, är de ganska bra hedningar själva, och kommer fortsätta sin egen Hedendom efter mina dagar.

En annan person jag lärt känna – om än flyktigt – heter Heidi – själva namnet betyder Hednisk kvinna – och är ett av Frejas binamn – men är biologiskt sett en man – född i Iran, men inte särskilt muslimsk för det. Hon har fått sitt namn ”den hårda vägen” och genom att förtjäna det, och oavsett vad man nu är eller väljer att vara här i livet, anser jag för min del att man må vara antingen kvinna eller man, så länge man inte är en tingest, en sak, ett könlöst neutrum eller någon färglös ”Hen” eller något liknande.

Har man fått ett nordiskt namn, ska man förmodligen kunna bära upp det; men att jämföra sig med en gud eller gudinna är i de flesta fall alldeles för mycket, och så är det med den saken. Det är allt som finns att säga om detta ämne.

Få sångare torde kunna avbilda sig själva som Oden, med Gere och Freke. Här var en som kunde, men han tillhör undantagen…

8 thoughts on “Hel förbjudet som egennamn på Island – Ny namnlag i Sverige

  1. Hedningar som hyfsat toleranta, vissa jag träffat på ja och andra är det definitivt inte.
    Samexistens utan att reta sig för mycket på andra och att tolerera och respektera livsåskådningar är väl att föredra tycker jag själv.

    Intressant kring namnskick och fornnordisk sed då det vimlar av fornnordiska gudanamn just nu eller de är mera populärt.
    Själv gillar jag namnet Tove/Tova och Ragnfrid som två av mina favoritnamn när det gäller sådana!

    Loke är ju ganska populärt just nu men personligen kan jag inte förstå om man nu vet något om halvjätten Loke ifråga varför då ge ett namn efter en negativ person. Betydelsen av namnet man vill ge sitt barn står ju för något viktigt man vill föra vidare eller markera och då ser man väl till att tänka efter lite och kanske snarare ta en positiv symbolism eller en symbolism i betydelsen positivt.

    Ang. runstenar i kyrkväggar så finns lite olika teorier du säkert har koll på, en av dem är att man vördar runstenarna och därför återanvänder dem i kyrkorna alt att det ses som förstörande av symboler trots att de flesta av dem är kristna monument.
    En annan att de ses som en del i en kontinuitetsprocess och därför återanvänts liksom seden att placera kyrkor på vissa platser nära kungshögar som en del i legitimitetsprocessen.

    Gilla

    • tack för en lång och tankeväckande kommentar. Självklart kan det finna många teorier kring kyrkbyggen med hjälp av runstenar, eller dessas inmurande. I och för sig kan jag inte bevisa saken statistiskt, men tänker man på det faktum att det kan vara mestadels hedniska stenar – ett exempel är själva Rökstenen – som murats in i kyrkväggarna och använts som byggnadsmaterial, så är det nog knappast kontinuitet man varit ute efter, utan att lägga beslag på stora, färdighuggna block och bygga kyrkor med hjälp av dem – och det kan man nog knappast ha gjort av vördnad emot den kultur eller de personer som reste stenarna – utan snarare tvärtom – man visste mycket vväl att man skulle kalka över och dölja dem, och därmed osynliggöra och förstöra monumenten – det måste man ju ha vetat. Ironiskt nog är det till viss del tack vare kyrkbyggena som vi alls har dessa stenar kvar idag – och som vanligt, får man väl säga, så lyckades de kristna inte i sitt uppsåt. Men som sagt – det här med kontinuitet/legitimering med att ta minnesstenar och använda som byggmaterial, torde väl inte vara så sannolikt – man får också tänka på att den ”runstensresande” tiden sträcker sig in emot 1080 – och då var landet inte kristet mer än till en liten del – sedan har vi en lång övergångsperiod in emot 1200-talet, och under denna period måste man ha varit medveten om hedendomen som ett konkurrerande trossystem, som det gällde att slå ut eller övervinna – många kyrkmålningar eller kyrkliga skrifter skulle ju kunna tolkas åt samma håll – redan del heliga Birgittas ensidiga fördömande av ”Tomtha Gudi” eller tron på tomtar (under hennes 1300-tal) pekar lite åt samma håll

      Gilla

  2. Det kan naturligtvis inte vara så att de fluffvantar eller halvidioter, eller vad du nu tycker att de är, som döper sina barn till gudanamn gör det som en _hyllning_, utan det måste vara ett slags förolämpning? Alla namn betyder ju något, och jag har för min del varken intresse eller lust att leva upp till ”människornas hjälpare”, som mitt givna namn betyder.

    Jämförelsevis toleranta, my ass. Så gott som alla asatroende gapar och skriker om hur deras version av precis allt är den enda rätta, fast de inte har några som helst historiska belägg för sina åsikter. Men vad vet jag; jag är ju bara en sådan där liten fluffwiccan och därför säkert helt pantad, eller hur?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s