Länstidningen i Jämtland skriver om teofora ortnamn

Nu när jag varit inne på detta med hedniska namn, och hur mycket det hedniska namnskicket betytt för vårt svenska och nordiska kulturarv, ser jag liksom av en händelse att Länstidningen i Östersund – av alla organ i den svenska pressen – uppmärksammat det här med Teofora Ortnamn, som är ett vida större forskningsfält än man kunde tro. Särskilt Jämtland och Storsjöbygden är nämligen ovanligt rikt på namnn, som går direkt tillbaka till Asar och Vaner. Söder om Frösön finns Norderön, som minner om Nerthus eller Njärd, Frös och Frejs gamla maka som senare blev Njord, och vid Hov i Hackås, Ullvi och Vi i byn Näs syns de gamla gudahoven.

Särskilt Brunflobygden är ovanligt rikt på minnen från tidig hedendom, skriver Håkan Roos – och trots att de kristna försökt utålåna ”Tor” i Torsåker fortsätter själva landskapet och jorden själv att vittna om vad som finns här, och vad som inte går att utplåna, därför att det är en del av den här världen och oss själva.

190px-thors_hammer_ska%cc%8ane

Vi blotar för kontinuitet, och för sammanhang. Genom att hålla de gamla vina och gudahoven fria från kristen påverkan, ingår vi i en evig livets kedja av vårdande, skörd och offer. ”Gåva kräver att gengåva gives” säger Oden själv i Havamál. Och blot eller Ljot är att utgjuta vätska, eller ge av samlad skörd…

liudhgudhu-orter_i_go%cc%88taland_och_svealand

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s