Waldau, Waldau… och dessa destruktiva sekter…

Det verkar som om Svenska media nåtts av Hedniska Tankar. Jag själv tog upp fallet med Knutby-sekten, eller den märkliga filadelfia-församlingen i den oskyldiga lilla byn Knutby i Uppland för några dagar sedan. ”Svenska” Kyrkans representanter i form av en diakon försökte nyligen intrigera för att få Mördar-pastorn Helge Fossmo frigiven, men nu kommer flera avslöjanden och flera polisanmälningar emot dessa märkliga kristna fram. Själv har jag redan uppmanat er att ta avstånd ifrån alla sådana Kyrkor, inklusive den som på falska grunder kallar sig ”svensk” (41 % av svenskarna är inte med i den!) och mitt omdöme står fast. Jag ångrar inte vad jag skrivit i denna fråga.

Handen på hjärtat, skulle det kunna finnas sådana här kvinnor och sekter även i Hedniska sammanhang ? Hur är det med alla dessa sjuka ”Rådsgydjor”, Birkeliborkor, ”Lokes Brudar” etc etc ?

Aftonbladet, TV 4, Expressen med flera nyhetskanaler kan nu avslöja, hur Åsa Walldau, kvinnan som kallat sig själv för ”Kristi Brud” och i sin fanatism snöat in på någotslags katolsk Birgitta-mystik, blivit anmäld för att ha psykiskt och fysiskt misshandlat flera personer under lång tid. En annan pastor i Knutby-sekten har också blivit anmäld för sexuella övergrepp, sägs det.. Hur kunde det nu hända ?

Ärligt talat måste jag faktiskt säga, att jag inte är förvånad, eftersom sådant hänt eller i varje fall antytts i media även tidigare.

En anonym avhoppare vid namn ”Johan” berättar för tidningarna att han var så hjärntvättad, att han inte ens kunde inse vad som pågick förrän han lämnat sekten, och tog mod till sig för att göra en polisanmälan. Föräldrar har skilts från sina barn, och barn har indoktrinerats till blind lydnad. ”Johan” förklarar:

– Jag valde att gå till polisen för att jag en vecka efter att jag lämnat församlingen insåg att det pågått väldigt grova brottslingar gärningar. Det rörde sig om ett maktmissbruk, att man misshandlat människor, säger han.

– Jag skulle beskriva kulturen i församlingen och miljön där som att det första intrycket är att det ser trevligt ut. Det ser bra ut på ytan, men gräver man djupare så har det varit en väldigt etablerad hierarki och ett maktsystem, ett maktmissbruk där de högst uppsatta har slagit hårdast nedåt. Har man varit längst ner så har man råkat väldigt illa ut.

På vilket sätt då?

– Förtryck, mobbing, ekonomisk utpressning, utnyttjande av människor på olika sätt. Det är som du sa tidigare, att det har kommit fram sexuella övergrepp och misshandelsgärningar, säger ”Johan”.

Nu är min fråga om det här skulle kunna hända – eller har hänt – även inom andra religioner. Hur känner man egentligen igen en destruktiv sekt, och vad uppvisar alla dessa ”sektledare” för kännetecken ?

– ”Johan” pekar på en sak. Den politiska korrektheten. Trevligheten, helylle-köret, påståendena som nykomlingar lockas in med. Det finns förstås ingen sekt eller något politiskt parti idag som anser sig vara odemokratiskt, eller som rakt av erkänner att de är diktatoriskt styrda, totalitära organisationer… Nej, man ger förstås sken av att vara ”som en enda stor familj” och påstår att man är bara såå tolerant, icke-rasistisk, eller bög-vänliga till och med, eller något annat som verkar käckt och klädsamt…Men skrapar man på ytan, och lär man känna de verkliga ledar-gestalterna i dessa rörelser – kristna eller andra, så kommer andra drag fram…

”Ledarna” påstår ofta att de har ockulta förmågor, eller en alldeles speciell särställning, som de fått av ”Gud”. I Fallet Walldau / Knutby skedde det genom att en person påstod sig vara ”andligen gift med jesus kristus” och så vidare och i fallet ”forn sed” har vi sett hur vissa ”rådsgydjor” ansett sig vara ”lycantroper”, ”ulvhednar” osv – dvs ett slags varulvstro, där personerna tror sig vara försedda med svans – bokstavligen och på allvar – våra sinnessjukhus och psykakuter är ofta fyllda med den sortens människor, får vi väl konstatera… De flesta kristna är nu inte av den sorten – den forna Statskyrkans medlemmar säger inte att de anser sig vara ”frälsta” redan på förhand, och de anser sig heller inte sitta och tala med Jungfru Maria vid sitt frukostbord eller andra sakramentskade dumheter i den stilen, utan håller sig någorlunda inom verklighetens ramar och regler.  Inte heller anser de sig själva som ”saliga” per automatik, eftersom de anser att det skulle vara hädelse, vilket man ju får hålla med om..

De flesta hedningar anser sig inte ha någon särställning heller, och Asatron är exempelvis ingen frälsningslära – man kan inte vara säker på en plats i Valhall – för andra väljer, och tror man alls på en högre makt, så styr vi inte själva över den, logiskt sett. Just föraktet för kunskap och intellektuella är ett utmärkande drag för de destruktiva sekterna.  Luther till exempel hävdade att frälsning inte kommer plötsligt, utan är en process, som möjligen kan sägas inträffa först efter långa studier. Asatro är en skriftreligion och en kunskapsreligion den också, eftersom den bygger bland annat på Eddan. Sunt förnuft och rationalism har alltid ingått i det västerländska och nordiska tänkandet. ”Fornsederi” och Knutby-församlingar förkastar helt den traditionen.

När de tre Vice männen Ismet, Achmet och Jonathan äntligen kom till ”Himlen” eller Paradiset blev de allt förvånade..

Den demokratiska grunden och kontrollen utifrån – från samhällets sida – gentemot alla dessa destruktiva sekter är också svag – det är ett annat gemensamt tecken. Personerna tar ofta ledningen inte på grund av kunskap i ämnet, inte på grund av studier (Åsa Walldau har ingen riktig präst-examen och blev mycket riktigt ”petad” också från Knutby-församlingen) och inte på grund av att de gynnat sekten eller rörelsen genom sina handlingar, genom att vara föredömen eller annat sådant. Nej, istället har de tagit sig omöjliga och egenpåhittade titlar rakt ut i det blå – och de säger sig ofta ha groteskt upphaussade, förfalskade medlemstal bakom sig osv – trots att de kanske bara valts av 5-6 församlingsmedlemmar i ”den inre kretsen” som anses ”tillräckligt renläriga”

Ett annat gemensamt drag är ”känslotänk”, pladder, barnspråk, joller, – helt nyuppfunna termer och ritualer som man påstår ska vara ”forna” fast det i själva verket bara är ljug, hitte på, snack-i-backen utan någon förankring i någotslags lära eller tradition alls. I Åsa Walldaus fall består det i att hon suttit och jollrat och lallat om någotslags kristet ”Narnia” – kallat jesus för Dodjadid – ett slags löjligt barnspråk som inte ens finns i Bibeln – och vad beträffar de hedniska motsvarigheterna till sådant snack och nys har jag redan räknat upp tillräckligt många exempel… Vi har också Annika Larsson, textilarkeologen från Uppsala,, hon som hävdar att Vikingarna ”egentligen” var inspirerade av islam, osv osv.

Ibland ändrar sekt-ledarna i läran, lite som det faller sig…

Sekterna isolerar sig också alltmer från det övriga samhället genom groteska krav, exempelvis att kvinnor ska gå med påse över huvudet, för att inte fresta männen, eller något liknande – skygglappar för alla män vore kanske mer rationellt – och att ”fläskfri kost” måste erbjudas istället för vanlig ärtsoppa, sektmedlemmarnas barn kan inte ta emot blodtransfusioner, de föraktar fosterdiagnostik, eftersom de tror, att ”gud” bestämt att deras barn måste födas missbildade och förståndshandikappade (ärftliga sjukdomar är inget tecken på tolerans, men en belastning och ett lidande inte bara för individer, utan för hela samhällen) de kan inte flyga i flygplan, inte sova eller äta ihop med vanliga människor, normala lagar gäller inte dem, utan de måste ha sin sharia, osv osv.. Alla dessa mer och mer omöjliga, helt opraktiska och irrationella krav tillåter sektledarna att mer och mer ta makten över sina medlemmar, och det är också alla dessa sjuka regelrs upphov.

Utrensningar, falska anklagelser, brott emot inbillad ”värdegrund” (som aldrig förelegat i skriftlig form) eller SSU-metoder i någotslags ”Ny-Maoistisk” anda utmärker också destruktiva sekter, precis som offret ”Johan” berättar. Sektledaren utser en fiende – vanligen någon med mera verkliga kunskaper eller intellektuell spänst och förmåga än sektledaren, ”kristi brud” eller ”rådsgydjan” själv. Så börjar mobbningen, trakasserierna, förföljandet – och snart skapar man ett slags ”folkdomstol” som ska ”granska” eller utdöma straff för inbillade förseelser, ”synder” och olika påstådda ”brott” emot värdegrunden (som hålls hemlig, och aldrig avslöjas eller beskrivs i fattbara termer) med syfte att bryta ned, tysta och överrösta och bryta ned de individer, som ännu förmår stå emot… Personen ”Johan” som nämns i  Aftonbluddret, råkade ut för just detta – men ändrade sig – och gick till Polisen…

Det är ju alltid ett alternativ, förstås, men Domstolarna i detta land är redan överfulla, liksom dårhusen…

Själv anser jag att det bästa botemedlet emot destruktiva sekter är att leta fram kännetecken, som i så fall skulle utmärka en ”positiv sekt” eller rättare sagt en positiv, väl fungerande förening eller ett samfund, så där i största allmänhet. De kännetecknas bland annat av att:

  • ”Synder” eller brännmärkning av enskilda, skuldbeläggande, skamstraff osv uteblir
  • ”Samfundet” är inte allt. Individerna avskärmar sig inte med religion eller tro som krycka eller mur, men tar sitt samhällsansvar
  • Inga underliga specialregler i form av diet, livsföring, partifärg, krav på sexuell inställning osv finns (bögeri är heller inte offentligt påbjudet, lika lite som avhållsamhet)
  • Medlemmar agerar, arbetar, lever och umgås utanför religionens snäva ramar, i i ett öppet samhälle
  • Ingen ”hemlig” lagstiftning, dolda agendor, värdegrunder osv finns
  • Ledare är demokratiskt tillsatta, inte på 4-5 mandat eller på livstid, utan begränsad tid. De tjänstgör – men inte mer
  • Präster, religiösa funktionärer osv anses vara som folk är mest, och har ingen ”makt av Gud” eller ockult förmåga alls
  • Kunskaper och erfarenheter hos individer värdesätts, liksom verbal och intellektuell förmåga. ”Församlingen” uppmuntrar till kritiskt tänkande, och livslångt lärande

REFORMATION behövs ALLTID ! Mästaren från Wittenberg, lånade i själva verket TORS HAMMARE…

Anlagd brand emot Vikingagård – Vem ligger bakom ?

Nu har det hänt igen. Ännu en anläggning, som försöker levandegöra det Nordiska och svenska kulturarvet har utsatts för ett skändligt attentat. Media berättar följande:

Ett av vikingahusen har brunnit.
Ett av vikingahusen har brunnit.

Strax efter åtta på måndagskvällen fick polis och räddningstjänst ett larm om en pågående brand på Gunnes gård i Smedby, en rekonstruerad Vikingagård i Upplands Väsby. – Den kommer förmodligen att brinna upp men förhoppningsvis kan vi rädda de andra byggnaderna, säger Peter Tistam på Storstockholms räddningscentral.

Det visade sig dock snabbt, att Vakthavande Tistam hade gjort en felbedömning. Ett hus, förvaringsplats för hö och halm åt djuren, blev lågornas rov. Brandkår och Polis kunde snabbt komma till platsen, tack vare effektiva samordningsinsatser, och man har enligt lokaltidningen säkrat bevis för, att branden varit anlagd. Uppsåt synes förelägga – men vem kan det vara, som hatar svensk kultur och vårt kulturarv så mycket, att man måste förstöra vad alla andra byggt upp ?

– Vi antar att det är några ungdomar som gjort det här. Det är så synd, alla skolbarn i området kommer hit, och det som är så tråkigt är att ge sig på vårt gemensamma kulturarv, en plats som alla får komma till, säger Gun Bjurberg, museichef. Men det hela är inte några oskyldiga ”pojkstreck” från ”ensamkommande”. En hel rad fönsterrutor har också krossats i Gunnes Gårds kontorslokaler, som ligger på en helt annan plats. Detta tyder på planlagd verksamhet, och det är dessutom inte första gången attentat inträffar. Enligt lokaltidningen har det hänt minst två gånger tidigare, även om ingen kunde gripas då heller. Storholmens Vikingaby i Roslagen har också utsatts för liknande attentat förra året, uppenbarligen förövade av ”Sverigehatare” eller svenskfientliga krafter i vårt samhälle.

Detta Gudahov brändes ned av attentatsmän och ”hatare” för flera år sedan. Men Gudaras bilder lyckades de inte förstöra, och inuti det nya Gudahovet, restes NYA bilder….

Återigen lyckades Polisen inte gripa några misstänkta, även om man hittade teknisk bevisning och säkrade spår. Mönstret känns igen, och blir allt tydligare och tydligare. Detta kan helt klart röra sig om hatbrott, som är ideologiskt motiverade, även om det nu är Polisens uppgift att utreda den saken. Jag har själv tidigare upplevt hur mina personliga vänner utsatts för attentat, och hur de fått Gudahov och andra anläggningar, som de bekostat själva och som varit privategendom (vilket Gunnes Gård och Storholmen inte är, eftersom de förvaltas av allmänna stiftelser) nedbrända.

Man har gett sig på deras familjer, och dem själva, uppenbarligen med avsikt att skada även enskilda personer – men – ingen har kunnat gripas... Jag har berättat om dessa upprörande händelser under rubriken ”Gudahov” ovan – även om jag lovat, att inte exakt avslöja, var de hedniska Gudahoven i vårt land ännu ligger – enskilda fruktar ännu för sin säkerhet – men till detta kan jag nu lägga, att jag även själv besökt Gunnes Gård och firat Jul där i ett eller annat sammanhang, samt träffat de, som rått om och byggt upp stället.

Privata initiativ skapade detta, som andra sk ”Samfund” inte förmått sen 90-talet

Jag har varit präktigt arg, ja mycket arg igår, när det gällt alla dessa förövare, och alla dem, som förstört så mycket av våra fäders tro. De som hindrat och sinkat oss, lika väl som de likt de kristna mördar, härjar, bränner och förstör… Men jag förlitar mig på min goda sak. Jag förlitar mig på medlemmarna ur släktet Tistam, vars namn kommer av Tyr, rättvisans och stridens Gud, och alla de män, jag tjänstgjort tillsammans med i flera decennier.  I mitt hjärta vet jag att jag kan lita på dem.

Och som jag skrev igår, tror jag inte på vedergällning, men på lag och rätt. Lagen och rätten kan också begära handräckning, när så behövs, och enskilda medborgare kan också hjälpa till med bevakning, eller med att undanröja det som är olagligt, och som står på ofri grund – vilket jag skrev om igår.  Risken finns, att attentatsmännens och missdådarnas verk, slår tillbaka emot dem själva. Risken finns, att någon – för att citera den finske poeten Elmer Diktonius ord ”Lär dem läsa folkets lag, fast den ej står att läsa i bok”, fast jag och mina bröder i Särimner menar, att vi skall avhålla oss från sådana metoder. Monoteisterna och fanatikerna må vara sig lika, idag som igår. Vi har mött dem i Afghanistan och utomlands, lika mycket som i vårt eget land, men vi är nu en gång satta på jorden till att vara gudarnas redskap, deras händer, fötter och vapen. Vi kommer att värja och försvara det som är vårt, och det som blev oss givet. Vi gör VÅR bit – och så får andra göra sin…