Svenskt projekt visar Ösysslans hemortsrätt

Hufvudstadsbladet, Vasa-bladet och andra svenskspråkiga tidningar i Finland skrev för några dagar sedan om Öselfyndet, det sensationella gravfynd från 700-talet som är lokaliserat till Svorbe-halvön vid Ösels eller Ösysslans sydspets. Man har hittat rester efter minst två båtlag i en organiserad armé eller ledungsflotta, och funnit spår efter hård strid. Fyndet gjordes redan för tio år sedan, men svenska media har knappast skrivit någonting om det, på grund av den fientliga inställning till svensk kultur och svensk historia som rått under våra två senaste regeringar. Nu har estniska arkeologer avslöjat sanningen.

Jüri Peets, doktor i arkeologi vid Tallinns universitet kan nu bekräfta att de 41 stupade krigarna vars kvarlevor hittats på Ösel, verkligen kom från Mälardalen samt Öland, som tillhörde Sveariket redan på 500-talet. Vem de slagits mot eller varför de stupat i strid är tillsvidare okänt, och det behöver inte alls vara så att det var någon skattläggning av Ösel eller lokalt motstånd som låg bakom, vilket man skall ha fullständigt klart för sig.

Anledningen att dokumentationen av öselfynden går så trögt, beror också på penningbrist hos Universitetet i Tallinn, skriver Hufvudstadsbladet i Helsingfors. Till all lycka kom Uppsala universitet och det svenska Vetenskapsrådet till undsättning i våras med ett forskningsanslag på sammanlagt 5,3 miljoner euro som möjliggör en fördjupning och förlängning av projektet. Forskningen kring vikingagraven på Ösel utgör nu en del av den svenska storsatsningen The viking phenomenon, vilket innebär att en internationell publikation och en utställning är att vänta inom en snar framtid.

Vetenskapsrådet och Uppsala Universitet har också all anledning att reparera sitt internationellt sett skamfilade rykte, särskilt efter upptäckterna kring den svenska textilkonservatorn Annika Larssons falsarier i höstas, för uppenbarligen borde ju hon inte fått det minsta stöd utav dem. Nu går kanske forskningspengarna till ett bättre och vettigare ändamål istället, och det får vi ändå vara tacksamma för i tider som dessa.

Jüri Peets kan berätta om utsökt tillverkade vapen med minst fem sorters olika stål, och hur fynden med säkerhet daterats till 750-talet. Här finns spelpjäser i valben, fynd av segel och utrustning.  Den kalkrika jordmånen på Ösel har konserverat och bevarat föremålen väl för eftervärlden. Bland annat därför är de arkeologiska fynden unika också då vi jämför med motsvarande föremål från övriga länder, säger Peets. Spelpjäserna är helt intakta och de fibulor av brons som har använts för att binda draperade klädesplagg är i ypperligt skick. Tidens tand har smulat sönder stora delar av svärdens klingor men svärdens fästen med de sirliga ornamenten har bevarats väl.

Så sent som 1855 var nästan Estlands samtliga kusttrakter koloniserade och bebodda av svenskar. De sista svensktalande försvann vid Stalins utrensningar på 1930-talet

De har högst troligt färdats från Mälardalen via Åland till den finska kusten och sedan tagit sig söderut via Odensholm och den estniska västkusten till Ösel. Det kan hända att de var på väg till floden Daugava, förklarar den estniske professorn. Enligt Ynglingasagan dog Ingvar, en svensk kung av Ynglingaätten på Estland år 683 och höglades där, och fynden ger större tyngd åt det faktum att Ösel, Dagö, Odensholm, Ormsö och hela det senare svenska Estland var koloniserat av svear redan på 600-talet, och en del av det svenska riket från denna tid och framåt.

Förhållandena mellan svenskar och Ester var för det mesta vänskapliga, och i den vikingatida kulturen ingick folkgrupper av blandad etnicitet redan från början. Det svenska Östersjöväldet var ett Svenskt, finskt, götiskt och estniskt rike, där olika folkgrupper smält samman till ett starkt och utvecklat helt. Arkeologerna har hittills inte skrivit något om det, men kanske dräptes Svearna på Ösels sydligaste halvö av Kurer och Letter, eller Slaviska stammar från Daugava- eller Dünaområdet. Forskningen går vidare, och vi hyllar de fallna med en sång:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s