Allhelgonadagen – och en stor dag för HEDNISKA TANKAR

Idag är det Allhelgonadagen, den kristna helgdag som utvecklades ur det hedniska Alvablotet och som fortfarande firas till åminnelse av våra döda, och inte efter några ”helgon” eftersom Sverige har varit ett protestantiskt land i drygt 500 år. Fortfarande är Allhelgona en privat fest, precis som Alvablotet också var. Vi svenskar vill minnas våra döda enskilt, eller tillsammans med våra anhöriga och vår släkt. Det är den egna släktens och ättens vilja som manifesterar sig, och som finns kvar i våra nutida Allhelgonaseder. Att lägga granris på sina anhörigas gravar, eller att tända ljus på dem är en sed, som många av oss fortfarande följer, och den var minst lika viktig under hednisk tid. Förr trodde man också att det lyste av sig själv på gravhögarna och gårdsgravfälten under Alvablotet, som nog firades under fullmånen i Oktober. Nu står månen i nedan, men November, som också kallas Slaktmånad, kommer…

 

Också på vårt Världsarv Skogskyrkogården i Stockholm märks den hedniska stämningen invid den enorma gravkulle och urnlund, som rests där. Och fortfarande väljer ca 90 % av svenska folket kremering, vilket är det hedniska sättet att begravas, och inte någon kristen kistbegravning…

Vi samlas i lundar, vid gravhögar och Gudahov…

Idag är också en stor dag för bloggen Hedniska Tankar. Just idag, 1 November, passerar jag mitt läsar-rekord från förra året, och i skrivande stund har denna blogg blivit läst av 76 762 människor hittills under 2018, vilket är mer än under hela 2017. I genomsnitt var det 210 personer som besökte min blogg varje dag under förra året, och den siffran kommer jag helt säkert kunna slå i år – och kanske kommer jag också upp i över 80 000 läsare om året. Hedniska Tankar har nu funnits – på olika sajter – i mer än sju år, och ännu visar intresset för denna blogg inga som helst tecken på avmattning, vad det nu kan bero på.

Enligt Clausewitz måste varje god offensiv slutligen nå ett ”umschwung” eller vad som kallas en ”rückschlagspunkt”, alltså den punkt när den beslutsamt genomförda offensiven övergår i stillestånd, eller rent av reträtt. Men för mig som hedning är reträtten otänkbar – och än har ingen omsvängning inträffat. Hedendomen och Asatron i Sverige fortsätter att gå framåt, år efter år. Vi blir allt starkare och starkare, allt flera och flera. Fortfarande är vi drabbade av fördomar från kristna och andra grupper i samhället, men vår tid kommer.

Vid slutet, står segern !

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s