Många är de märkesdagar, som vi hedningar får uppleva. Idag, till exempel, lär det vara den internationella minnesdagen för terrorismens offer, ett faktum som inte alls uppmärksammats i svenska media eller svenska tidningar. Kvällstidningen Aftonbladet har i alla fall vågat beröra ämnet, och så gör även min vän Henrik Andersson på bloggen ”Ideell Kulturkamp” vars sedvanligt frejdiga inlägg jag själv rekommenderar å det varmaste. Hör här bara:
De tre ”stora” världsreligionerna ligger bakom i princip all religiös terror. De tre monoteistiska religionerna ligger bakom våldet. samtidigt som deras anhängare har fräckheten att säga att de har ett ”kärleksbudskap”.
Hedendomen behövs mer än någonsin. Vi hedningar vare sig vi är anhängare av germansk, romersk, slavisk, keltisk eller annan form av hedendom må i och för sig ha krigiska gudar. Men vi har inga terroristgudar. Däremot så har alla hedniska religioner kärleksgudinnor. Inte en enda gudinna för kärlek finns inom abrahamitiska monoteism. Terrorreligionerna har bara en grym lättretad stamgud som är så primitiv att de inte ens kan avbilda eländet.
– Henrik Andersson på bloggen ”Ideell Kulturkamp” 2019-03-11
I Fredags, 8 maj, skulle det vara Internationella kvinnodagen, har vi fått veta. Denna tradition uppfanns av en fanatisk kvinnlig kommunist, Clara Zetkin, som propagerade för samhällets förändring med våld. jag säger inte mer än så, men det är alltså upphovet till alltsammans. Männen i Sverige eller Världen har aldrig fått någon dag uppkallad efter sig, och är det förresten någon som har sett en internationell kvinna på sistone ? Hur skulle en sådan se ut, eller vara beskaffad om hon ens fanns…? Och om det då skulle finnas internationella kvinnor, finns det då också internationella män, och får dessa båda bilda par och skaffa söta små internationella barn tillsammans, eller vad är det som menas ?
Men skämt åsido, FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna fastslår redan, att ingen människa kan vara internationell. Varje människa på jorden har nämligen rätt till en nationalitet och en etnicitet, samt även en religiös eller kulturell tillhörighet, och därför finns det inte och kan heller aldrig finnas några ”internationella” människor. Och vem är denna ”kvinnodag” alls till för, om vi ska fira den här i Sverige ? är det alla vita medelålders plus, gapiga klimakterikärringar, bakom alla #metoo och #boohoohoo-kampanjer ? Eller är det invandrarkvinnorna, eller de kvinnor som fortfarande är fångade i Islam och kristendomen, och som därför drabbas av våld och ”hedersmord” Antalet sk ”balkongflickor” är större än man tror, men dessa märkliga fallskador och andra fall skrivs det lite om, dagen till vanära.
Vem eller vilka är den sk ”Kvinnodagen” till för egentligen ? Dansk teckning ur ”Jyllands-Posten”
Igår rapporterade SVT, vår kära Statstelevision, detta under av saklighet och god information, att det nya lagrummet ”Oaktsam Våldtäkt” som den Socialdemokratiska regeringen Löfvén infört, inte kan användas av domstolarna, och därför inte resulterar i några fällande domar. Vad menas förresten med ”oaktsam våldtäkt” ? Menar man att det då också finns aktsamma och hänsynsfulla våldtäkter ? En våldtäkt kan rimligen inte ske av oaktsamhet, eller med andra ord slarv. Här är det helt tydligt, att legaldefinitionerna skenat iväg, och att lagstiftarna inte tänkt sig för det minsta. Våld, som gärning betraktat, måste förmodligen ske med någon form av avsikt bakom, eller något som alltsedan de hedniska Romarnas tid betecknats som ”Dolus” på juristers latinska språk, dvs uppsåt på god svenska.
Om inte uppsåtet finns, kan inte gärna någon våldtäkt föreligga. Motsatsen, dvs ”culpa” brukar sällan ens vara straffbelagd, om den inte tar sig formen av allmänfarlig vårdslöshet, som till exempel när en okunnig person med en engångsgrill, råkar starta en skogsbrand och därmed förstör stora värden för hela samhället. I de flesta någotsånär civiliserade stater är det så, att man inte kriminaliserar ”Culpa” eller vårdslöshet, som bara drabbar en enskild, exempelvis när någon glömt låsa ytterdörren, och därför råkar drabbas av inbrott i sitt hem. Tjuven straffas visserligen, men den som glömde låsa dörren får såklart inget straff.
Nu har det alldeles gått inflation i våldtäktsbegreppet, som därför urartat och börjat tillämpas på snart sagt vilka brott som helst. Före 1984 fanns ett något mildare brott, dvs Våldförande, vilket gav Domstolarna en realistisk staffskala och något att döma på, men med Morgan Johanssons och Regeringen Löfvéns senaste fadäser bortfaller helt den möjligheten. SVT förklarar den ohållbara situation, som den nya lagen förorsakat såhär:
Om situationen är oklar har den person som genomför samlaget (eller en jämförbar sexuell handling) ett stort ansvar att försäkra sig om att det sker frivilligt.
Oaktsamhetsbrottet har varit den del i samtyckeslagen som bedömts kunna leda till fler fällande domar. Men än så länge är det mycket få som fällts för oaktsam våldtäkt – såvitt känt bara tre personer, enligt åklagare som TT talat med.
Hur ska då ”frivillighet” garanteras ? Ska samtycke för varje tänkbar handling inhämtas i skriftlig form, innan någon ger sig in på sex med en okänd person – minsta fall av ”oaktsamhet” eller slarv kan ju plötsligt resultera i en polisanmälan, och vad väntar runt hörnet, och i framtiden ? Ska personer stämma varandra inför domstol också pga ”dålig” eller slentrianmässig sex, dvs varje form av sexuell handling, som inte var helt tillfredsställande, eller bra nog – och så kräva ersättning för detta, eftersom de blivit ”kränkta” i efterhand… Vad man än må tycka, så är det inte svårt att se att Regeringens politik inte fungerar…
Nästan inget brott är så stigmatiserande, som just våldtäkt – både för offer och förövare. Om offret säger ju muslimerna och de kristna ofta, att ”hon var medskyldig” eller att personen ifråga ”legat bort sig” men förövaren stämplas givetvis än hårdare. Genom att kalla praktiskt taget allting för våldtäkt, har (S) och feministerna skapat en ohållbar situation för hela samhället. Enligt de nya lagarna, kan vem som helst bli dömd för detta brott, även om inget samlag ens ägde rum. Flera män i Sverige har blivit dömda för att de påståtts ha begått våldtäkt i sömnen, alltså medan de själva sov. Jag är i och för sig inte läkare, men hur är det ens möjligt att klassa saker på det viset ?
I internationell rätt och alla andra stater på jorden utom just Sverige och möjligen Saudi-Arabien, kommer man inte med sådana groteska påståenden inför rätta. Det hela börjar likna ett slags häxrättegångar. På 1600-talet kunde svenska män och kvinnor bli dömda för att ha kastat ”det onda ögat” på folk. Numera talar fanatiska feminister om ”en manlig blick” och vill räkna också ögonkast som våldtäkt, eller allvarlig kränkning, på något sätt. Ett samhälle där sådan lagstiftning förekommer, tenderar att likna en religiös diktatur.
En person som sover, kan rimligtvis inte ha något uppsåt, och heller knappast utöva ”våld” överhuvudtaget, förutom som ett stilla skuffande, eller genom att knuffa sin hustru ur sängen av misstag, fumla omkring eller bära sig oskickligt åt – men är detta verkligen våldtäkt ?
Freja själv, skulle ha en del att säga i sammanhanget, antar jag – och även om Saga och Siv – dessa fullgoda viv – hade namnsdag i fredags, ber jag att få citera Henrik Andersson igen:
Gudinnan Venus hörde av sig och lät meddela att om ni träffar på en feminist så säg till att gudinnan vill få sin symbol tillbaka. Venus som inte gärna själv kontaktar feminister säger vidare att hennes symbol är en religiös symbol och som inte ska användas som politisk propaganda. Många feminister är inte att förglömma våldsbejakande extremister som inte tvekar att bryta mot lagen.
Vidare säger kärleksgudinnan att något mer okvinnligt än en feminist finns inte. Gudinnan hade stötta feministerna om de haft förståndiga krav som exempelvis lika lön för lika arbete och arbetat för kvinnors rättigheter. Men feministerna av idag vill inte att det ska finnas kön. De vill inte att det ska finnas kvinnor.
Feminister påminner lite om antirasister. Förr sa antirasisterna att det fanns människoraser men att de var jämlika. Nu säger de att det inte finns raser allas. Förr sa feministerna att det fanns kön men de var jämlika. Nu påstår de att det inte finns några kön och att det bara handlar om social konstruktion.
Nej nu får det vara slut med dumheterna. Hjälp Venus att ta tillbaka hennes symbol från feministerna!
Hedniska Tankar 
Du har fel i ”Männen i Sverige eller Världen har aldrig fått någon dag uppkallad efter sig.” Den internationella mansdagen har firats ända sedan 1999, https://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_mansdagen
Och det verkar som att du har tolkat ”Internationella kvinnodagen” fel. Det handlar inte om internationella kvinnor utan det handlar om kvinnor, alla kvinnor och att den här dagen firas internationellt, alltså inte bara i Sverige. Den är till för att uppmärksamma ojämlikheterna i samhället och för att inspirera till förändring som till exempel ”lika lön för lika arbete”.
Det här med våldtäkt och samtycke du skriver om, det känns så dumt att dumförklara män på det där sättet. Nog för att män kan vara lite dumdristiga men så trög som du vill få dem att låta är de väl ändå inte? När båda vill ligga samman så märker man ju det mycket väl och då uppstår det ett tyst eller uttalat samtycke. Det är ju de här personerna, män eller kvinnor som efter ett samlag säger att personen de legat samman med ”var som en död fisk” man vill få att öppna ögonen. För en person som ”var som en död fisk” är inte en person som vill ligga samman och har då inte heller lämnat ett samtycke. Ett bra sätt att beskriva en sådan händelse är med uttrycket oaktsam våldtäkt. Alltså att personen i fråga struntat i att vara uppmärksam på om den andra faktiskt vill ligga samman eller inte.
De som säger att de sov, tror du verkligen på det själv. Att de sov när de med våld trängde in sin manslem i en person som fäktade för sitt liv? Jag själv har svårt att tro på det, nog för att man kan gå i sömnen men att våldta i sömnen tror jag verkligen inte på.
Freja kom från Vanheim ett ställe där kvinnorna regerade. Namnet Freja betyder även härskarinna. Nu är jag inte jätteinsatt i grekisk och romersk mytologi men vad jag kan ana är att Venus och Freja kan likställas med varandra och då kan jag göra en ganska kvalificerad gissning på att det Henrik Andersson skriver bara är hans egna åsikter förklädda för att förleda oss. Om Freja och Venus hade levt idag hade de nog varit de som hade lett den feministiska kampen. Men då hade den nog inte varit lika lugn och snäll som den är idag utan då hade huvuden rullat. Vad jag kan se på din blogg här när jag skummar lite så vet du ju hur Freja var. Ja, då hade jag verkligen inte velat vara man. 😉
Ha en fin dag och tack för en intressant blogg!
GillaGilla
Tack för en lång och intressant kommentar, Hlin, även om jag har på känn att du är en närmast religiös feminist, som snarare vill ”tillrättalägga” än argumentera, tror jag – även om jag måhända gör dig orätt i det här. Någon nämnvärd lönediskriminering av kvinnor förekommer knappat i dagens Sverige, som jämfört med Saudi-Arabien och de andra Mena-länderna är en av jordens absolut mest jämnställda stater. Inte misnt därför är det så konstigt, att den styrande Nomenklaturan i vårt land inte vill se det kvinnoiförtryck som råder i den muslimska kulturen, eller erkänna att det enligt BRÅ och övriga myndigheter faktiskt är så att det är männen från den muslimska kulturen som är det stora problemet, både vad gäller våldtäkter och annat, inte de svenska männen.
Och jo – ”oaktsam våldtäkt” är en paragraf, som är ytterst svår att använda för Domstolarna. Detta är fakta, och det har också kvinnliga forskare inom ämnet juridik konstaterat. Läs denna uppsats från Karlstad, till exempel, som konstaterar att det är stora problem med bevisningen, precis som jag skriver. https://www.uppsatser.se/uppsats/1a8ed8212a/
Bevisproblem och kravet på att kunna styrka oaktsamhet kan resultera i att oskyldiga blir fällda, eller att förövare går fria, och det vill nog ingen av oss.
Jag kan också citera ur en uppsats från Örebro Högskola, där det står såhär: ”Slutsatsen som kan dras är att rättsläget omgärdas av oklarheter. Det är svårt att förutse hur domstolen kommer hantera en invändning om sexsomni. Det råder också en avsaknad av prejudikat som kan vägleda domstolarna i deras hantering. Kombinationen våldtäkt och sexsomni är inte problemfri. Invändningen försvårar bevisningen av uppsåt avsevärt. De främsta orsakerna kan antas vara det dåliga kunskapsläget i kombina-tion med det svåra bevisläget. Att det inte krävs någon utredning kring den tilltalades påstådda sexsomni gör också saken komplicerad. ”
Både Wikipedia och flera svenska läkare hävdar att sk ”sex somni” eller med andra ord våldtäkt som begås av en sovande gärningsman existerar. Jag och du, emellertid, ifrågasätter om detta kan vara rimligt – men jag är i och för sig ingen läkare.
Henrik Andersson, slutligen, är en gnostisk hedning – det har han ju själv skrivit, och som sådan tror han kanske på UPG eller Univerified Personal Gnosis, så kanske har han ”kanaliserat” Venus eller Freja, som de medialt begåvade hedningarna säger, och hans upplevelse och ord är väl personligt hållna, som jag antydde.
Men – angående sk ”Våldtäktsproblematik” – och hur det nu gått inflation i våldtäktsbegreppet, finns det mycket att invända. Stämplar man precis alla sexuella övertramp och förseelser som våldtäkt, även de löjligt små, så stigmatiserar man ett stort antal offer och förövare. kvinnorna blir sedda över axeln och betraktade som ”slampiga”, männen stämplas livet ut som brottslingar, och får en ny identitet som våldtäktsmän, vilket nog snarare ökar våldsbenägenheten och kriminaliteten i samhället, istället för tvärtom. Personer som sätts i fängelse blir ofta bittra, och det har visat sig att det finns en mycket högre återfallsfrekvens, ju hårdare straffen är.
Så en händelse som jag själv upplevde för två år sedan. En kvinna i 34-års åldern som jag känner, bjöd med mig ut på stan, och hon festade till rent rejält. Hon är även i vanliga fall ingen medlem av Svea Rikes begåvningsreserv, så att säga – och heller inte ”den skarpaste kniven i lådan” om du förstår vad jag menar. Hon drack sig kort sagt dödfull, innan jag hejdade henne, och bjöd också med två långt yngre manliga vänner med hem till mig. Anledningen att jag alls lät henne sova i min säng var att jag tyckte synd om henne, och heller inte kunde lämna henne i berusat tillstånd med de två unga männen – dessutom vet jag att hon varit med om mindre behagliga saker förut. Jag sade tydligt till henne att låsa om sig, men vad gör hon ? – Jo, det glömmer hon naturligtvis. Under småtimmarna vaknar jag av ett högt stönande ljud, och finner att en av de unga männen gått in till henne – hon är fortfarande asberusad, och sover. Det gör också ung man nr 2, som druckit ur min finaste whiskey. Jag ser och hör vad som pågår, och är inte döv. Nästa morgon hävdar hon att ”ingenting hänt” och att hon inte varit medveten om herrbesöket under natten. Jag konfronterar henne med spermafläckarna på mina lakan efter frukosten, säger tvärt upp bekantskapen med henne, och råder henne att aldrig mer komma igen. Vad jag sade till hennes sk pojkvän vill jag helst förbigå, men jag kan berätta för dig, att det var ord och inga visor…
Så visst – jag ”dumförklarar” knappast männen. Tvärtom rapporterar jag ur verkligheten – sådana fega uslingar som ”tar för sig” av en sovande kvinna finns verkligen, vilket är ett nidingsdåd. Men en gentleman eller en sunt tänkande man, gör knappast så.
Andra upplevelser i mitt liv har väl varit roligare, men kanske likartade. Jag har sett och varit med om mycket här i livet, men det anar nog inte du. Det fanns en tid när jag var anarkist, till exempel, men då menar jag Kropotkian, inte Bakunian, och förstår du inte skillnaden mellan dessa två begrepp, bör du studera Harry Järv, den framlidne Riksbibliotekarien och kompanichefen; för han har nog den bästa förklaringen av varför de två begreppen skiljer sig så mycket åt.
Alltväl, jag sällskapade också med två radikala feminister och lesbianer från oslo på den tiden. Jag kände dem via ”Gateavisas” redaktör, som kallades för ”Gud” och den radikala feminist av de två som var mest språksam, kom över till mig på studenthemmet ”Hemtrefnad” på övre östermalm i Stockholm. Det var ett ganska billigt och ruffigt ställe, som man kunde hyra in sig i direkt av studentkåren för en billig penning, och det låg mitt emot en brandstation, tillika en känd horgata på den tiden. Nåja. ”Hellige Mor” som hon kallades, efter Jungfru Maria, delade alltså säng med mig och sin vännina, som var uppvuxen i japan och som var mycket blyg och tillbakadragen. Vi fick ligga skavföttes, eftersom sängen var rätt smal… Innan jag fortsätter min berättelse bör du nog NOGA läsa frågorna, som allmänheten skickat till en känd juristfirma, appropå den nya lagen:
https://www.lawline.se/answers/oaktsamt-sexuellt-overgrepp-att-krama-nagon-som-sover
Inte konstigt att allmänheten är förvirrad, för LÄS….
”.Jag och min sambo står inte i någon beroendeställning till varandra, betyder det att hon lagligt får krama mig när jag sover? Får jag krama henne när hon sover? Är det enbart lagligt om mitt kön inte vidrör henne (vi sover oftast nakna och under samma täcke så det blir svårt att se till att det inte sker)?Om lagen nu skulle medge att det inte är ett lagbrott att krama sin sovande partner med hänvisning till att det inte handlar om någon beroendeställning, är det då lagligt att krama främmande människor när de sover sålänge den sovande inte står i beroendeställning till dig? Eller om jag frågar någorlunda tvärtom: Är det olagligt att krama sin sovande livspartner? Och vad, i sådana fall, gör det olagligt att krama andra sovande människor?”
Nå – det var alltså som så att den japansktalande väninnan låg med fötterna på huvudkudden mellan oss, men flyttade sig under natten, och på morgonen märker alltså ”Hellige Mor” och jag att vi ligger tätt omslingrade. Jag vaknar först, eftersom jag är lättväckt. Jag ser hennes ena öga öppnas sakta, som tornluckan på en stridsvagn. Och i denna situation är jag plötsligt medveten om att jag har stånd, och tänker ”det här var verkligen inte bra – vad ska hon tro ?” Samtidigt märker hon att hon har savat under natten, och jag med – för vi ligger i en våt fläck, och den kommer inte från mig. Hon vrålar rakt ut, och faller ur sängen åt höger, medan jag ropar ”Nej !” Och faller ned på golvet åt vänster. Vi blir lika illa berörda båda två, och undrar hur Tone – den japanska väninnan – ska ”ta” eller uppfatta det skändliga, som hänt under natten – ”M” och jag har omedvetna, i sömnen båda två, vänt oss mot varann, och så har det gått som det gått…fast INGEN av oss ville något sådant som detta.
Tone bara ruskar på sig, som en stor katt, med en min av ”Voffö gör di på detta viset – Är ni inte riktigt kloka ?” Och säger att vi inte ska sprida så dåliga vibbar på morgonen.
En annan av ”Hellige Mor” vanor som radikal feminist, var att samla på mercedes-stjärnor. Kylarprydnader, med andra ord. Hon var närmast sexuellt besatt av dem, och hade ett stort halsband med Mercedes-emblem i kromat stål, som hon hade snott från olika rikemansbilar i Oslo. Under Stockholmsbesöket utökade hon sin samling avsevärt, och bar dem i girlanger, ungefär som Kali Ma eller Bhowani, den hinduiska gudinnan, som bär sina fienders dödskallar som halsband…
Vi försökte också sno en ”Silver Spirit” – allt den kylarprydnad, som sitter längst fram på en Rolls Royce tillsammans. Hon blev faktiskt ganska kåt av att sno saker, och detta var liksom pricken över i, ja den heliga Graalen om du förstår vad jag menar. Vad ingen av oss visste, var att de har tjuvlarm kopplat till den där. Jag hade sandvik bågfilar och en hel del goda verktyg, och dessutom är jag utbildad pionjärplutonchef, men larmet gick, och vi kutade bägge två som attan. Vi hade balaklava-luvor, palestina-schalal, hela kitet. Kylarprydnaderna för Chevrolet, cadilacs och andra bilar var lättare att sno, men ”M” var alltså specialiserad på Mercedes… För säkerhets skull vill jag tillägga att allt detta är preskriberat nu, för det var under nittiotalets början, för över 25 år sedan.
I samma studentlägenhet bodde en man, som är högste chefsåklagare i Stockholm vid det här laget, och som tidigare jobbade på sedlighetsroteln. Honom känner jag också, men jag sätter inte ut hans namn. Jag känner väldigt många olika slags människor, som du säkert förstår. Emellertid – också han tycker illa om den nya lagen, och tycker att den är svår att döma efter…
GillaGilla
Intressant – var kan man läsa mer om det matriakala styret av Vanheim? Har för mig att asen Höner blir vald till ledare av vanerna efter vanerkriget. Och det beror på att Njord, Frejas far, och vanernas tidigare ledare, deltog i utbytet som skulle säkra freden. I Asgård uppfattar jag att alla gudar och gudinnor deltar vid tinget och då antalet asar och asynjor är hyggligt lika så kan man väl även med moderna, politiskt korrekta, glasögon hävda ett relativt jämlikt styre? Dessutom har Oden dagligen avstämningar med både Mimer och Saga, vilket känns påfallande aktuellt i dessa tider av livscoach och mentorskap.
GillaGilla
Hlins påstående om Vanaheim har jag aldrig sett den minsta seriösa bevisning för. Denna uppgift får stå för henne, för jag känner inte till någon källa där detta nämns – och så är väl Kvaser vanernas ledare innan Vanakriget, medan Frej och möjligen Njord väl är de förnämsta av dem efteråt..
GillaGillad av 1 person
Lite roligt är det att Hlín är döpt efter en kenning av Frigg och trots det tycker att Freja är härskarinnan med stort H. Lite, lite roligt är det allt?
GillaGilla
Får återvända till detta ämne i dagens inlägg, men vill bara säga att jag håller med dig..
GillaGilla
Nu har jag inte tid att skriva en lång förklarande kommentar men ni verkar vara ganska skärpta män så ni kan nog hänga med i mitt resonemang ändå.
Som vi kan ana så ska inte Gudasagorna/Eddadikterna tolkas ordagrant utan det är symbolik. Detta gör att mycket är öppet för tolkning. Det blir också svårare att veta hur det är tänkt att tolkas då mycket saknas och så förekommer det saker som inte är helt riktiga i Snorres Edda vilket har skapat lite förvirring. Samt att de flesta förekommer under många olika namn vilket också gör att det är svårt att veta om en del egentligen är samma gud eller gudinna.
Men jag skulle försöka hålla mig kort så här kommer en teori, asarna och vanerna är av de förnämsta av gudasläkten. Där asarna beskrivs ha krigisk håg, lust för ingripande, äventyrliga och kraftansträngande gärningar (min uppfattning av manliga egenskaper). Deras uppgift är att försvara världen mot fiender. Vanerna däremot beskrivs som blida och ha håg för fredlig verksamhet (min uppfattning av kvinnliga egenskaper). Deras uppgift är att upprätthålla gången av världsförloppet alltså ombesörja stjärnhimmelens och tidvattnets regelbundna rörelser samt det jämna mellan år, månskiften, natt och dag fördelade tidsförloppet. De ombesörjer såddens framgång, lycklig årsväxt och de är de som knyter med kärleksband man vid kvinna och ser till att släkterna förs vidare. Alltså hos asarna har vi starka män så som Oden och Tor medans hos vanerna är det kvinnorna som beskrivs som starka bland andra Freja som beskrivs som ”den yppersta av gudinnor” av henne kommer också titeln ”husfreyja” som beskriver en kvinna som äger sin egendom.
Här har vi ett patriarkat och ett matriarkat beskrivet, men som sagt mycket är ju öppet för tolkning.
Vidare till nästa punkt, namnen. Vi vet inte Frejas namn då Freja egentligen är en titel, härskarinna eller fru. Vi vet också att hon är av vanabörd och kärleken och fruktsamhetens gudinna. Frigg som betyder ”den älskade” som även går under namnet Hlín vet vi också är av vanabörd. Jag hänger inte riktigt med på vad det är som är så roligt med vananamnet Hlín men det kanske bara är ni som tänker på henne som en av asarna eftersom att hon är gift med Oden? Men jag kan ändå inte se varför det skulle vara roligt. Något jag däremot tycker är intressant är teorierna om att Freja och Frigg skulle vara samma gudinna. Det låter faktiskt troligt att man skulle ha kallat henne Freja Frigg alltså fru Frigg eller härskarinnan Frigg, kärlekens gudinna. Oavsett är Hlín ett vananamn som betyder kvinna och beskyddare.
GillaGillad av 1 person
Några källor till ett matriarkaliskt styre av Vanaheim finns nog inte, utom i Marvel’s universum och serietidningsförfattarnas Värld i USA. Där lär det vara så, har jag hört. Men, tack för en insiktsfull kommentar, Hlin. Ett annat namn eller Heite för Freja, som verkligen röjer hennes sanna natur är Vanadis, alltså Vanernas dis eller skyddsgudinna. Detta gör hennes inte till den främsta bland dem, men väl deras stammoder och beskydarinna. Vad gäller teorierna om att Frigg och Freja skulle ha varit ett och samma, jo – jag är medveten om dem.
Det finns också de som vill klumpa ihop alla gudinnor till ett slags supergudinna, en ny radikalfeministisk Monoteism, så att säga; men potentiellt leder det till samma negativa effekter som den gamla vanliga Monoteismen, nu ihopkokt i en ny form…
Dock missar alla de här tolkarna en sak. Freja och Frigg är helt olika till sina väsen och till sin personlighet, till och med deras utseende beskrivs på olika sätt. Freja är en ung kvinna, medan Frigg är gift sedan länge och medelålders. Freja beskrivs som ljus, med två små döttrar, Hnoss och Gersimi. Frigg däremot har många söner, och sörjer också över Balders död, samt den split och de krig som finns i Världen, vilket däremot Freja INTE gör. Hon deltar tvärtom med liv och lust i dem, då hon också beskrivs som Valkyriornas drottning, och själv inte tvekar att använda våld emot Tor (den manliga styrkan) samt Loke (den manliga listen) när hon i Trymskvida förlorar tålamodet med dem båda. Frigg skulle aldrig bära sig åt så. Tvärtom är Frigg ofta den försonande och fredsskapande, exempelvis i Oegirsdrikkja eller Lokasenna, där hon hela kvädet igenom försöker behålla husfriden, medan Freja snarast är hotfull emot Loke, och antyder att hon kan hämnas med våld, antingen direkt, eller via andra gudar. Så – deras personligheter är helt olika.
I Langobardernas stamsaga uppträder Frigg som aningen listigare än sin man, och hon använder också logik och måttfullhet i sina uttalanden, vilket Freja – som är mera styrd av sina känslor – inte alltid tycks göra. Freja väntar på Od eller Svipdag, i Svipdagsmals mysteriekväde, och är den utforskande, sejdande kvinnan. Frigg däremot sägs inte utöva sejd alls, men håller sig till logiken. Deras funktion är också genomgående helt olika, som vi alla kan se – Frigg beskyddar hus, hem och mödrar samt moderskap, Freja står för strid och erotik. Till sist finns också en tendens ibland amerikanska Asatroende, har jag märkt, att göra Freja till en okomplicerad, rosa-färgad bimbo till kärleksgudinna, vilket hon aldrig varit och nog heller aldrig kommit att bli. Frågan är också vart Hnoss och Gersimi tar vägen, efter Ragnarök – vandrar de då i sin mors fotspår, och tar över hennes två olika funktioner – eller också inte ?
GillaGilla
Hlín,
Det roliga skulle ligga i att gudinnan som skänkt dig ditt vackra namn, och som dagligen rådger sin äkta make om hur väldens undergång ska kunna undvikas, kanske kan känna sig en aning förorättad av att just du, ser Freja som den främsta. Inget annat. Hade jag varit dig hade jag dock varit lojal mot Frigg 😉
Personligen tror jag inte på din tolkning, att Fröas riktiga namn är höljt i dunkel. Fröa betyder härskarinna, Frö betyder således härskare. Och Ti betyder kort och gott gud. Men det gör honom varken till den högsta av asar eller till deras gud (iaf. inte under yngre järnålder). Så att namnet per default ger en viss gud en hierarkisk plats inom gudaskaran tror jag man ska vara försiktig med att anta. Men jag kan vara fel ute.
Men samtidigt är det ju så att olika gudar hålls framför andra, av olika stammar i olika tider, enligt de vittnesmål som finns. Så kör så det ryker och hälsa Fröa! Jag diggar henne skarpt!
GillaGillad av 1 person