”One hell of a year for the Devil” säger USA Today

Borta i landet Trump, även känt som US of A lär själve Djävulen, alltså Horn-Per eller Gammel-Erik fira nya framgångar, allt enligt vad USA Today och Juridikprofessorn Jay Wexler från Boston vet att berätta. IRS, alltså The Internal Revenue Service eller det amerikanska skatteverket, har nu godkänt the Satanic Temple uti den för sina 1600-tals häxerier så bekanta staden Salem Massachusetts såsom ett samfund för välgörenhet, och därmed får alltså Game Skam, Hin Fule eller Shaitan Merkatrig alltså snällt betala sin skatt, precis som alla andra goda medborgare i allmänhet.

Satans Fans showar till det… Har de en För Fan Club ??

Men inte nog med det. Vi har redan sett – och jag har själv också rapporterat om det i min blogg – hur kristna fanatiker försökt sätta upp Krucifix och andra tortyr-redskap vid olika delstaters Regeringsbyggnader. Omedelbart har då TST svarat med statyer av Baphomet eller självaste Horn-Per, som vi vet – för om de kristna skall ha sin plats på Capitolium, ja då måste man i konsekvensens namn även tillåta Anti-Krister – för USA är som bekant ett land med religionsfrihet, och det innebär, att om man tillåter en grupp att ha makt och inflytande över ”public spaces” eller allmän parkmark, till exempel – ja då kan man inte hindra även andra grupper från att sätta upp monument…

Lagen måste ju vara lika för alla – och så länge man tillåter kors, får man allt tillåta andra saker också – särskilt om det land man företräder skall vara ”multikulturellt” säger juridikprofessorn menande.

Antingen alla eller ingen, alltså.

Samma resonemang kan för övrigt rent lagtekniskt tillämpas på Amerikas undervisningsväsen… Kristna fundamentalister har försökt introducera ”good news clubs” eller frälsnings- och indoktrinerings-centra i Amerikas alla lågstadieskolor. TST eller Satanisterna har följt upp med sin egen ”After School Satan” där de alltså predikar för de små om mörkrets furste, och hans allmänna förträfflighet. Ja – det är inget skämt – för se efter själva…

Här hemma i Sverige pågår just nu en debatt om religiösa friskolor, och äntligen har en Socialdemokratisk minister gått så långt, att hon rakt ut vågar säga att det är dags att avskaffa dem. Anna Ekström, Utbildningminister (S) vågar faktiskt plädera för totalt etableringsstopp. trots att hon kommer från ett totalitärt parti som stöder islamisering och Monoteistiska religioner. Och till och med Nyamko Sabuni (L) säger nu att hon ångrar sig, beträffande det mångkulturella samhället – Sverige kan inte längre vara en mångkulturell stat, säger hon..

Ja – så är det, mina vänner. Har man sagt A, så får man faktiskt säga B – och har man tagit Djävulen i båten, så får man faktiskt ro honom i land, som det svenska ordspråket säger. Antingen har man religionsfrihet – eller också inte. Antingen har man religion i skolorna – och det betyder alla religioner, på lika villkor – eller också inte. Och antingen har man mångkultur – eller också…inte alls. Det är bara att välja, för man kan INTE ha ett legalt system som å ena sidan säger sig ha frihet för alla, och sedan konsekvent diskriminerar vissa, vilket vore uppenbar orättvisa, mannamån eller med andra ord hyckleri.

USA har blivit mycket mer religiöst splittrat, och över 23 % av dess befolknig anser sig vara ateister eller agnostiker, säger USA Today i sin artikel. Det är lika många som hävdar sig vara katoliker eller evangeliska kristna, och det skulle alltså i så fall betyda, att det finns 31 % människor tillhörande ”Minoritetsreligioner” i dagens USA, däribland då muslimer, judar, hinduer, Asatroende, hedningar och ”andra”.

I Konsekvensens, frihetens och konstitutionens namn måste man då också tillåta, att dessa grupper ”tar plats” i samhället, och man kan inte låtsas som om det är kristet, eftersom det vore en uppenbar orättvisa.

A decision striking down the cross would instead invite the government to designate the public lands around Christian displays as forums for private expression, thus allowing minority groups to place their own monuments near the Christian ones and facilitating religious pluralism in the place of established Christianity. Such a solution would of course be messy, resulting in a kind of public religious cacophony, but it would be fairer, more equal, and far truer to the state of religious diversity that actually exists in our non-Christian nation.

– Jay Wexler, USA Today 2019-06-07

Själv har jag nyligen besökt England, och tror inte alls på någon Satan eller Djävul. Jag är som sagt hedning, och jag tycker att det i grund och botten är lika fånigt att läsa Bibeln framlänges som baklänges eller upp och ned, så att säga.

I England skall jag också ha begått ”hor” har jag fått höra, och andra skändligheter – för detta skall man ha ”bevis” för genom att olagligt ha avlyssnat min mobiltelefon, förstår ni. Och bevisen måste man gå ut med till alla tidningar och sociala media som finns, inklusive mina arbetskamrater och arbetsgivare, men inte till Polisen, som man väl borde ha ringt in the first place – om man nu alls hade bevis för något eller ens ett gott uppsåt, vilket man inte har. Sådant kallas gemenligen grovt förtal enligt svensk lag, även om det vore sant, vilket det inte är. Alltihop kommer från någotslags kriminella och white trash personer i Asatrons absoluta utmarker, men vad de gör här i landet kan jag inte förstå. För övrigt är ”HOR” (ifall det nu begåtts) inte olagligt i England alls, och därför kan jag inte lagföras för dettatråkigt nog för mina motståndare – vars inkompetens är uppenbar…

Sant är emellertid att min nya bekantskap N… dök upp framför mig iförd dessa vackra latextrosor ni ser nedan, eftersom både hon och jag råkar vara intresserade av amatörfoto – och för övrigt är hon en mångårig medarbetare i Royal Air Force, om ni vill veta – hon finns i en stad som domineras helt av en av dess större baser….

Dags att diskutera någons TROSUPPFATTNING eller göra detta till en TROSFRÅGA ??

You aren’t religious, are you” frågade hon mig, då detta foto togs. ”No my dear, I’m a Norse Pagan, and a Freyja Freya Freja devotee...” svarade jag blixsnabbt… ”and who wouldn’t want to worship, at such a beautiful altar !” Då brast N ut i ett klingande och mycket vackert skratt, ty allt som görs i den stora gudinnans namn och som görs av kärlek, är inte farligt alls och skadar ingen, allra minst de som ingenting kan, ingenting vet och ingenting förstår av Frejas mysterier.

Jag lever i ett tillstånd, tio tusen meter över och bortom människa och tid. Jag är – som en gång Nietsche sa – ”Jenseits Gut und Böse” och har för länge, länge sedan förkastat alla småborgerliga, inskränkta och dumma föreställningar om ont och gott, djävlar och helgon – för sådana finns inte på jorden, i alla fall.

Och därmed får udda vara jämnt, för den här gången. Jag umgås hellre med mina Husfrejor än talar politik, i alla fall om sommaren…

Annonser

När en vän är borta..

Det var med stor bestörtning som jag mottog budet om att Roger Wikell, yrkesverksam arkeolog och tillika en av vårt lands största amatörforskare inom runor, hällristningar och mycket mer hastigt avled för två dagar sedan. Också många andra känner sorg över hans bortgång just nu – till och med Riksantikvarieämbetets K-blogg ägnar Roger en runa, och det är en av de finaste utmärkelser en amatörforskare kan få.. Men Roger Wikells forskargärning fick även andra officiella erkännanden. Så sent som i vår publicerade han nyheter om den återfunna Tormestadsshällen på Mörkö, och hans strövtåg på Södertörn behandlade allt från stenåldersboplatser i det yttersta havsbandet, bronsålderns hällristningar och runinskrifter från Vikingatiden. Han var en flitig skribent i Fornvännen, en av Sveriges äldsta officiella arkeologiska tidskrifter, och återupptäckte även Skälebergshällen, en annan av Mörkös runristningar.

Roger Wikell vid en stenåldersboplats, alldeles vid Sorunda pendeltågsstation.

 

Så sent som för en vecka sedan fick jag ett mail från honom angående mitt senaste inlägg om Holmfaststenen, där han ville rätta mitt påstående om att stenen totalförstörts. Så var det inte, även om RAÄ:s experter kunnat konstatera att det varit fråga om allvarlig skadegörelse. Många var också de gånger jag träffade honom på Birka, vid Sveriges Asatrosamfunds sammankomster – så länge det fanns – och vid Asatrogna blot, över hela Mälardalen.

Roger Wikell var en lågmäld, men vänsäll man. Han gav fritt av sina kunskaper till alla, och slutade aldrig att samla ny kunskap. In i det sista var han verksam, och så skildes han plötsligt från oss, i de dagar som är de vackraste på året, och markerar slutet på Frejas månad, och början på Friggs. Idag känner jag mig en aning arg på själva döden, som berövat mig ännu en god vän – de döda i min närhet börjar som ni vet bli lite väl många – jag skrev för mindre än två månader sedan om hur det var att förlora en arbetskamrat i en brand, som fortfarande utreds och där orsaken inte blivit klarlagd – och jag tänker på hur Havets gudinna, Ran, betecknades som svekfulll eller rånande, när hon tog de sina till sig. Roger Wikell var också yngre än jag, och hade mycket kvar att ge – för hans upptäcktsfärder efter ristningar och runor förde honom vida över landet, och inte bara till det Södertörn där han var hemma.

Här kan ni läsa om hans fynd av mer än 14 hällristningsskepp vid Lånestaheden, till exempel. Nu seglar han kanske på dem själv, med solen över himlavalvet till Frej och gudarna, och till en bättre värld än vår. Och vid Gärstad i Östergötland hittade han en ny ristning med en av solens hästar, om det nu inte är Blodughofdi, den häst Frej själv gav till Skirner eller den skinande solen.

Det återstår bara för mig att berätta vad som hänt med Holmfastristningen. Ingen kan förklara varför någon skadade den så svårt med en högtryckstvätt som redskap. Denna vandalism måste ha varit noga planerad – man tar inte en högtryckstvätt med sig ut i naturen på måfå – och trots SVT:s amsagor om att detta skall ha varit gjort utan uppsåt, så skall det inte ha varit något som Södertälje Kommun eller ”Telge Tillväxt” – ett skumt bolag som kommunen anlitar för städjobb och liknande, som varit skyldiga till detta. Spåren sitter kvar i stenen, även om de inte är djupa, och att uppsåt måste ha funnits, är nog ovedersägligt.

Så vem gjorde detta – och varför ?  I Dagens Nyheter läste jag nyligen en insändare om hur ”nyanlända” till Sverige tydligen skall få någotslags AMS-jobb eller liknande inom Kulturminnesvården, men vad kan det ge upphov till, när totalt okunniga personer utan utbildning, utan förståelse, utan kunskap tillåts ge sig på våra viktigaste runristningar, helt utan straff ? Vi har redan sett vad ”forn seds” uppdykande och aktiviteter kring Alees Stenar ledde till, och hur jordmassor kring fornminnet i världsklass plötsligt fraktades bort… Roger Wikell skulle nog fortsätta att agera och reagera, bara han visste…

Det är vår sak att fortsätta värna, vad som är vårt; och att inte lämna det i händerna på vandaler, eller okunniga. Endast så kan vi hedra hans minne.

Det här är ingen ”rengöring, utförd av misstag” som SVT hävdar, utan SKADEGÖRELSE. RAÄ:s experter har redan bekräftat det…

Han får medhåll av stenkonservatorn Helen Simonsson på Riksantikvarieämbetet.

– Det är en väldigt ovanlig typ av skadegörelse. Men det är inga problem för en stenakonservator att återställa eftersom det inte verkar vara några djupa mejselspår. Det jag tror att man gör är en rengöring av hela ytan, säger hon. (SVT 29 Maj 2019)

Holmfastristningen, som den såg ut före SKADEGÖRELSEN… Får vi den någonsin tillbaka ?