Varje framställning av Nordisk vikingatid, särskilt de som visas i SVT eller svenska media formligen kryllar av kristna fördomar. ”Vikingarna var fula och grymma. De hade trälar – de offrade människor osv osv”. Det Tv-program jag diskuterade igår – om en kvinnlig krigare från Birka – var inget undantag från de gängse fördomarna, och varje någotsånär allmänbildad person i vårt land inser nog, att vi borde vara ganska försiktiga med att sprida ut fler kristna fördomar om andra civilisationer och kulturer, oavsett om vi diskuterar historiska exempel eller de från vår egen tid.

De flesta ekonom-historiker, från Eli Hekscher och vidare framåt, har för länge sedan bevisat, att den ärftliga träldomen och träldom i stor skala först infördes i Sverige i och med den kristna medeltiden, och att kristendomen inte alls medförde någon väsentlig förbättring i levnadsstandard varken för fria eller trälar, utan tvärtom. Först i och med Magnus Erikssons landslag på 1360-talet blev den formellt avskaffad här i vårt land, och de kristna här i landet var alltså på intet sätt bättre eller humanare i just detta avseende än hedningarna – det kan man inte gå runt och påstå. I Danmark varade ”Stavnsbannet” eller det faktum att många bönder var livegna och ”bundna till torvan” först år 1799. I Preussen och Polen – ett nära grannland – levde Livegenskapen vidare långt in på 1800-talet, och i Ryssland avskaffades den först formellt år 1861, även om Kolchos- och Sovjetsystemet också var en livegenskap, så god eller rättare sagt dålig som någon.

Den som åberopar sig på ”kristen humanitet” ljuger alltså. För övrigt har vi ju alla sett vad kristendomen åstadkommit, gång på gång, i det koloniala Afrika, Belgiska Kongo, Asien, Conquistadorernas Amerika, hela Europas kolonialtid… Ändlös träldom har varit det enda resultatet, medan ”Danelagen” gav upphov till ett blomstrande England, Gårdarike ett relativt humant Ryssland tills Mongolerna kom; och på Irland, Island, ja till och med Grönland, Färeöarna och överallt annars dit våra förfäder reste, berikade de kulturen och grundade välmående handelsstäder.

Nu är träldomen för länge sedan så gott som utdöd i vår Värld, men ersatt av löneslaveriet – vilket är en betydligt bättre affär för överklassen. Dagens trälar får själva betala för all sin föda – deras ägare slipper att göda dem. De får själva betala för bostad och kläder, allt sådant som trälarna förut fick helt gratis. De får dessutom också betala för sin sjukvård och tandvård, och ovanpå alltihop tar staten ut massor av skatt av oss trälar. Vi får också tvångsmässigt betala skatt till ”Svenska” Kyrkan – en kyrka och en religion som de flesta av oss inte längre vill vara med i. Ändå ljuger man rutinmässigt för oss, och säger på falska grunder att det ska heta ”Kyrkoavgift”.

Inte ens efter döden får vi svenskar vara ifred. ”Svenska” Kyrkan och något som heter Allmänna Arvsfonden tjänar numera pengar på att utvinna guldplomber och annat ur våra lik när vi kremeras, exakt samma metod som Nazisterna använde i sina koncentrationsläger.

Visste ni att de här personerna har ägnat sig eller fortfarande ägnar sig åt samma sak… Smutsig guldhandel….

I många fall har man redan konstaterat, att guldet från svenska fattigpensionärers kroppar och tänder går till islamistiska organisationer som ”Studieförbundet Ibn Rushd” och andra Koranskolor, som både Svenska Kyrkan och det Socialdemokratiska partiet aktivt stöder. Även ”Afrosvenskarnas Riksförbund” och andra antidemokratiska organisationer har fått pengar av samma ”Arvsfond” och samma ”Svenska” Kyrka.

Snacka om Träldom ! säger jag. Var detta verkligen vad hundratusentals svenska pensionärer och arbetare jobbat hårt för i hela sina liv ? Att vi skulle sprida islam här i landet ??

Nåväl, kära läsare. Det finns ekonomiska historiker som studerat det här med levnadsstandard, inkomstskillnader och inkomstfördelning i olika samällen (också under den för-industriella tiden) i detalj. Organisationen ”Our World In Data” som ägnar sig åt att sprida kunskapens ljus, och avslöja de makthavande – precis som jag gör i liten skala – har publicerat en ytterst intressant avhandling i ämnet.

Man kan exempelvis fråga sig, om järnålderns trälar var så mycket olyckligare eller lyckligare än vi själva är – för hur mäter man själva lyckan ? Var slavarna i det gamla Rom – vars leverne varierade avsevärt beroende på vilken ställning de hade – lyckliga eller olyckliga, eller relativt nöjda med sin lott ? Lycka kanske inte bara beror på hög levnadsstandard, eller medianinkomst i ett land, har ni tänkt på det ? Den kanske inte ens låter sig förklaras i Nationalekonomiska eller Statistiska termer, värdiga en professor Hans Rosling – nu tyvärr död, som ni kanske vet.

Ni ser här ett diagram, som använder sig av den sk ”Gini-koefficienten” – ett mått som användes av den italienske statistikern Corrado Gini (1884-1965).  Nu är nationalekonomi visserligen inte en exakt vetenskap, utan bygger bara på skäligen abstrakta diagram, men i alla fall. Gini utgick från att i en perfekt, jämlik värld, så skulle 10 % av befolkningen ha och äga 10 % av alla resurser eller BNP i ett land. Och 20 % av alla i ett land skulle ha 20 % av resurserna, 30 % skulle äga 30 % och så vidare. Man skulle då få Gini-koefficienten Noll för ett sådant tänkt, perfekt samhälle – där det inte finns några trälar eller någon överklass, utan alla äger precis lika mycket.

Nu måste man noga hålla i minnet, att Gini inte förutsatte någon kommunism, där alla måste äga exakt samma saker, vara klädda på exakt samma sätt osv. Familjen Petterson kanske har en bil värd 300 000 kr i Ginis perfekta drömvärld, medan Familjen Andersson istället har en båt, som är värd lika mycket pengar. Eller en hydrokopter. Poängen är, att värdet som de olika individerna disponerar över, är precis lika stort, uttryckt i andel av BNP. En del kanske har investerat det i konst, andra i en gård på landet. Är ni med, än så länge ?

Skulle vi nu – å andra sidan – ha en Värld där Gini-koefficienten = 1, eller 100, så betyder det att 1 % av befolkningen äger 100 % av alla resurserna i ett land, och 99 % eller fler av landets invånare är alltså fångade i träldom och slaveri, för de äger inte ett enda djävla jota – ungefär som de vanliga svenska värnpliktiga och blivande yrkessoldater, som under Regeringen Löfvén tvingas betala skatt och ”förmånsvärde” till och med på den slafsiga ärtsoppan de äter, och på sina logementssängar – ungefär som om det vore en särskild löneförmån här i landet, att ständigt få bo i en kasern eller ett logement…

Det finns också ett annat mått, som heter IPF eller Inequality Possibility Frontier – Den högsta Möjliga Ojämlikhetsgränsen. Detta mått utgår ifrån, att det alltid finns ett existensminium i varje land under varje tid. Har man inga resurser alls, ja då kan man inte köpa någon mat – och inte så någon gröda heller, för man har inte ens råd till utsädet, och inte heller jaga eller fiska, för man har inte råd till fiskekrokar eller jaktvapen. Alltså svälter en viss andel av befolkningen alltid ihjäl, om de måste leva under det existensminimum, som IPF anger.  Enda sättet för de styrande eller överklassen att hålla befolkningen i schack, är då att genom invandring ständigt öka befolkningen, eller skaffa sig nya slavar och trälar att långsamt svälta ihjäl via erövringskrig. Vi ser såklart paralleller också i vår egen tid, med tanke på hur vissa Regeringar i vår Värld faktiskt beter sig.

Finessen med dessa teorier är, att de gäller lika bra i en penning-ekonomi som i en varu-ekonomi. Det spelar ingen roll alls, ifall ekonomin opererar med US Dollars, svenska kronor, bärnsten, glaspärlor eller höns. Det spelar heller ingen roll om ekonomin opererar med helt fiktiva värden, som i nutiden. Helt säkert vet du som modern svensk att din högt belånade villa eller radhus bara kostar flera miljoner, därför att bankerna och politikerna vill ha det så. ”Marknaden” är helt fiktiv, för det finns inga riktiga pengar på banken längre. Guldmyntfoten eller ädelmetall gäller inte som betalningsmedel – allt som finns är en påhittad efterfrågan, och så får du i hela ditt liv stå i en påhittad skuld till dessa banker och politiker, för du har lånat ett påhittat värde om flera miljoner, som egentligen inte finns på riktigt, utom som siffror i banksystemet, och dess datorer.

Så fungerar faktiskt dagens ekonomi – som inte längre har med verkliga värden i livet eller naturen att göra.

Hur var det då med antikens civilisationer, frågar vi oss nu – apropå detta med träldomen….?

Jo – beroende på hur man räknar, så hade det romerska imperiet – under sin storhetstid – en Gini-koefficient på ungefär 35 – 40, säger forskarna. Bysans år 1000 – där Väringarna och Vikingarna bevisligen var i stort antal – hade en Gini-kofficient på ungefär 42. Och i 1200-talets England hade man till exempel ett värde på 35 där också.

Alla var alltså ungefär jämlika i dessa samhällen, även om det fanns befolkningsgrupper som hade mycket mer kapital och resurser. Men – visar diagrammet – under den tidiga industrialiseringen, som i England och Holland (där man har mycket skriftliga källor om vad saker kostade och folk tjänade, och därför tillförlitliga värden) så var samhällena betydligt ojämlikare, fast träldomen på pappret var avskaffad..

Här ser vi nu två diagram över England, från 1300-talet fram till nu. De visar att ”the upper ten” eller de rikaste 5 % av befolkningen i stort sett ALLTID ägt 40 % eller mer av hela landets resurser. Under 1900-talet ändrades detta något, beroende på Labour-regeringarna. 1977 ägde till exempel de rikaste 5 % bara 20 % av hela BNP i the UK – men nu äger de omkring 30 % igen ! Feodalismen har kommit tillbaka. Fast nu är det förstås inte längre några adelsmän eller rika Lorder på slotten (something is rotten !) som äger 30 % i Storbritannien av idag – utan det är EU-magnaterna, risk-kapitalisterna och Boris Johnsson-hatarna !

Tiderna förändras, och förtryckarna från Bryssel kommer och går – men överklassen, den består !

Låt oss så gå över till Donald Trumps USA – enligt många det mäktigaste samt rikaste landet i Världen – och titta noga på vad som händer där…

Ja – ni ser ju själva. I alla Engelskspråkiga länder, har den rikaste 1 % av befolkningen – inte längre 5 % ! skaffat sig mera och mera makt, mera och mera inflytande. Nu äger denna 1 % av USA:s befolkning mer än 20 % av det landets resurser – precis som på 1920-talet. Att det fanns ett jämlikare Amerika på 1960-talet kan vi glömma, för det gäller inte alls längre – men i de flesta Europeiska länder har utvecklingen glädjande nog varit den motsatta. I Danmark äger den 1 % som är den härskande eliten bara 5 % av tillgångarna, men i Frankrike äger samma rika elit mer än 10 % av landets tillgångar.

Tänk nu också på att 1920-talets USA  – med Sharecroppers, den stora depressionen – och Robin Hood-artade folkhjältar typ Bonnie & Clyde eller John Dillinger, samt många andra kriminella – såklart hade en lägre levnadsstandard. Många småbrukare hade inte ens elektricitet då, än mindre telefon och ofta stampat jordgolv – men också USA;s fattigaste av idag tar mobiltelefoner, bilar och TV som något givet.  Vad vi talar om är alltså bara relativ fattigdom, och relativ olycka respektive löneslaveri..

Sharecroppers – USA:s livegna statare – i Missouri 1938. Härifrån kom många av de soldater, som befriade Europa från nazismens ok. De var fattigare än dagens fattiga i USA materiellt sett, men kunde nätt och jämnt försörja sig själva på egna grödor, vilket dagens fattiga inte längre kan… Så vem hade det egentligen ”bäst” ?

Låt oss också göra en jämförelse mellan dagens Sverige och USA. Jag skulle tro, att ganska många av er därute kommer att bli mycket förvånade när ni ser detta, för titta noga nu:

Här ser ni nu resultatet av alla de mörka åren med Reinfeldt, Lööf, Löfvén och alla andra av våra fullständigt odugliga politiker. Den gröna kurvan representerar Sverige. Den lila överst är USA, där ojämlikheten alltid varit stor, Gini-koefficienten är nu uppe på 1930-talets nivå i ”Trump-land”.

Men titta på oss själva… Sverige blir snabbt ett ojämlikare och ojämlikare samhälle. De rika och besuttna blir allt rikare, de fattiga allt fattigare… Gapet mellan oss och USA krymper stadigt, och detta permanentas under Löfvén-regeringens tid vid makten. Vi hade en gång – kring 1980-talet, som jag sagt var en avsevärt lyckligare tid – ett Gini-värde på 22 – men nu är vi uppe i Gini = 33 – detta var anno 2013 – och på sista tiden – med stolpskott som Lööf & Löfvén – är vi nu nära antikens Rom – av många ansett som det ultimata slavsamhället – där ojämlikheten var fullkomligt skriande !

Den svenska Socialdemokratin har blivit fullständigt dekadent. Vi är nu uppe i en ojämlikhet som kan mäta sig med Neros Rom, om man får tro Gini-skalan. Och vi blir allt mer lika Donald Trumps US of A. Dit har den (S)-märkta politiken och Reinfeldt fört oss !

Kanske tycker ni, att mina slutsatser är alltför långtgående. Kanske ni kräver mer bevis för hur otryggt och dåligt vårt svenska samhälle har blivit. Se er omkring i våra storstäder och deras förorter, säger jag – men betänk också följande, för jag har många många fler små diagram och bistra sanningar att bjuda er på – fast ni förstås har svårt att acceptera dem, indoktrinerade av ”big media” som ni är…

Barnfattigdom var något som nästan inte alls fanns i 80-talets Sverige, men nu har den kommit tillbaka på bred front. Den är större än i alla Nordiska grannländer, och närmar sig snabbt Englands och USA:s nivå.

Storbritannien har i och för sig 9,82 % av alla barn under den relativa fattigdomsgränsen, men vi själva har 8,52 av alla barn upp till 17 år i fattigdom – och en bit kvar till USA:s andel om över 20 %. Sådan är verkligheten enligt OECD, och det är bara att acceptera – för de av er som fortfarande är med i SAP, och som kanske borde sluta ljuga för er själva om hur bra allting är.

Ett ofta använt mått – särskilt hos Moderata ekonomer är teorin om den sk ”trickle down” effekten, alltså att de rikas stora inkomster så småningom tenderar att nå de fattiga på samhällets botten helt av sig självt och utan åtgärder från staten, därför att de super-rika (typ Mr Trump !) är så fantastiskt bra arbetsgivare och innovatörer.. Problemet är bara, att denna teori inte helt stämmer. Gini-koefficienten, som går att mäta, visar att ”trickle down” knappast är någon sanning. Skattesystem och andra försök till utjämningar i form av socialbidrag fungerar också bara till en viss gräns, och man kan fortfarande fråga hur bra sådana åtgärder verkligen är i det långa loppet… Med bidragsberoendet, är vi tillbaka i träl-samhället, som kanske inte var bättre än löneslaveriet…

Detta visar hur den verkliga, disponibla inkomsten för hushåll i Sverige förändrades, fram till år 2005. Tyvärr har ”Our World in Data” inga nyare siffror. De två fattigaste 10%-grupperna fick mer disponibel inkomst, och levnadsstandarden steg, det är sant – men de fattiga var fortfarande fattiga – och de rika lika rika som förut – för de fick mest av de nya tillgångarna. Inget förändrades. Ojämlikheterna  bestod. Man kan fråga sig vad faktum som dessa betyder för den upplevda lyckan. Kanske lever vi numera i ett land där alla bara stillatigande gett upp, som i USA. Över 40 % av befolkningen där röstar ju inte ens i de allmänna valen längre – och hur kan man då egentligen säga att USA, med dess två-partisystem (ett val mellan klanen Trump, eller Clinton-klanen) egentligen är en demokrati ?

Låt oss titta lite närmare på de rena sakförhållandena !

Här ser vi nu hur verklighetens USA ser ut – eller såg ut tills 2013 – då Obama fortfarande var president. De rikaste 20 % av befolkningen ägde mer än 40 % av landets tillgångar, och den utvecklingen blev tydligare och tydligare allteftersom tiden gick. De fattigaste 20 % ägde inte ens 5 % av tillgångarna, och om vi sätter arbetarklassen till de 40 % som hade det allra sämst, finner vi att de kanske fick 18 % av hela kakan. Medelklassen, så – eller de 40 % i mitten, fick kanske 38 % eller så – men inte mer.

Kom nu också ihåg att Gini-värdet för USA idag är omkring 40 – alltså i stort sett samma som för Bysans år 1000 – Japan år 1886, eller Brasilien på 1880-talet om ni vill. Man kan nog inte påstå, att 1000-talets Bysantinska välde var ett så särskilt jämlikt samhälle. Vår egen vikingatid var kanske likadan, även om ingen försökt beräkna Gini-värden för Birka på 900-talet ännu…

Some things never change…

Vi kan också fråga, varför den fattige eller de fattiga förblir där de var, respektive hur stor den sociala rörligheten är. Den hedniska tiden i Norden var en period med väldigt stor social rörlighet, enligt historikerna. Den som var klok, smart eller framgångsrik, kunde skaffa sig en stor förmögenhet snabbt, men i dagens Sverige går det inte lika lätt längre. I dagens USA stannar vissa grupper kvar på den absoluta botten där de i stort sett alltid befunnit sig, kanske mest därför att de inte precis tillhör det landets begåvningsreserv, för att nu säga det så…

USA har också den största fängelsepopulationen av alla länder i Världen. 655 medborgare på 100 000 är såpass farliga för de andra, att man fått låsa in dem. 0,7 % av hela befolkningen i USA, ungefär, sitter redan bakom galler, och med tanke på hur ASAP Fuckhead och därmed jämförbara är, kanske man bör låsa in något fler. Vi själva låser bara in 55 av 100 000 medborgare, och ligger på 23:e plats bland världens mest kriminella länder i antal fångar sett – men för all del – Regimen Löfvén låter ju många våldsbrottslingar gå fria..

Här ser vi nu kakans fördelning i Landet Löfvén. Svensk Socialdemokrati har som vi ser inte förändrat situationen alls. Ingen har fått det bättre. Man har upprätthållit Status Quo, men det är också allt.

Trots allt vackert prat om ”solidaritet” och ”väädegjund” är de fattiga lika fattiga. De lägsta 10 %-en äger kanske 8 % av resurserna, och det förändrades inte ett djävla dugg mellan 2004 till 2014, trots reformpratet, de vackra orden om att vi minsann skulle få det bättre under EU och så vidare och så vidare. Alla lögner, som SAP i två decennier och mer än det har matat oss med. Nomenklaturan härskar fortfarande, i kulturlivet, i ekonomin, ja överallt. De rikaste 20 % av Sveriges befolkning, äger nu 33 % av precis allting. Medelklassen däremot, eller de 40 % av folket som befinner sig i mitten av denna skämda smörgåstårta, som faktiskt börjat stinka högst betydligt, får sina 40 % gott och väl, men inte ett rött öre mera..

Inget har de ändrat. Ingenting har de åstadkommit. Ingenting har de skapat – på 20 år – men tummarna har rullats, och vi har uppnått STATUS QUO Hurra !

Så där har ni det – goda medborgare ! FÖR ATT SAMMANFATTA – så har dagens Sverige – eller Landet Löfvén – numera ett GINI-värde på 33, ungefär. Det är bättre än i det gamla Rom, år 14 AD, eller ungefär som i England & Wales år 1290, eller som i Kenya, anno 1914.

Nu är det förstås en öppen fråga, om de som levde där och då var nöjda med sin lott, eller relativt lyckliga givet den relativa levnadsstandard och relativa inkomst, som de hade just då. Kanske hade de relativt snälla barn och relativt vackra hustrur och män också, rent relativt sett alltså – och då kände de sig kanske relativt lyckliga.

Men är ni – medborgare av idag – lyckliga med det samhälle vi nu lever i, relativt sett ?

Jag är som sagt HEDNING, och jag tror att vi allesammans kan prestera bättre – Gini-värden eller ej…