Veckans uppdatering (Mitt Livs Nåväl, inlägg femtioelva….)

 

”Dann fing er an zu fragen:
Gesell, wie steht’s zu Haus ?
Und mit den sinn der Bürger
– Wie sieht es bei ihr aus ?

Ich sprach:
”Sie sind verbunden, und halten
wacker Stand !
Den freien Sinn zu Hegen,
Im Norden und rings im Land !”

Dann sah er mir ins Auge:
”Der Freiheit gilt’s wohlan !
Ihr ist in alter Liebe,
auch mein Herz zugetan !”

Hei, wie die Gläser klangen,
Dort stand wir; Hand in Hand
”Es lebe Das Recht, Der Freiheit –
Herzbruder ins Vaterland !”

Ur sången ”Im Krug zum grünen Kranze”
(använd av den tyska fackföreningsrörelsen, ca 1880)

 

Ibland måste jag liksom göra uppdateringar och rekapituleringar i den här bloggen, då jag börjat skildra ett eller annat skeende, men blivit överflyglad av den rådande utvecklingen. Idag har till exempel fd. Utrikesminister Carl Bildt – ingen ringare person ! – uttalat sig i Grönlandsfrågan, enligt vad Statstelevisionen SVT meddelat oss. Detta har skett genom en insändare i Washington Post, där Carl Bildt kallar Donald Trumps förslag till lösning av Grönlandsfrågan för ”bortom absurt” eller ”Beyond Absurd” och alltså tvärt avslår alla amerikanska inviter i ämnet, utan pardon.

Enligt Carl Bildt ligger det också till så att Mr Trump alls inte velat köpa h-e-l-a Grönland, utan endast delar av territoriet, om jag förstått saken rätt. Detta är ju strängt logiskt, med tanke på att USA mycket väl kan ha en önskan om att utöka sitt territorium runt den viktiga Thule-basen, eller etablera andra baser på ön. Från en viss Jim Lyngvild, som ju också tillhör mina vänner i bloggosfären, har följande insiktsfulla kommentar influtit:

Här har Hr. Lyngvild genomskådat något viktigt. Danmark har, år efter år eftersatt sina direkta skyldigheter som NATO-medlem, och inte betalat de 2 % av sin Statsbudget till North Atlantic Treaty Organisation, som man faktiskt enligt internationellt avtal förbundit sig att göra. Att USA till slut tröttnar på detta beteende och säger att man i så fall tar över ansvaret för Grönland, är kanske inte så konstigt, utan fullt förklarligt, lika mycket som Carl Bildts plötsliga inhopp i debatten.

Om det överhuvudtaget finns någon politiker från de Nordiska länderna, som alls konsekvent behållit det arktiska och Nordiska perspektivet, så är det just Carl Bildt, och ingen annan. I sin egen högst personliga blogg har han år efter år, gång efter annan försökt hävda detta perspektiv, liksom betydelsen av det Nordiska Rådet och andra organisationer. Idag skriver Svenska Dagbladet om Hanif Bali, som påstått att Carl Bildt ”aldrig” skulle ha löst någon diplomatisk kris på det internationella planet, vilket försatt denne svartskäggige Hanif (såsom i ”han e f… inte klok”) i ett slags Loke-roll vad det Moderata Samlingspartiet i Sverige nu angår.

Man kanske skulle se saken så, att både herrar Trump, Bildt, Bali och ävenså Hr Lyngvild är personer med ett ytterst välsmort munläder, som ofta uttalar sig väldigt kategoriskt om saker och ting, men för all del; det gör jag själv också. Dessutom har jag ju själv i ett eller annat sammanhang korsat svärden med just Carl Bildt, i egenskap av bloggare – vi skriver på Word Press båda två, och direkt eller indirekt kommenterade vi faktiskt varandras bloggar, låt vara att det nu var för ett antal år sedan. Genom det har jag fått en mycket stor respekt för vår fd. Utrikesminister, för han visade sig inte bara vara försedd med stor tolerans och moraliskt omdöme, utan också en bättre skribent än jag själv – och såsom varande tvättäkta hedning kan jag i alla fall respektera att få stryk av en bättre karl, och ge en fd. motståndare så mycket erkänsla, att jag erkänner att han har rätt, och att hans argument vägt tyngre.

Så är det kanske också i Grönlandsfrågan. Själv hävdar jag alltjämt, att vi bör syna Mr Trumps ”pokerbluff” om det nu är en sådan, och inte kategoriskt avvisa alla erbjudanden, innan USA ens hunnit sätta sig vid förhandlingsbordet. Exakt vilken mark är det USA vill ha, vad är det man har att erbjuda, och exakt vilken exploatering av Grönlands naturresurser är det fråga om, och vad kan vi svara – med vilka förbehåll ?

Vore Hanif Bali ärlig, så kunde han kanske dra sig till minnes Carl Bildts insatser i Bosnien, även om det nog i historiens backspegel får ses som en del i ett lagarbete. Allt var inte bara ”händelser på marken” som Carl Bildt själv skrev under den tidsperioden, i ett nu famöst citat.

Hög eller Låg – då och då får vi alla se våra landsmän i ansiktet, och resonera ärligt med dem; även om vi inte alltid delar deras åsikt.

Carl Bildt är en man jag beundrar, och det beror på att han visat verklig moralisk resning i en del politiska episoder, i alla fall som jag ser det. Och det är mer än vad vissa nu agerande politiker gjort, oavsett om vi nu ser dem i rollerna som exempelvis Utrikesminister eller rentav Vice Statsminister. Kanske ni drar er till minnes den högst kuriösa affären med Martin Schibbye och Johan Persson från år 2012 ?

Vad var det nu de här två unga journalisterna gjorde ? – Jo, firma Schabbel och Pump, som de också kommit att kallas, stod först och formligen skrek ut sitt hat emot Carl Bildt för ett påstått aktieinnehav och ekonomiskt engagemang i Lundin Petroleum, vilket de sannolikt väsentligt överdrev, inte minst i så måtto att en Minister med ett vitt engagemang i alla möjliga bolagsstyrelser och stiftelser antagligen inte kan göras personligt ansvarig för vad han aldrig vetat om och heller inte haft den ringaste möjlighet att sätta sig in i – förvisso skulle man kunna kritisera hela den ekonomiska världsordningen, eller det faktum att en aktieägare faktiskt kan äga just aktier utan att vara insatt i precis allt rörande vissa firmors beteende, eller verksamhet.

”Firma Schabbel och Pump – minns ni dem ?”

Svenska UD varnade herrar Schabbel & Pump från att göra precis vad de gjorde. De ställde sig villigt och poserade tillsammans med Eritreansk guerilla med AK-47:or i händerna, och hamnade mycket riktigt i Etiopiskt fängelse, där en del mindre omdömesgilla personer typ Dawit Isak också hamnade. Och rättegången emot Lundin Petroleum – för upprepade brott emot mänskligheten – något av det allra värsta som man alls kan anklagas för – pågår fortfarande, enligt vad SvD skrev så sent som i måndags, och detta rubriceras fortfarande som en ytterst allvarlig sak, som man inte får eller bör skämta om.

Men vad gjorde Carl Bildt den gången, 2011 – 2012 ?

– Jo, han grep personligen in och visade ett mycket stort engagemang för att befria två av sina egna medborgare, även om det var just dessa personer som grovt förolämpat just honom, och som dessutom försökt få honom fälld för brott emot mänskligheten – ironiskt nog – för medmänsklighet var precis den egenskap, som Carl Bildt visade. Jag tror till och med att mina kristna läsare håller med mig, när jag säger att Carl Bildts handlande den gången var både kristligt och ädelt handlat. Såsom varande Utrikesminister hade han inte den ringaste orsak att ingripa, men han gjorde det i alla fall – mot all politisk praxis och mot allt bättre vetande. Han kunde mycket väl ha sagt att detta inte vore hans bord eller ett jobb för honom, och tillkallat en gisslanförhandlare, eller låtit det stanna vid ett Departementsråd i Utrikesdepartementet, men inte mer än så. Men så blev det inte.

Ministrar och andra höga herrar intresserar sig vanligen föga för individuella rättsfall, eller enskilda medborgares fadäser. Alla är inte som Mr Donald Trump, som personligen blandat sig i en viss ASAP Fuckys göranden och låtanden i Stockholm, låt vara med vansinnigt mycket mindre rätt och argument för saken än någonsin Carl Bildt och fallet med de inkompetenta svenska vänsterjournalisterna, vars liv faktiskt var i fara.

General Vo Ngyn Giap – en annan av mina absoluta idoler – lär en gång ha sagt att ”Livet och döden för tiotusentals, ja hundratusentals människor betyder föga, även om de skulle vara våra landsmän”. Detta uttalande fälldes den dag Giap personligen stod beredd att inleda Tet-offensiven, och en gång för alla kasta ut amerikanerna ur Vietnam. Giaps land var i krig, och USA hade redan grundligt förstört 50 % av det landets skogar i inlandet, och mer än 40 % av våtmarkerna, för att inte tala om vad man gjort med åkerjorden. Miljontals man hade redan offrat sina liv, men Giap visste, att den slutliga segern ändå skulle komma en dag, och då skulle åtminstone någon miljon av hans landsmän fortfarande överleva, om så USA använde atomvapen, vilket faktiskt en del bedömare i Pentagon hade uppe till diskussion. Och Giap var hedning.

Carl Bildt, däremot, befann sig i en helt annan situation, och Sverige var år 2012 i ett helt annat läge – där fanns – som tur var – utrymme för det personliga engagemanget, och att låta nåd gå före rätt. Så visade också Carl Bildt stort ädelmod, den gången – och det håller jag honom ännu högt i ära för. Att förlåta sina fiender är inte bara storsint – det är också en hednisk dygd – ifall fienden blir en vän, och rättar sig därefter.

Inom japansk shinto och japansk kultur i allmänhet finns det två begrepp, som jag till fullo gillar. Det ena är Giri, eller det vi skulle kunna kalla för moralisk pliktuppfyllelse. Giri är att göra vad man är berordrad att göra, eller är tvungen att göra, oavsett vad man nu tycker om det – exempelvis därför att ens egen överlevnad beror på det, eller för att man blir uppställd emot en vägg och avrättad annars, rent fysiskt sett. Honne däremot, är vad japanerna kallar ”hjärtats väg” eller vad man känner är moraliskt rätt, även om samhället i övrigt ser ned på det, rent ut föraktar det eller rentav anser det omoraliskt eller till och med snuskigt.

Ibland kombineras det hela till ett dubbelbegrepp, eller ”giri-honne” när man gör vad som både är berordad verksamhet, och en moraliskt riktig, fast kanske grovt upprorisk och oväntad handling.

Jag skulle vilja säga att herr Bildt, som Utrikesminister betraktat, flera gånger visat sig vara i besittning av just Giri-Honne, vilket är en ovanlig egenskap ibland politiker, inte minst de ofärdiga vrak av den sorten vi nu har i Sverige.

Här i Norden har man talat om ”Salkynne” – ett ord som både förekommer i Hávamál och andra av Eddans kväden. ”Salkynno” som det heter i original, är kort och gott stämningen eller andan i en sal, en krets eller en församling, och den anda, i vilka vissa beslut fattas. Ord som ”Landsman” eller ”Medborgarsinne” – på tyska ”Bürgersinn” är för mig oerhört viktiga och betydelsefulla ord, de med.

De betyder mer för mig än allt annat, all juridik och alla regler, alla Monoteistiska moralbegrepp eller sk ”väädegrund”, alla sk ”uppförandekodex” osv vilket ofast bara är rena falsifikat, och inte ens värt pappret sådana manifest är skrivna på.

Under andra nyheter noterar jag idag, att mina vänner på bloggen ”Det Goda Samhället” – en företeelse som herr Bildt också varit en vän av – noterat vikten av ett kommande uppror.

Mohammed Omar, till exempel, har haft en del att säga om den pågående islamiseringen av Sverige, och vad den innebär.

Och han är inte den ende, som tagit upp problemet. Idag har två herrar inom ett visst politiskt parti i Uppsala varnat ytterligare för den extrema sk Daawa-rörelsen, som håller på att etablera ett stort indoktrineringscenter nära Uppsala Högar – en av det demokratiska Sveriges allra heligaste platser, samtidigt som Imamen Abo Raad – som sedan maj månad i år tagits i förvar av SÄPO – också varit aktiv och stött samma extremislamska rörelse.

Jag har tidigare visat er på en namninsamling angående den saken, och jag uppmanar er enträget att stödja den.

1595 personer har i skrivande stund redan skrivit under, och jag vill att ni tar ert moraliska ansvar, helt enkelt.

Angående mina små bröder inom NAS, Nordiska Asa Samfundet, och deras egna namninsamlingar och förehavanden, drar jag idag en barmhärtighetens slöja över den saken. Det finns trots allt ett val mellan vissa värden här i världen, vad man väljer att omfatta eller försvara; och envar får väl svara bäst som han eller hon kan, vilka sakfrågor han väljer att stödja, inte stödja eller yttra sig i – medan tid ännu är. Min egen tid är i alla fall begränsad, och jag hinner därför inte skriva några kommentarer om precis allt, utan bara om vad som känns mest angeläget att påpeka för dagen.

Bürgersinn, som sagt – eller GOD MEDBORGARANDA….

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s