Inför Ingrid-dagen – och om Ings Riderskor…

All alone, or in two’s
The ones who really love you
Walk up and down outside the wall
Some hand in hand
And some gathered together in bands
The bleeding hearts and the artists
Make their stand
And when they’ve given you their all
Some stagger and fall,  for after all it’s not easy
Banging your heart against some mad bugger’s wall…

– Ur Pink Floyds rockopera ”The Wall”

 

Få, om ens några av de svenskar som ännu inte är hedningar, och ännu inte återvänt till sina fäders tro; torde veta vad en Ing-runa är för något. Bara ett fåtal torde nog också påminna sig om att Yngve-Frej, Ynglingaättens upphov och stamfader, har Ing-runan till symbol, och att Frej är ”Sviagodh” eller Svearnas gud framför andra. Nionde Oktober – vilket snart infaller – kan vi mycket riktigt fira Ingrid-dagen, i den svenska almanackan och med det vill jag hylla två stora Ingrid ur min egen hembygd, som jag inte kände till förut. Nio är Odens och Naud-runans tal, men de visste väl de av er, som är runska ?

Ing-Rid betyder Ings riderska, alltså en kvinna som rider på en Ing, ifall ni nu kan gissa vad det är för något, och varför Ing är äringens och avelsens sinnebild. Om inte, får ni väl gå tillbaka och läsa inlägget om Frej och vissa stenar, som man nyligen funnit på bronsåldersboplatser i Västsverige, och över hela Norge – i minst 50 exemplar..

För varje person som missbrukar kulturarvet, kommer det alltid fram minst två som bygger upp det igen. Asatroende som jag är, så har jag en positiv grundsyn. Våra gudar – Asar och de visa Vaner – förskjuter oss aldrig, men är ständigt med oss. Och där vissa bara vill bryta ned och förstöra, bygger de upp, förvaltar och vidmakthåller. 

Idag kan jag i lokaltidningen ”Stockholm Direkt” läsa om Ingrid Ljungkvist, nu 73 år gammal, men som i ett helt liv kämpat för att hålla intresset för Hedendom, Vikingatid och forntid i Håbo med omnejd levande. Hon utgav i början av året en bra bok, som hon fortfarande säljer och har hållit föredrag om på det lokala biblioteket, i Jan Fridegårds och andras proletära anda.

Och, som hon säger till tidningen:

– De som stannar upp och har tid att prata blir förvånade över att vi har så mycket vikingaspår här. De är ofta nyinflyttade och vet ingenting om Håbo, säger Ingrid där hon står på Ica i Bålsta Centrum och säljer sin bok, Håbo – med forntid att förvalta.

– Det har gått bra. Jag har snart sålt de hundra första jag skaffade. I går sålde jag 16 stycken, berättar hon.

Det är ett hjärteprojekt fött ur en slags frustration över vad Ingrid menar är ett ointresse för den egna historien ifrån Håbo kommun.

– Jag har varit på alla chefer om det här. Jag har jobbat helt själv och i tio år har jag försökt påverka kommunen med massor av skrivelser, men jag har tröttnat. Jag har skrivit medborgarförslag, men jag börjar bli gammal så jag måste skriva ner allt jag har. Jag har haft lite turistguidningar och det har kommit en del folk, men jag vill nå ut till fler. Jag har tusentals förslag.

– Om Mälardalens och Håbos fantastiska vikingahistoria. Håbo har hela Mälardalens mest unika vattenled. Det är vikingarnas E4, och parallellt med den går vandringsleden. Jag tycker att man ska ordna vikingaresor till Håbo kommun.

Sedan 22 års ålder, då hon såg sin första runinskrift, har Ingrid Ljungkvist fått kämpa ensam. Hon har uppvaktat politikerna i kommunen, skrivit tidningsartiklar, medborgarförslag, insändare. Och till och med då hon för länge sen blivit pensionär, säljer hon sina egna böcker på den lokala ICA-hallen. En sådan insats, väcker mitt hedniska gillande.

Här kan ni läsa om hennes kamp för att få rövade och felplacerade runstenar tillbaka på de platser, där de faktiskt skall stå.

Här kommer ett av hennes många medborgarförslag, som alla (S)-politiker och andra helt ignorerat. Här ett förslag från i Maj i år, som enligt tidningen skall ha lyckats.

Har blivit SEDD av SÄRIMNER – Får troligen dess stora pris !

 

Att skriva ned folkminnen, och kämpa för något gott – ja se där några Hedniska dygder, som alla vi svenskar kan ta till oss, nu när vårt eget språk, vårt eget land och till och med vår egen historia och kulturella identitet blivit allt mer och mer hotad. Också i det angränsande Upplands Väsby finns en annan Ingrid, och till och med en Ingrid-staty, läser jag i lokalblaskorna. Och en annan Ingrid skall uppträda, på ett annat bibliotek.

Kunskapen i vårt land är nog inte riktigt död trots allt, även om Bibliotekens fortbestånd och själva rättssäkerheten är hotad.

 

Men – kampen emot despotism, Monoteism och kristendom samt islam går alltid vidare. En vacker dag, vinner vi den.

Vår tid skall komma. Vårt folk skall vakna.

”Free at last, Free at last. Thanks to Frey, Thor and Odin, we shall become free at last…”

Annonser

Plötsligt en TYRS dag – Runkampen återupptas

Idag är det som bekant Tisdag, Guden Tyrs dag, en hednisk vecka i vårt hedniska Sverige. Det här är också dagen som man vid Göteborgs Tingsrätt plötsligt tar upp målet emot extremistgruppen NMR, ur vilken inte mindre än 16 personer skall ha förbrutit sig mot allmän ordning under bokmässan för två år sedan. Med tanke på att preskriptionstiden för mindre brott i Sverige vanligen är tre år, är det förvånande att åtalet alls kommer upp nu; då det säkerligen kommer att överklagas av extremisterna. Deras advokater har också yrkat på att vissa åtalspunkter skall strykas helt och hållet, medan domstolen inte verkar gå på den linjen, enligt vad Statstelevisionen rapporterar.

KOM IHÅG: Nynazisternas Missbruk av Tyr-runan är precis lika allvarligt som den Vänster-extrema ”Forn Sed” dräggens försök att koppla ihop Torshammaren med homosex. Båda grupperna gör sig skyldiga till Hets emot folkgrupp, och bör STRAFFAS för sina brott…

Tyvärr aktualiserar detta åter debatten kring ett  förbud emot Tyr-runan och Justitieminister Morgan ”Mollgan” Johanssons fullkomligt idiotiska förslag på ett generellt runförbud, eftersom nynazisterna i NMR missbrukat Tyrrunan vid det aktuella tillfället.  Media, gestaltade av bland annat TV 4 och dess tvivelaktiga kommentaror Hanna Björkman (annars en sk ”trendsetter” utan kunskaper på det juridiska området)  tycks nu ha insett, att ett förbud emot runor inte är aktuellt. Istället är det missbruket av Tyr-runan som symbol, liksom extremvänsterns och ”Forn Seds” missbruk av Torshammaren som bör förbjudas. 

Båda extremistgrupperna missbrukar Asatrons symboler, och smädar därmed inte bara Asatron som religion utan hela vårt kulturarv, och tillika förolämpar de alla seriöst Asatroende. Sådana gärningar får aldrig någonsin vara fria från straff, utan kan och skall bestraffas mycket hårt, ja utan nåd och förskoning.

Göteborgs-Posten, GP kommenterar idag genom sin ledarsida att det inte är Tyr-runan utan missbruket av den som bör förbjudas, och att Justitiekanslern var mycket tydlig på den punkten, redan för två år sedan. Ni som följt med i denna debatt ett tag, vet också att jag här i denna blogg citerade JK:s uttalanden, och att jag också citerat den Expertutredning vid Svea Hovrätt, som upphöjts till SOU (Statens Offentliga Utredningar) som kom i våras, och som tydligt och klart visar att Justitieministerns förslag är komplett onödigt. Inga nya lagar behövs, och vill man eller kan man döma de skyldiga inom NMR för något, kan man göra det på de lagrum som redan finns. Samma sak gäller vänsterextremisterna, och deras missbruk av Tors Hammare, en symbol de aldrig någonsin haft rätt till.

Tyr runan kan aldrig i sig anses bryta emot någon hetslagstiftning, säger GP. Inte heller kan den sägas erinra om diverse händelser under andra världskriget, som Morgan ”Mollgan” Johansson hävdat. De flesta svenskar associerar inte alls Tyr runan till sådana saker, och därmed skjuter Ministerns påståenden helt vid sidan av målet.

GP citerar också Terror-forskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan, som nu instämmer i vad jag sade redan för två år sedan i denna blogg – och vad jag ensam var den förste att säga. NMR bör förbjudas, precis som man redan gjort i vårt nära grannland Finland.  För övrigt är det fint att se, att FHS eller Försvarshögskolan nu bekräftar just mina åsikter.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp har öppnat för att terrorstämpla NMR, vilket skulle kunna innebära ett förbud mot organisationen (SVT 13/8 2018). Det är även ledarsidans linje. Enligt säkerhetspolisen ägnar sig nazisterna åt vapentillverkning. Det var också personer med kopplingar till NMR som genomförde flera sprängdåd i Göteborg 2016-2017, då en människa skadades allvarligt.

De organiserade nazisterna bör med andra ord ses för vad de är: Ett gäng potentiella våldsverkare. Mindre fokus bör därför läggas på att förbjuda deras symboler och åsikter och mer på att bevaka deras förmåga att hota demokratin och enskilda individer. Staten ska inte upprätthålla något åsiktsmonopol. Däremot ska den bevara sitt våldsmonopol med alla medel.  (Håkan Boström, GP 2019-09-24)

I en annan GP artikel citeras John Stauffer, Chefsjurist vid den internationellt erkända organisationen Civil Rights Defenders. Han uppmanar Rättsväsendet att se till helhetsbilden av NMRs handlande, och utelämna Justitieministerns tomma och okunniga prat om symbolerna i sig. Det är inte symbolerna, utan uppsåtet bakom deras användning som är det viktiga, säger han till tidningen. Också Christer Mattson, expert vid Torgny Segerstedt-Institutet hävdar samma sak.

Power to the people !

Själv betecknar jag vad som hänt idag som en seger för den Hedniska rörelsen i Sverige, och en seger för Asatron. Till och med tidigare fientliga media som TV 4 måste nu hålla med oss i vår syn. JK eller Justitiekanslern har redan tidigare gått på vår linje, liksom Regeringens egen expertutredning, som vågat trotsa hetsen och Ministerstyret.

Flera Rikstidningar är nu på vår sida, liksom Civil Rights Defenders och Torgny Segerstedt-institutet.

Alla de, som i likhet med Forn Sed Rörelsen missbrukar Tors Hammare för egna syften, eller likt NMR ger sig till att missbruka runor och heliga tecken, kommer förr eller senare få sota för det.

Vi här i vårt land ställer inte upp på att det nordiska kulturarvet missbrukas eller profaneras längre, och vi kommer aldrig aldrig någonsin acceptera fortsatt missbruk eller förbud.