Dagen Tryggve

Idag, säger den gamla svenska almanackan, har Tryggve namnsdag. Redan seden med namnsdagar överhuvudtaget är hednisk, och något den kristna kyrkan alltid försökt förbjuda – säg visste ni det ? Endast utländska, katolska helgon ansågs för något som vi skulle få fira, men vi svenskar skulle aldrig någonsin få hylla oss själva, eller vara stolta över dem vi är. Och så är det i viss mån fortfarande, som vi alla vet. Diverse överhetspersoner försöker fortfarande tuta i oss sådan kristen smet.

Men varifrån kommer då namnet Tryggve, som enligt vissa skall vara ett binamn på Oden, Allfader själv — och ha betydelsen ”den trygge” eller ”han, som skapar trygghet” ?

Man vet, att det ursprungligen hette Trygws på gotiska, och namnet finns i snart sagt alla Germanska språk, liksom i nutida Tyskas ”Treue” eller ”Trofasthet” samt engelskans ”Truth” för sanning, och slutligen Trua, ordet för Tro – för att tro är också att bekänna och svära en helig ed, att visa just Trofasthet, och att förhålla sig till något.

 

Tryggve Rör är en mäktig gravhög från tidig bronsålder. Den ligger på Tryggön utanför Smögen i Ranrike eller Bohuslän. Tyvärr har kristna vandaler skadat minnesmärket på senare tid genom att resa ett fult och ohistoriskt kors – men det skall vi ta bort !

 

Trygve Bratteli, den norske statsministern från 1970-talet, kanske någon minns, liksom Trygve Lie – generalsekreterare för FN på sin tid. Känd för allmänheten är kanske också Kung Olaf Tryggvason, men hans far – Trygve Olafsson – som ligger begraven just i röset ovan enligt traditionen, känner nog färre människor till. Kung Trygve var hedning, och traditionen om honom kan mycket väl vara historisk sanning, säger arkeologerna – för en vikingatida begravning från 960-talet, då Kung Trygve skulle ha dött, har mycket riktigt konstaterats..

Med namnet ”Tryggve” brukar en viss sorts kvinnor idag beteckna en man som är Trygg och säker, och som överser med kvinnliga ”snedsprång” av typen otrohet, läser jag på Wikipedia, förresten… Måntro det kan vara sant ? Själv hade jag en gång en gammal stabschef, som flitigt brukade uttrycket ”En gång är ingen gång, två gånger är heller ingen gång, men tredje gången, så ringer fanimig en gong-gong” – Detta sagt angående otroheten inom äktenskapet, vilken jag själv som Asatrogen man också intar en förlåtande inställning till…

 

Karta över Tryggöns rent fysiska belägenhet

Men alltnog, Kung Tryggve var son av Olaf Geirstadalf, den man, som av tradition anses vara begravd i Gokstad-skeppet. Håkon Jarl, den onde ursupatorn, anordnade ett listigt svek med Tryggves äldste bror, Eirik Blodyx, och hans yngre bror Gudröd. Eirik skall enligt vissa källor också ha legat bakom dråpet på fadern, bara för att han ville bli Kung av England själv, vilket han också blev, men detta behöver ingen man tro. Gudröd stämde möte med Tryggve i de Bohusländska skären, för att de skulle fara i Österled sedan, men så sprang han oförmodat upp på land med tjogtals med män i följe. Kung Tryggve – som var större, längre till växten och starkare än alla andra män, hade bara tolv man med sig, och så dödades han av sin yngste bror, säger sagan.

Men en ståtlig grav fick han, och den står där ännu, fastän vanhelgad av kristna kors, som inte har på denna plats att göra.

En lokal tradition om platsen, som jag hämtar från en annan sajt, lyder också såhär:

Det var år 1956 som Karl-Villy Jonson, föreståndare för Vikarvets museum i Lysekil, kontaktades av en avlägsen släkting.
Hon ville överlämna en släktklenod. En spjutspets i järn från vikingatiden, som hade hittats av hennes svärfar Karl.
Som pojke hade han hört historierna om kung Tryggves grav och om hur folk i trakten hade letat skatter i graven,
trots att detta inte var tillåtet.


När Karl blev lite äldre rodde han tillsammans med tre andra ynglingar ut till ön.
De gick upp till röset som var söndergrävt vid tidigare plundringar.

 I mitten av röset syntes en täckt stenkista. De lyfte bort täckhällen, men kistan var tom.
De andra klättrade besvikna ner igen men Karl dröjde sig kvar.

Han tittade in bland stenarna och fick syn på ett rostigt föremål vid sidan av kistan.
Han tog tag i det och fick fram en spjutspets av järn.

Utan att säga ett ord till de andra släppte han kvickt ner spetsen i stövelskaftet och drog byxbenet över stöveln.
Det var ju han som hittat ”skatten” och han var rädd för att de andra skulle prata bredvid mun. Han ville inte att historien skulle nå länsmans öron.
Detta hände runt år 1870.

I hela sitt liv behöll Karl hemligheten för sig själv men mot slutet bestämde han sig för att berätta historien om kung Tryggves spjut för sin son.
I förtroende och mot tystnadslöfte berättade han om hur det gick till när han hittade spjutspetsen.
Först på 1970-talet plockades den fram ur gömmorna och ställdes ut på Vikarvets museum.

Vikarvets museum ligger ännu kvar i Lysekil, men inget sägs där om något spjut. Det finns inga foton, inga utställningar eller någonting att finna på nätet – så var är det spjut, som den gamle Bohuslänningen hittade ? Broschyrer och skyltar finns dock – men någon bild på Kung Tryggves förmodade ägodel – nej det har jag inte hittat – och var finns den idag ?

Vårt gemensamma arv får inte gå förlorat.

Inom parantes är det underligt att se, att Geirstad och Olaf Geirstadalf just har sitt namn efter ett spjut. Också Gudröd Veidekonge, vars namn betyder ”jägarkung” bland Olafs förfäder, dödades med ett spjut, och än längre tillbaks skymtar en Kung Gandalf Alfgeirsson – en gand är en trollstav, eller ett spjutskaft – så är alla dessa omnämnande av spjut, som beväpning av Vingulmark och Ranrikes kungar, bara en tillfällighet ?

Oden själv var ju spjutbeväpnad, som alla vet…

I år har det hittats nya norska skeppsfynd av samma storlek som Gokstad och Oseberg i Östfold. Kanske döljer sig där mer av Tryggvarnas hemligheter ?

”Ödets Spjut” eller den heliga lansen skall numera förvaras i Wien. Var det spjut, som hittades i Tryggve Rör också en ”helig lans” eller en kunga-symbol som Odens spjut Gungner… ? Ingen vet… och var tog det egentligen vägen ?? Finns det på Vikarvets museum i Uddevalla, och varför ställer man inte ut det… ??

 

Annonser

Bland Ank-huvuden och Fårskallar – samt MINDERVÄRDIGA kulturer…

Det går ett slags underlig epedemi genom Sverige och de Nordiska länderna, och med det syftar jag inte på den fullkomligt hysteriska miljöpanik, som en irriterande liten media-sekt har satt ihop. För en tid sedan kunde vi i kvällstidningen Aftonbladet läsa om hur en hundägare i Eslöv stoppade ett gäng ”tonårspojkar” från att spela fotboll med levande ankor, och hur samma gäng på hotade att sparka ihjäl mannens hund. Fortfarande har inga gripanden för den incidenten skett – det är bara en i raden av liknande händelser som nu börjat florera.

Hur det nu kan komma sig… Och vilka var dessa ”tonårspojkar” ? Ingen riktig svensk, tonårig eller ej, skulle väl någonsin komma på tanken att göra något sådant…

I Eskilstuna iakttog en svensk tonårsflicka hur flera ”ungdomar” försökte plåga ihjäl en försvarslös igelkott med sparkar och slag – samma vecka som ”ankincidenten” i Eslöv. Svensk polis ville avliva igelkotten, men den modiga unga medborgarinnan såg till att den fick ”en andra chans” i livet, skriver tidningen.

Vilken sorts människor eller ”kultur” är det, som hela tiden ger sig på och misshandlar försvarslösa djur ?

Angående igelkottar, så finns det många många fler – till synes helt oförklarliga – incidenter – som alla tycks ha en gemensam nämnare, nämligen gärningsmännens aldrig offentligt publicerade etnicitet och kulturella ursprung. I Hultsfred iakttogs två personer mitt framför stationen, medan de höll på att sparka ihjäl en igelkott i fullt dagsljus – också den första veckan i September – Vilka sjuka individer kan tilltalas av något sådant ?

Men inte nog med det. Än värre saker har hänt, bara den sista månaden – här i Landet Löfvén – ”Den humanitära Stormakten” för att nu citera vår Regering..

Enligt ”Lokaltidningen” 25 September påträffades hundratals avhuggna ank-huvuden och vingspetsar flyta i Öresund utanför Köpenhamn… Förövarna måste lagt mycket tid och resurser på denna massaker – men varför det ? Vad var syftet, om det inte är så att någon eller några med avsikt försöker ödelägga den Nordiska naturen ??

Det var under en söndagsseglats vid Middelgrundsfortet i Öresund som Nina Schiöttz (78) och hennes vän plötsligt fick syn på hundratals andhuvuden som låg och flöt mitt i farleden där de färdades.

– Jag har seglat hela mitt liv och har aldrig sett något liknande, säger hon till tidningen.

Nina och hennes vän fiskade upp ett par av huvudena i sin båt och kunde konstatera att samtliga fåglar såg ut att ha fått huvudena avlägsnade med ett enkelt snitt.

De tog sedan en bild på sin upptäckt och delade den på Facebook.

— —

Nina själv valde att anmäla händelsen till polisen och till danska ornitologföreningen för att få svar på om detta är något man kan vänta sig att se under en seglats.

I Naturresrvatet Halen nära Olofström hittades igår 15 fårhuvuden staplade ovanpå varandra intill en vandringsled, enligt vad Statsradion rapporterar. Vem eller vilka låg bakom alla dessa fårskallar – och varför skulle man dumpa dem just intill vandringsleden, om det var så att detta var spår efter någotslags boskaps-stöld, eller tjuvar med ekonomiska motiv ?

Gång på gång ser vi att de här individerna – som väl sannolikt snart kommer att gå över till att våldföra sig på människor också – agerar på ett ovanligt demonstrativt sätt, nästan som om de ville bli upptäckta, eller för att de vill förstöra vårt samhälle, just genom att angripa de ideal vi Nordbor alltid hållit högt. Djurplågeri har aldrig varit hemtamt i Norden, och är helt och hållet väsensfrämmande för de flesta etniska svenskars och nordbors tänkesätt.

Nästan alla svenska familjer har minst en medlem som jagar älg, men sedan urminnes tider vet alla jägare vad syftet med jakten är – att få till ”a clean kill” och fälla viltet med första skottet. All modern jakt syftar till att befria bytesdjuren från onödigt lidande – och redan på stenåldern visste man, att ”eftersök” blir mycket jobbigt, och mycket dyrt. En skadad älg, som går ner sig i en myr lider inte bara – älgen orsakar också stora ansträngningar hos ett helt jaktlag som måste ta hand om den efteråt. Och vissa djur – som vildsvin, vargar och björnar – har också förmågan att sätta sig till motvärn, och kan rentav skada jägaren eller jägarna – ifall det hela inte går till på rätt sätt. Varje jägare vet också, att han eller – numera – hon hellre skulle sänka bössan och låta viltet löpa, hellre än att vara osportslig och grym, och fälla ett stort, friskt och livsdugligt djur, eller skjuta en björnhona med ungar, till exempel. Så gör man bara inte. Fegt beteende, som att ge sig på försvarslösa smådjur typ igelkottar eller ankor, är det heller inte någon som ägnar sig åt.

Hellre möter vi svenskar djuren i naturen, där de ska vara – på lika villkor och utan bössa – för vi vet, att om vi plågar djuren eller vår omvärld, kommer detta till sist att slå tillbaka emot oss själva. I alla tider har det varit så.

Men alla kulturer resonerar nu inte på samma sätt, och alla kulturer och människor är inte ”likvärdiga” – för vad har en sadistisk plågare av djur egentligen för ”människovärde” ?

KOM IHÅG: De som ger sig på djur för att plåga dem, kommer förr eller senare gå över till att plåga människor…

Idag skrev debattören Naima Bahnam Johansson, som själv kommer från en muslimsk ökenkultur i Mellanöstern, en insändare:

Till alla djurägare och djurvänner!

Jag tvekade inför att skriva dessa rader, men samvetet gnagde. Jag har nämligen själv sett hur vissa barn/ungdomar misshandlar djur, och dessutom tävlar om vem som är grymmast och misshandlar mest. Att tortera och skada djur inte bara är vanligt i Mellanöstern, det anses dessutom som en tuff, spännande och rolig lek som många barn och ungdomar ägnar sig åt, för att uppfattas som modiga och starka.

En stor del av dessa djurplågare är, hur ofattbart det än må låta, helt övertygade om att djur inte kan känna smärta och att de heller inte har känslor.Den som protesterar när djurplågeri sker anses därför löjlig och kan bli mobbad tills han faller för grupptrycket och börjar delta i djurplågeriet, allt för att få vara en i gänget.

Att plåga djur förekommer mest bland män och ungdomar. De är rädda för djur och har fobier för dem på samma sätt som vissa människor är rädda för spindlar och ormar. För att komma över rädslorna går de till angrepp, i övertygelsen att rädslan botas genom att plåga och misshandla djuren. Då känner de sig starka och modiga.

Jag kan bara berätta hur synen på djur är i Mellanöstern, där jag själv kommer ifrån. Naturligtvis delar inte alla människor därifrån denna syn på djur. Men att värna försvarslösa djur är absolut inte en självklarhet i många länder.

Dessutom anses vissa djur, inom en del religioner, vara orena, som exempelvis grisar och hundar. Om den troende har mött, eller sett en hund eller gris, kan de tro att deras böner inte nått fram. Hatet mot djur har således i vissa fall en religiös grund.

Därför är det av stor vikt med utbildning och information till nyanlända, oavsett var de kommer från. Denna kulturella syn på djur är nämligen helt oacceptabel i Sverige.

Annars är jag rädd för att det djurplågeri som utövas av nya svenskar även sprider sig till ungdomarna som har bott här hela sitt liv, så att vi på sikt får en snedvriden syn på djur även här i Sverige.

Så långt insändarskribenten, enligt den kristna tidningen ”Nyheter idag”. Men som sagt – och det är mitt eget viktigaste budskap – grymhet mot djur har aldrig varit svensk allmoges sed, och har heller aldrig ingått i den nordiska Hedendomen. Till och med när man slaktade tamsvin på landet förr i tiden – ja – det gäller till och med min egen farfars generation – hörde det till, att man skulle säga ”Vi tar dig för mat – men inte av vrede eller hat !” till själva slaktdjuret.
Jämför med samernas natursyn, eller det finska sättet att hålla gravöl efter björnar – till exempel. Också älgen behandlades som en värdig motståndare, som man hyste uppriktig beundran för, och som var värd en respektfylld hädanfärd – annars kunde djurens andar en gång bära vittnesbörd mot jägarna inför Gudarna och markens rådare, trodde man.
Idag anser vi allt sådant vara vidskepelse – men återigen – är inte vår egen tro, vår egen kultur, så oerhört mycket mer högstående än dessa vidrigheter, och dessa fårskallar och ankdödare vi nu importerar ? Borde det inte vara utvisning ur landet som naturlig påföljd för dessa miljöbrott, förresten ?
”En misselykked björnejagd” av den norske konstnären Th Kittelsen

Patrioter – inte Globalister – ”Gräv där du står – Var stolt för den du är…”

Det tycks ha hållits många fina politiska tal i veckan, men som en kristen poet sa – ”himmelriket faller inte för kanoner”.  En känd världsledare – som enligt uppgift skall representera Världens rikaste nation – påstås nyligen ha gått ut och sagt följande:

– Liksom mitt älskade land har varje nation representerad i denna sal en ärofylld historia, en kultur och ett arv som är värt att försvara och hylla och som ger oss vår enskilda potential och styrka. Den fria världen måste omfamna sitt nationella fundament. Inga försök får göras för att radera eller ersätta det.

– När man undergräver gränssäkerheten undergräver man mänskliga rättigheter och värdighet.

– Många länder här idag har stora utmaningar med okontrollerad invandring. Men var och en av er har den absoluta rätten att skydda era gränser. Och det gör naturligtvis mitt land också.

– Över hela denna fantastiska planet är sanningen öppen att beskåda. Om du vill ha frihet, var stolt över ditt land. Om du vill ha demokrati, håll fast vid din suveränitet. Och om du vill ha fred, älska ditt land. Kloka ledare sätter alltid sitt folk och sitt land först.

– Framtiden tillhör inte globalister utan framtiden tillhör patrioter. Framtiden tillhör suveräna och självständiga nationer, som skyddar sina medborgare, respekterar sina grannar och hedrar de egenskaper som gör varje land unikt…

Nu är det förstås så, att varje statsman nuförtiden har talskrivare, ”spin doctors”, sådana som står bakom lilla Gretel, och som dikterar vad hon ska säga, till exempel – men som hedning och Asatroende kan jag helt och fullt hålla med om vad som sägs genom dessa ord.

”Globalisering”, migranter, multi-kulti osv representerar sällan eller aldrig något gott här i Världen

 

Genom att gräva där vi står, och ta hand om vårt eget land, vårt eget folk och vårt eget arv först och främst, gagnar vi också hela Världen. Tar vi inte hand om oss själva, och det land och den livsmiljö vi själva lever i, utan låter den förfalla; förstör vi också en god del av Världen för alla andra som bor i den. ”To thine own self be true – and the ages will be true to thee”

Någonstans måste vi ändå börja – och det är här i vårt eget land, där vi själva finns och verkar; som viljan till förändring måste komma…

”Tål intet ont här i Världen .- Men var GLAD åt allt Gott” (ur ”Hávamál” – i Erik Brates översättning)

”Inte en man, inte ett öre mer till Monoteismen” – FORTSATT KAMP i såväl Nybro som Järfälla…

Den Fd Riksdagsmannen Thoralf Alfsson, från Kalmar, numera i Kommunalfullmäktige och utsedd till Politisk vilde, och en stor Sverigevän, tillhör de bloggare vars alster jag regelbundet läser. När ”Runkampen” pågick som värst i våras, skrev han följande tänkvärda ord, som jag och vi Asatroende i det här landet aldrig kommer att glömma, eftersom han var bland de första att ge oss sitt förklarade och helhjärtade stöd, när Regeringen Löfvén via sin Justitieminister Morgan ”Mollgan” Johansson började ägna sig åt Hets emot Folkgrupp, direkt från talarstolen.

Tyvärr är det inte första april!

Jag har burit min torshammare i guld under snart 10 år. Den är en kopia på en torshammare som hittats i Köpingsvik på Öland och tillverkad av en guldsmed i Borgholm. Ska Morgan Johansson tvinga mig att ta av mig den? Aldrig i livet. Den är en del av min identitet!

Om det blir verklighet måste Morgan Johansson även avliva alla gäss i Sverige då deras fotavtryck finns avbildade på mitt foto. Annars kan ju gässen begå brottet ”hets mot folkgrupp” genom att trampa runt på Sveriges sandstränder.

Den sista idioten tycks ännu inte vara född!

Och som vi såg, var Justitieministern verkligen ute på vad man kallar en ”Wild Goose Chase” den gången, eller vad man brukar kalla ett ”fruktlöst företag” på amerikansk engelska. Att jaga vildgäss till fots, är det ju inte mycket nytta med. Varje vildgås, som sätter sina fotavtryck på den svenska jorden, ritar faktiskt en Tyr runa eller en Jalkr-runa (beroende på vilket håll man ser fotavtrycket från). Har ni tänkt på det ?

Nåja – vår vän och landsman Thoralf gjorde häromdagen en viktig upptäckt, ty kristen som han är, hyllar han valspråken ”Sanningen skall göra eder fria” samt ”Sök, och ni skall finna!” vilket även jag som hedning kan ställa mig bakom. Vi är alla landsmän och etniska svenskar först och främst, trots att vi må ha olika åsikter om andra ting.

I Nybro Kommun har ledande politiker sålt ut centralt belägen fastighetsmark värd närmare 2 miljoner kronor till Islamska Extremister för 83 000 kronor.

Hur kan sådant alls få förekomma ? undrar ni förstås. Det hela verkar vara ett solklart exempel på sk ”Jäv” eller hur partiska sakintressen kunnat ta över i en svensk kommun, vilket Thoralf Alfsson också misstänker. Jäv – sk ”Intressejäv” närmare bestämt, är förbjudet i Svensk Lag. Om det till exempel skulle komma fram, att en statlig tjänsteman på vad som kallas SST, ”Nämnden för stöd till Trossamfund” sitter och delar ut pengar till ett samfund som han själv är med i, så skulle det inte bara se väldigt, väldigt illa ut – det skulle också vara direkt olagligt – likaså om en kommunal tjänsteman i Nybro eller någonstans sitter och delar ut ”fritidslokaler” till en skum religiös sekt, som vederbörande råkar vara med i själv, eller där släktingar till mutkolven ifråga finns.

Nu har just det inte bevisats i det aktuella Nybro-fallet, men man måste ändå fråga sig hur det hela gick till, när detta beslut plötsligt fattades i December förra året. Anno 1988 köpte kommunen de tre fastigheterna Brunnen 6,7 och 8 för mer än en miljon kronor. Tjugo år senare – när fastigheternas värde stigit till mer än 1,9 miljoner kronor så fattar kommunen plötsligt beslutet om att sälja dem till den lokala ”Islamska kulturföreningen” för 83 000 kronor – en enorm förlustaffär för alla skattebetalare, och hela det svenska samhället.

Thoralf Alfsson frågar sig varför inget annat samfund, ingen annan spekulant, utan bara och endast bara vad som visat sig vara en Wahabitisk sekt, och fanatiska anhängare av Sunna fick köpa de tre fastigheterna. Det normala på fastighetsmarknaden brukar ju vara, att man säljer till högstbjudande – och – ifall man är en kommunal verksamhet – oftast med vinst, eller med omsorg om kommuninvånarnas pengar. Thoralf har frågat de ansvariga politikerna inom (C) och (S) – samma mäktiga junta som numera styr hela Sverige på Riksnivån, men de vägrar svara.

Känt är emellertid, att det rör sig om en moské på ca 600 kvadratmeter, med en särskild koranskola för småflickor, som ska tvingas gå i shador och burka. Överensstämmer detta med svensk värdegrund ? Är tvångsundervisning i Islam, alls något som vi önskar oss i Sverige ? I Tyskland har man börjat undersöka hur utländska intressen – bland annat från Kuwait och Irak – plötsligt börjat ”finansiera” diverse såkallade ”föreningsverksamheter” i Tyskland – när det i själva verket rör sig om radikaliserade moskéer.

Vårt lösenord för ÖVERLEVNAD måste bli – ”Inte en man, inte ett öre mer till Monoteismen !

Man kan ju fråga varför inte Nordiska Asa Samfundet lika gärna fick köpa de tre villatomterna i Nybro – och varför kommunpolitiker där anser, att just islamska moskéer måste ha försteg, framför alla andra tänkbara eller otänkbara verksamheter – och varför radikal islamism måste stödjas av svenska politiker, som säljer centralt belägna fastigheter till underpris.

I Järfälla utanför Stockholm finns det till och med (S) märkta politiker, som inte delar den gängse (S)harian, enligt vad jag läser i lokaltidningen idag.

En blind gås – förlåt jag menar naturligtvis Hen eller Höna – finner också ett korn… av sanning ibland…

Det är oppositionsrådet Eva Ullberg (S), som tycker att Järfälla kommun borde sluta betala för att barn ska gå i sk ”religiösa friskolor” utanför kommunen. Enligt lokaltidningen ”Mitt I” uppges Järfälla inte ha några religiösa friskolor, men man kan verkligen undra. Mycket märkliga ”kulturföreningar” som lär ut koranens bud finns redan i kommunen, men det är också känt att det råder etableringsstopp för religiösa friskolor i Sverige överhuvudtaget, i alla fall fram till December 2019, då en statlig utredning skall presenteras om den saken.

Och som ni vet, har Järfälla Kommun redan framsynt förbjudit Halal-kött och andra grymheter inom kommunen – vilket jag redan skrivit om.

Lokaltidningen skriver:

Men S i Järfälla presenterade motionen om etableringsstopp redan på senaste kommunfullmäktige.

– De har tillsatt en utredning, men vi kan inte vänta. Vi behöver själva i vår egen kommun se vilka möjligheter vi har att göra för att det inte ska bli etableringar i Järfälla. Det är ingen enkel fråga, det är vi väl medvetna om, säger Eva Ullberg

Hur många religiösa friskolor finns det i Järfälla?

– Det finns inga religiösa friskolor i Järfälla just nu. Vi har elever som går på religiösa friskolor utanför vår kommun. Vi vet att det etableras friskolor då och då i vårt län och landet.

Nikoletta Jozsa (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, har inget besked om hur hon ställer sig till motionen än.

– Liberalerna har på riksnivå en inställning. Det är att vi säger nej till nyetablering av religiösa friskolor och utökning. Lokalt har vi inte diskuterat det i partigruppen än, säger Nikoletta Jozsa.

Själv hoppas jag ortens Liberaler och övriga partier tar sitt förnuft till fånga. Skolan skall inte vara en plats för religiös indoktrinering – där hör endast fakta och därmed hedendom hemma – inget annat. (S) har rätt i att integrationen och sammanhållningen i vårt samhälle helt försvinner, om man tillåter vissa föräldrar att helt isolera sina egna barn från omvärlden och normalt umgänge, och istället låter dem falla offer för religiös sekterism.

Det gäller att inte gå på Värdegrund eller ”Väädegjund” i den Kommunala debatten..

 

Alla kulturer och alla religioner är inte likvärdiga, nämligen. Det finns de som helt klart har ett mindre värde, och som inte passar här eller i ett fritt samhälle – och till de religionerna hör Monoteistiska sekter, Ökenreligioner och Mellersta Östern-kulturer av ett visst snitt…