I vilket herr Omar antar, att självaste Karl XII kan bekämpa klansamhället…

Svenska Dagbladet – som tillhör de få vederhäftiga svenska tidningsmedia som alls finns kvar, i motsats till DN och den servilt underdåniga Bonnier-press, som ständigt svassar inför ”partiet” och regeringen (ni får själva gissa vilket parti jag talar om – jag tar själv inget särskilt parti nuförtiden) publicerade i tisdags en intressant artikel.

I ett land, där Regeringen Löfvén kamouflerar mord och rasistiskt våld mot etniska svenskar som ”skjutningar” och ger ”IS återvändare” flyktingstatus, samtidigt som man förnekar att de faktiskt är terrorister, och väl de facto borde benämnas just så; utger Försvarshögskolan eller FHS en ny forskningsrapport.

Den såkallade ”integrationspolitik” som regeringen pläderar för har helt misslyckats, flera ”parallellsamhällen” har bildats under mäktiga klaners ledning, och dessa kriminella grupperingar hotar nu att förgöra hela det svenska samhället.

Skjutningar och sprängningar har blivit allt vanligare, bara i helgen inträffade flera skottlossningar runt om i landet. Men det är inte bara de som är måltavla för våld och hot och deras anhöriga som drabbas. Även lokalsamhällen skakas om när allvarlig brottslighet inträffar gång på gång.– — Ett av hoten är de klansamhällen som idag agerar på egen hand i lokalt utsatta områden som utnyttjar den lokala byråkratin, säger Henrik Häggström.  – SvD 2019-10-22

För lokal byråkrati, läs en inkompetent socialförvaltning och ett rättsväsen som är paralyserat av det antal rättegångar man inte har tid och kraft att hålla, polisiära resurser som saknas och utvisningar av grova, utifrån kommande yrkeskrimnella som ”inte kan” verkställas, därför att någon eller några politiska grupperingar med förankring på Regeringsnivå hela tiden förhalar utvisningsbesluten.

”Något som också bekräftas av chefsåklagare Lise Tamm som citeras i rapporten:

”Tidigare kunde klanledare ha lite koll på sina yngre ”odågor”. Det kan de inte längre. Ingen kan kontrollera dessa personer längre. – Våldskapitalet växer, det faktum att skjutningar och sprängningar pågår i sådan intensitet gör att hoten emot allmänheten blir mer påtagliga lokalt. — säger Henrik Höggström. senioranalytiker på FHS

– SvD 2019-10-22

Vilka är de grupper som står för det grova väpnade våldet i dagens Sverige ? Inte etniska svenskar, väl ?? Vilka etniska och religiösa grupper är klart överrepresenterade i statistiken ? (ja, jag bara frågar – eller får frågor som dessa inte ställas ??)

Borta på bloggen ”Det Goda Samhället” konstaterade i veckan allas vår Mohamed Omar – ni vet Anti-kalifen själv, numera reformerad fd islamist och Sverigevän, skribent, författare och poet att islamkritik inte är detsamma som rasism, och att det faktiskt måste vara tillåtet att kritisera vissa kulturers närvaro i Sverige, angående detta med ”klansamhällen” som fenomen.

Kritik av islam har inget med rasism att göra. Islam är en religion. Det finns vita, svarta, gula och bruna muslimer. Allt det där borde vara självklart.

När jag kritiserar islams påstående om att Muhammed var en profet, så är jag inte rasist mot araber. I Koranen framgår det att araberna på Muhammeds tid skrattade åt hans påstående och kallade Koranen för ”gamla sagor”. Var de rasistiska mot araber?

Detta kan inte nämnas nog många gånger: den först dokumenterade islamkritiken finns i islams heliga bok Koranen. Man hittar citat av de skeptiska, de kritiskt tänkande araberna. Som här:

”Och de säga: ’Det är de gamles historier, dem han uppskrivit, och de dikteras för honom både bittida och sent.’” (Zetterstéen 25:6)

Det verkar ha funnits en hälsosam skepticism i Arabien på Muhammeds tid. Det hade varit intressant att höra mer av dessa tidiga islamkritikers tankar och resonemang. Tyvärr blev alla ”månggudadyrkare” som vägrade konvertera till den nya monoteistiska religionen utrotade.

Just där sitter det onda. Klansamhällena kommer från Mellersta Östern, från Somalia, Afrika och krigets Syrien, även om SvD kamouflerar de delarna av FHS rapport där detta antyds. Ingen vågar ju skriva det på papper eller elektroniskt längre, för då kan man bli rasistanklagad, eller till och med falla offer för en sk ”skjutning” fast det naturligtvis handlar om dråp och mord – två ord, som media och rättsväsendet inte längre vågar uttala. Hur man än vrider och vänder på problemet, så är det tyvärr så att inte alla kulturer och religioner är likvärdiga, för de med större ”våldskapital” som det så vackert heter nuförtiden (varför säger man inte ”våldsutövning” – för det är ju detta det handlar om ?) har faktiskt ett lägre värde, och hör inte heller hemma här, i detta ”Folkhem på dekis” som Regeringen Löfvén – och före den Regeringen Reinfeldt – har skapat. Det skulle vara ett hem för ett folk – inte för flera.

Förvisso hade vi också ett klansamhälle för tusen år sedan, men det var innan den moderna, sekulära rättsstaten bildades, och efter det att kristendomens fördärvliga inflytande mattats av. Somliga kulturer och religioner utvecklas, andra inte. Och förortskalifaten är fortfarande på samma sorgligt låga nivå – fast i sin islam, fast i sina medeltida värderingar. Herr Omar, som ju själv är Anti-Kalif, har beslutat sig att göra lite åt ungdomens situation, skriver han i ett annat ”alternativt media”

Hemma hos anti-kalifen… Han funderade, och funderade…

I stället för att ingjuta stolthet i de unga berättar man för dem att de ska skämmas, att den svenska, och den västerländska kulturen i allmänhet, är rutten. Särskilt pojkar ska känna skuld för att deras förfäder var rasister och imperialister. Däremot gäller inte samma regler för icke-västerländska kulturer. Vänstern, som dominerar kulturen i hela västvärlden, gör allt för att förhärliga icke-västerländska kulturer, detta trots att dessa varit väldigt duktiga på rasism, förtryck och imperialism. — —

Vad är svenska värderingar? För många intellektuella är det en knepig fråga. På landets kultursidor vet man varken in eller ut. Men för många av våra unga verkar det ganska enkelt. ”Svennighet” är att tala korrekt svenska, vara duktig i skolan, leva laglydigt och klä sig vårdat. ”Babbighet” är tala med brytning, ”rinkebysvenska”, begå brott, langa droger och ha taskig kvinnosyn. Svennighet är töntigt, medan babbighet är coolt.

Frågan är om det går att göra ”svennighet” till någonting coolt. För många invandrarfamiljer är förtvivlade över att deras ungdomar anammar den ”babbiga” ungdomskulturen istället för kulturen från hemlandet eller vår gemensamma svenska kultur. För det är sådana värderingar vi behöver om Sverige ska fungera bra. Tänk om vi kunde få fler unga att se upp till karolinerna i stället för värstingar? Eller svenska vetenskapsmän, tänkare och uppfinnare som berikat världen. (Mohamed Omar i samhällsnytt, 2019-10-22)

Mohamed Omar rekommenderar Heidenstams ”Karolinerna” som obligatorisk läsning för det uppväxande släktet, samt karolinska serie-tidningar med Karl XII Dussin i spetsen…

Detta skall alltså – enligt honom – bryta ryggen av klansamhället – och få mullor och präster – att fly med svansen mellan benen. Lugnet återställt, brottsligheten bekämpad ?

Profoss vid Södermanlands Regemente anno 1709, enligt Göte Göransson. Märk bödelsyxan på axeln, och tumskruvarna i bältet ! (tja, ”Provost Marshal-funktionen” är alltid nyttig… men modernare beväpning, hjälm och kroppsskydd vore inte fel, eller hur ?)

Undrar jag vem som ”inte vet ut eller in”, förresten. Herr Omar verkar vara minst lika verklighetsfrämmande som våra (S)märkta politiker, de (s)kurkar som lett oss in i den nuvarande situationen, och folkhemmets snara och uppenbara förfall. Själv ser jag i likhet med våra närmaste grannar – som nu infört gränskontroller emot Sverige, för sin egen säkerhet – en helt annan väg.   Vissa kriminella klaner, kulturer och religioner har ingen hemortsrätt här, och de måste faktiskt förpassas härifrån, ju förr desdo bättre. Även flera oppositionella svenska politiker på rätt sida Öresund har varit inne på samma tanke – hednisk som den är. Konstruktiva förslag finns redan, som definitivt skulle minska klanernas makt – liksom ett etableringsförbud för moskéer och ”religiösa friskolor”.

Sedan finns också en annan möjlighet, som heter assimilation, och inte integration. Skall den förortsungdom herr Omar talar om alls kunna läsa, måste den läras korrekt svenska, och inga ”hemspråk” eller ”burspråk” som lärs ut i koran-skolan, där man isolerar individer från hela det svenska samhället.

Med tanke på vilket skick den svenska skolan är i, behövs också andra, starkare, mer utpräglade och faktiskt religiöst färgade värderingar – men inte de från Ökenreligionerna, Monoteismen eller Mellanöstern. Vi har redan sett vilket samhälle det har skapat för oss alla, och vad det leder till.

Hur vore det med lite mer hednisk civilkurage framför Majbrasorna i Upplands Bro Kommun, till exempel – Valborg och Freja till ära ?

 

Dagens Dumheter från Dagens Nyheter – ”Genustänkare” hemsöker Naturhistoriska Riksmuséet

Dagens Nyheter, denna lågkvalitativa ”blaska” från Bonnier-sfären; förlorar ständigt läsare emot Svenska Dagbladet, och det är inte undra på, med tanke på alla de underliga ”pseudonyheter” man publicerar. Man skulle nästan förvisa vad DN.s foliehattar håller på med till bloggar som den här eller något ännu värre, men nu går inte det, för inte ens jag – hedning som jag är – kan sjunka så djupt.

Igår påstod DN:s såkallade ”Vetenskapsredaktion” att en ny universitetsavhandling av sämre märke skulle ha avslöjat, att det råder en hemsk och fasansfull ojämlikhet mellan djuren på alla Naturhistoriska Muséer i Sverige, som Naturhistoriska Riksmuséet i Frescati, till exempel. Detta skulle enligt DN i sin tur leda till att alla biologer och zoologer i hela Sverige skulle få en helt fel uppfattning om könen på djur och växter i världens flora och fauna, ungefär som om dessa akademiska forskare inte kunde tänka själva.

Om det finns någon som har en snedvriden, för att inte säga pervers uppfattning om naturen, så är det väl dessa genus- och anus-teoretiker, men inte den seriösa naturvetenskapen.

Jodå – hane med betar, hona utan lika stora – något fel på det ? (Grisens regler härmed jag ger: Huvudet upp och fötterna ner, tryne fram och knorren bak – Är inte detta en VÄLDIGT ENKEL sak ??)

Till exempel hävdar dessa förvirrade människor, som lider av sk ”Könsdysfori” (en sjukdom som de också spridit ut bland barn och ungdomar i Sverige) att ”kön bara är en social konstruktion eller att människan som djurart skulle ha fler än två kön. Detta är fullständigt överdjävla nonsens, som alla någotsånär bildade människor vet. I naturen finns bara två kön, och inte flera. Könet är en biologisk realitet, inte en ”konstruktion”. Möjligen skulle vi kalla jästsvampar och andra jämförbara organismer för könlösa, men that’s it.

Om ni inte tror mig, så titta i era byxor, bästa publik. Titta sen i er hustrus, respektive er mans, om ni inte har någon hustru och är lagda åt ”Lokehållet” ni vet..

Ni ska få se att jag har rätt. Det finns bara två kön, två uppsättningar könsorgan, plus kanske ett litet fåtal missbildningar, ungefär som den icke livsdugliga kalv med två huvuden, som också finns i Riksmuséets samlingar.

Vad kommer nu härnäst, i Bonnier-pressens sjuka värld ? Skall DN:s ”vetenskapliga” spalter fyllas av notiser om ”Regnbågsgorillor” eller Lesbiska Bävrar i framtiden också, eller vad ?

 

 

Nej men Mazel Tov och Tjohej Wolodarski – Fram för en  LIKSTÄLLD Bäver !

ROPEN SKALLA – Absolut JÄMLIK Bäver-Hojt till ALLA… Annars blir herr Wolodarski rysligt väldigt arg…

Seriös Runologi från Riksantikvarieämbetet – och mindre seriösa sidor av Uppsala Universitet

Magnus Källström från Riksantikvarieämbetet är och förblir enligt min åsikt den mest seriöse och noggranne av Sveriges professionella runologer. Till skillnad från många andra – också en ren amatör som mig – har han ingen kristen bias eller övervikt i sin forskning, utan uttalar sig alltid synnerligen neutralt, vilket också borde vara ett krav om man är en akademisk forskare.  Om man är amatör, inte säger sig syssla med akademisk forskning eller liknande, är det däremot tillåtet och brukligt att få ”tycka till” och yttra sig om vad man får läsa på nätet, både i egenskap av välvillig recensent eller intresserad kulturbärare – ett släkte av hedningar, som vi behöver många många fler av. (Här finns några, till exempel )

Nyfunnet fragment av den sönderslagna runnskriften U 784 från Svinnegarn. Vad som kan vara en R runa syns vid den vita pilen

Denna gång har han besökt Svinnegarns kyrka och källa i Uppland, en känd hednisk kultplats sedan långt före kristendomen. Jag skall återkomma till dessa trakters hedniska topografi i ett annat inlägg, men nöjer mig med att konstatera, att den ”svinna” eller behändiga, snabbt uppnådda viken, på 1000-talet var åtskilligt djupare än nu, och att det gick att segla även till den enorma Haraldshögen, en av Upplands allra största gravhögar, med rester av en stor skeppssättning, som visar att den här platsen var betydelsefull redan långt innan Vikingatiden. En del forskare har tolkat ortnamnet som en avledning av ”svin”, men det behöver ingen tro, eftersom det är etymologiskt obevisat. Källdrickningen vid Svinnegarn fortsatte långt in på den katolska medeltiden och än längre, och samlade enorma människomassor.

Haraldshögen på gamla foton

Den trasiga kristna runstenen U 779 som står vid kyrkan är känd sedan länge, och har noga undersökts av en modern runristare, som verkligen kan sin sak. Källström glömmer bort att berätta att den stenens inskrift är spegelvänd, och därför tros vara en såkallad ”parsten” eller en del av en tvådelad inskrift, två stenar som kanske varit placerade intill varann, eller som en portal. Men inte nog med det. Källström har identifierat den andra stenen i det troliga paret, som står på en helt annan plats, och dessutom funnit fragment av en tredje sten – och alla dessa stenar har skapats av en och samme ristare. Den andra parstenen skall vara U 762, som idag finns 8 km längre norrut.

Dessa båda stenar är av hård granit, men nu har det kommit fram fragment i röd sandsten under längre tid, som har framkommit på skilda ställen vid kyrkan: under korets golv, på kyrkogården och vid den gamla skolan öster om kyrkan. Runologi kan ibland vara som att lägga pussel, också för de moderna ristare som skickligt rekonstruerar sönderslagna och vandaliserade stenar, som under århundradenas lopp har skövlats av de kristna. Vi har mycket få hedniska inskrifter från 1000-talet kvar, men det beror nog på kristen vandalism över hela Uppland – så småningom gav man sig i sin fanatism på även de ”korsmärkta” stenarna och förstörde även dem – en av stenarna i Svinnegarn användes som trappsten, och ännu fler fragment av vad man slagit sönder kan finnas inuti kyrkans vitrappade väggar, även om vi nu aldrig kommer att få reda på den saken.

Man har också diskuterat om korsen på det slutande 1000-talets stenar är hedniska solkors, eller kristna kors.

I en del fall är stenarna otvivelaktigt kristna – det vet vi eftersom inskrifterna innehåller element som ”kudh hialbi ant hans” som det står på stenen U 779, men det finns många andra fall, där man bara slentrianmässigt förkortat detta till ”g…hialpi” och knappast haft någon djupare tro – för att bara stjälpa ur sig ett litet ”guhjälp” är inte särskilt pietetsfullt – och behöver heller inte alls syfta på någon kristen gud – det kan ju vara fråga om ett pluralis, således flera gudar som döljer sig bakom den formuleringen. Man kan aldrig så noga veta.Jag har i ett och annat sammanhang frågat Magnus Källström vad han tror om korsen, och han är i alla fall helt enig med mig i att de flesta runinskrifter från 1000-talet inte innehåller något om religion alls, vad skriften på dem angårvad man däremot så gott som ALLTID nämner är ”denna sten är rest av XX till minne av YY, ZZ (ristarens namn) ristade (eller reste)

 

De flesta stenar från 1000-talets sena runepok innehåller INTE kors eller något kristet. Det finns de som hävdar raka motsatsen, men de har aldrig publicerat statistik eller fakta, som stöder deras uppfattning, så vitt jag vet. Här är U 295…

 

Det är alltid släktskapen, eller släktförhållandet som är det viktiga, ”son av”, ”dotter till”, ”syster”, ”broder” och så vidare, och stenarna talar mer än något annat om släktkänsla och ättesamhället – samhörigheten med förfäderna – och detta ÄR ett mäkta hedniskt drag. Så hade man levat i hundratals, ja tusentals år, och det ville man fortsätta med, likaväl som vi som lever idag känner gemenskap med vår egen släkt, vårt eget land och våra anhöriga. Det har Magnus Källström hållit med mig om, vid ett offentligt föredrag, och man kan ju då undra, om det alls var religionen som var det viktiga för 1000-talets människor – för vad de talar om för oss, är ju att släktskapen var så mycket viktigare – och så ”korsmärkte” man sina stenar som försäkring och försiktighetsåtgärd, eftersom man visste att kristet anhang, som ville vanligt folk mycket mycket illa, snart kunde befinna sig i trakten.

I väldigt många fall ser ”korsen” inte alls ut att tillhöra stenens komposition från början, och man har också fogat in extra runtecken utanför ”rundjuret” eller själva runslingan, som på detta exempel från Södermanland. Den ursprunglige ristarens intentioner har helt frångåtts, och på en del stenar kan man se hur ett kors fått komma med på ”ett hörn” längst upptill eller nedtill, helt utan känsla för den komposition, som kanske ursprungligen varit där. Nu kan jag inte tillräckligt mycket om huggteknik eller ytbehandling för att avgöra, om alla dessa stenar faktiskt k-a-n ha fått sina kors tillfogade i efterhand, till synes pliktskyldigt eller därför att makthavarna bestämt det, på trots emot vad runristarna velat – men det är fortfarande en tänkbar teori – motbevisa de som kan !

Magnus Källström menar att sandstensfragmenten, kallade U 784 måste vara betydligt yngre än de andra två, men ändå har man inte hittat något kristet på dessa fragment.Hur går det då ihop med det stegvis genomförda religionsskifte och hedendomens utdöende, som många forskare tänkt sig ? Vi kan inte bortse ifrån ”Blot-Svens” hedniska revolution och det folkliga motståndet på 1080-talet, som tillhörde en annan generation än 1050-60 talens stenar.  RAÄ är också ganska säkra på att de tre aktuella stenarna från trakten av Svinnegarn är verk av en och samma runmästare.

Han menar att detta är ett verk av den kände runristaren Erik, som länge var verksam i hela Fjärdhundraland, främst i Åsunda och Trögds härader, efter vad det ser ut. Detta kan man se på huggstilen, och runornas utformning, stenens komposition osv. Han svarade också för den från Sverige plundrade och bortförda stenen U 1173, som fortfarande finns kvar i Edingburg, men som snart kanske får komma tillbaka till vårt land igen – man har ju nyligen ersatt den med en nytillverkad kopia.  Samme Erik skall stå bakom ett tjugotal bevarade inskrifter, men han är långtifrån den mest bevarade runristaren – vi måste minnas sådana män som Åsmund Kåresson, Fot, Livsen och många andra – men mest Öpir Ofeguppkallad efter Odin själv, den store roparen, Hropt eller Hroptatyr – med över 80 bevarade inskrifter till dags dato. (Öpa betyder att ropa, gala -man gal ju hedniska galdrar, till exempel) Helt säkert började han sitt liv som hedning, även om man kan ha tvingat honom att anta kristendomen, och det märks att han inte tyckte om den. 

Titta här:

Öpir skulle nog mycket hellre ha velat fylla hela stenen med sina karaktäristiska, vindlande, vackra rundjur och ornament, men så tvingade de kristna hundarna honom att hugga in ett fult och vanprydande kors överst. Vi ser tydligt, att det inte alls ser ut att höra hemma på stenen, och att detta inte alls är vad konstnären, skaparen, kreatören i honom ville. Men de tog hans kultur ifrån honom – och det märks att han kämpade emot, ofeg som han var. Även hans konstverk, med alla runslingorna, var på sitt sätt en skapande protesthandling.

Idag finns minst en ristare, som verkar i Öpirs anda – och så skall vi minnas även honom, detta Alvablot, och höja ett horn för dem båda två ! (Titta på rundjurets huvud, alldeles under korset). Och den sten jag nu visat, står i centrala Uppsala – där Magnus Källström inom kort kommer hålla ännu ett föredrag.

Nu är tyvärr inte alla forskare lika opartiska eller noggranna som Magnus Källström, även om det skall sägas att landets runologer är ruskigt få till antalet, och alla dessa högädla akademiska herrar med sina fina titlar, doktorshattar och allt naturligtvis känner varandra. Det hela är rena ”Pingvinön” – samma ö som jag visst tror att Olof Lagerkrantz en gång skrev en liten satir om.

I Uppsala, till exempel, finns en mycket svårt, närmast fanatisk kristen vid namn Henrik Williams, som hävdar att det inte finns några hedniska runinskrifter i Sverige alls – tvärt emot ovedersägliga bevis, som Björketorpsstenen, Rökstenen, Sparlösastenen och många andra stenar.

Han säger rakt ut, att alla runstenar i Sverige – i alla fall de från sent 1000-tal – skall vara djupt katolska, illustrera endast och endast bara den Niceanska trosbekännelsen och andra saker, som man på intet sätt kan kalla för objektiv forskning, då det motsägs mycket effektivt av de stenar från samma period som är utan kristna kors, inte nämner kristendomen men bara rdovisar det gamla ättesamhällets släktförbindelser, vilket ju var den egentliga sanningen bakom inskrifterna, i alla fall som jag ser det.

Samme stollige professor skall också ha stött Morgan Johanssons omtalade runförbud, enligt vad som redovisats i pressen. Han ska ha påstått, att runorna ”inte är symboler” tvärtemot förekomsten av de tre rundikterna från England, Island och Norge tvärtemot alla de bevarade stenar, där Madr-runan står för ordet ”Man”, till exempel – och om det inte just är symbolisk betydelse, eller att använda ett runtecken som en symbol – vad tusan är det då ? och påstår också, att runor ”aldrig” skulle ha använts i magiskt syfte, tvärtemot existensen av Vävbrickan från Lund, till exempel – ett svenskt fynd från 1000-talet, som helt klart motbevisar hans falsarier.

Jag citerar, från Uppsala Universitets egna hemsidor, angående vad professor Williams – som är övertygad om att  ”runorna kommer från semitiska alfabeten” (de germanska folken är alltså ur stånd att själva komma på ett alfabete, etrusker, romare, alla antikens folkslag kan inte komma på något eget heller – en djupt rasistisk och mycket fördomsfull tanke) skall ha sagt vid ett annat föredrag, på sista tiden:

Ett annat budskap var att runor inte är symboler, inte har magisk innebörd eller är hedniska.

Jaha. Är inte rökstenen hednisk, kanske ?

Är inte Pietroassaringen, funnen redan på 1800-talet, med inskriften ”Gutanowi Heilag” – det heliga från Gotternas Vi – hednisk, kanske ?

Var inte Gallehushornen gjorda av Hedningar, i en Hednisk tid, fulla av symboler som inte har samband med kristendomen ?

Känner inte professor Williams till, att det finns andra teorier om runornas uppkomst och ursprungsområde, som den sydskandinaviska teorin, den norditalinska, eller svarta havs teorin, till exempel ? Och varför är han själv så kategorisk, rörande allt detta kristna och hebreiska, som enligt honom hela tiden måste få spela första fiolen ? Är han inte behäftad med kristen bias, likt jag med en klart hednisk, och varför ger han inte ”equal time” åt andra teorier , eller alternativa, mindre tvärsäkra förklaringar än detta ständiga kristna – ärlig som jag är, ljuger jag inte rätt ut, men påpekar i alla fall Ofegt och på Öpirs vis var jag står.

Det är lätt att se att professor Williams far med osanning. Frågan är bara VARFÖR han gör det och sätter hela hans professionella forskarheder på pottkanten, men det kan jag – som en enkel amatör utan fina titlar – inte svara på..

Kanhända borde en klokare, visare, mer väl avvägd människa – likt Magnus Källström, RAÄ – svara på dessa frågor, nästa gång vi möts.

Måtte Särimner själv vara med honom. Han kan behöva det, nämligen.