Det finns många lögner om hedendom och Asatro som en del fördomsfulla eller illvilliga personer sprider över hela Internet. En av de mest groteska är att det på något sätt skulle ingå en period benämnd ”vent” – liknande den kristna Advent – i våra förberedelser inför Julen, vilket bland annat skulle ta sig uttryck i särskilda ”Väntljusstakar” liknande seden med Adventljusstake, som inte är äldre än nazismens 1930-talet, och som direkt inspirerats av tyska förlagor.
Adventsljus har alltså ingenting, ingenting alls med svensk folkkultur, och ännu mindre med Hedendom att göra. Den ende person, som någonsin hävdat att hans eget fåniga påhitt med ”Venteljus” (felstavat – ordet är inte ens korrekt svenska) är en viss medlem av något samfund som påstås syssla med ”forn sed” i Åmål, eller någon annan idiotisk avkrok, någonstans. Men detta är inte ”fornt” för fem öre – utan ett påhitt från 2010.
Äldre än så är inte denna sedvänja, och den har inte ett förbannat dugg med hedendom eller Asatro att göra.
FÄ var just ordet, ty det är idel FÄHUNDAR som hittat på detta… FÄ och UR är dessutom INTE samma runa…
Ändå har lögnerna spritt sig, även utomlands, och en hel del personer – i Tyskland då – tror tydligen på denna förbaskade dynga. Uppenbarligen och synbarligen har de alldeles fel uppfattning om vad Nordisk kultur är för något, och vad som ingår i den – men för all del – vill de tro på sagor och moderna påhitt, så skall jag väl inte ta dem ur deras dumma griller.
Sött ? Javisst, men det är INTE Asatro eller Hedendom…
Av ren princip anser jag också, att man inte ska presentera dåliga falsifikat som om det vore fakta, för sådant har inte med verklig kunskap att göra. Påstår man att något skulle vara ”äkta nordisk folktradition” eller något ditåt, måste man också ha vetenskapliga fakta som talar för saken, och inte bara lösa påståenden från New Age-profeter..
”Tradition” anger vanligen någonting, som överlämnats i flera led – till exempel inom en släkt. Det är vad ordet betyder.
”Nyuppfinner” man sk traditioner så är det faktiskt bara ”hitte på” eller vad man själv känner för – för stunden – och det har inte ett enda dyft med traditioner att göra.
Vem som helst kan naturligtvis hemskt gärna göra så, ifall han eller hon nu vill – eller känner för det – men det är inte en ”äkta tradition”…
Hedniska Tankar 
Oj, satt just och läste om dessa väntljus, på NAS’ hemsida…..de har då hämtat detta från fornsed? Var på Alvablót med NAS i helgen…jag vet ju inte hur ett sådant skall gå till och undrar hur man får och skall bete sig såsom gode/gydja när man förrättar ett blót….:) vill han råda mig lite kring det? Nu, när nu så mycket fuffens rör sig ute bland samfund och annat…vill inte göra fel eller förarga Gudarna…a lite så….:)
GillaGillad av 1 person
Japp, det här är ett helt modernt påfund – med rötter i 1920-talet, vad den kristna adventsstaken angår, och anno 2010 vad en eventuell hednisk stake angår. Äldre än så är inte traditionen – och därmed var det ny sed, inte forn… Sen är det upp till var och en hur man vill förhålla sig till dessa fakta. Angående bloten tror jag inte gudarna förargas så mycket – de har helt säkert upplevt en del. Människorna däremot förargar sig ganska ofta över små och stora saker. Själv sätter jag gränsen vid blodsoffer (som forn sed har) att vara berusad under blot (nämner inga namn !) droger på blot (jag tror det är mindre lämpligt i andra religioner också) och att lämna kvar föremål eller skräp på en plats – annars tror jag nog det finns få tabun
GillaGillad av 1 person
Jeg tror ikke man skal være veldig bombastisk på at ”adventsstaken” ikke stammer fra førkristen tid. Mye tyder på det motsatte. Allerede i antikkens Skandinavia, (300 år før vår tidsregning) forteller Jordanes at på kvelden før solen vervet (Langnótt) anså man at den ”den 40 dager lange natten var forbi”. Ser man den førkristne kalenderens symbolikk og innhold, er det hevet over enhver tvil at våre forfedre så den siste solare måneden som nettopp en ”ventetid” før solens ”re-inkarnasjon”. Kyndelslys og symbolikken rundt dette, finner du utstrakt, i det minste i Norsk folkekultur i takt med solens tiltagende styrke. Man hadde sogar ventelys i høysetet på ættegarden som skulle brenne ut hele julenatten. Selv om den offisielle historien lyder at juletreet kom til Skandinavia på 1800-tallet, beviser ikke dette på noen måte at ikke eviggrønne trevekster ikke har blitt benyttet som symbolsk julepynt. Ble Balders misteltein over døra funnet opp av nazistene også? Selvsagt ikke. Adventsstaken (eller hva du måtte kalle den), lider av samme overforenkling. Konklusjon: vi har kun indisier å forholde oss til, men det er flere indisier på at dette IKKE er BOGUS, enn at det skulle være det. Hvis du kun skal forholde deg til vitenskapelige fakta, og ikke indisier og sunn fornuft hva gjelder våre kulturelle markører – vil du aldri tilføre noe nytt. Du vil ende opp i et skjematisk Wkikipedia 🙂
GillaGilla
Ja, ljus och kyndil ja – men det er ikke detsamme som adventsstake… Alla har sina åsikter om vad som är smakligt eller brukligt, men jag tycker man ska skilja på fakta och lögn, eller fakta och fantasi. Man kan inte säga, att man representerar ”urgammal tradition” hvis man faktiskt ikke gör det… Å si att man handlar ”utefter inspiration av en tradition, som kansje er urgamal…” _ ja, det er en annen ting…
GillaGilla
Ja, visst känns det logiskt att antingen räkna ner ljusets återkomst från Alvablotet, då allt levande blir dött och naturen går i träda eller från (det senare) Ullblotet?
Du skrev om det i ett tidigare inlägg, och hur Ullblotet låg en vecka efter Höknedan (?) enligt en gammal Värmländsk kalender. Är Hökmånaden ett annat namn för Vintermånaden, dvs November och skiljt från Höknatten, eller har jag strulat till allt igen nu, haha?
GillaGilla
Hej igen, Anders.
En spännande fråga. Här måste jag gå tillbaka till mina originalkällor, forskningar utförda av min gamle vän och bror i Samfundet Särimner, ”Tekniske Johansson”, tidigare kapten vid Livgardet och bördig från Edaskog i Värmland, för det var han som utvecklade det där med månfasernas namn enligt hågkomster från hans släkt, och egna forskningar. Han räknade med en hednisk månkalender, en solkalender in emot vikingatidens slut, och så en katolsk och en protestantisk variant av den Julianska kalendern, innan han var framme vid den gregorianska, och illustrerade dem via flera cireklrunda årshjul inuti varandra.
Detta med att hökmånaden skall ha legat i November tror jag är hämtat från Wikipedia och inte lika sant, liksom den amerikanska åsikten om höknätternas placering runt något annat än Jul, men visst kan Thorre månad ha haft en annorlunda placering i vissa landsdelar, eftersom det finns olika åsikter om vilken månad som var den egentliga Torsmånaden. Mycket riktigt räknar den värmländska kalendern med Hauknea eller ett höknedan som det första nyet efter Julblotet, och därefter ett Ullny som det första nyet i februari – vilket ytterligare rör till saken , medan jag kan ha skjutit in ett Ullsblot efter Ull, den skidåkande vinterguden, i min första Asatrogna kalender – då firat vid fullmånen efter Jul, vilket ju inte gör saker och ting klarare. Vad gäller de större bloten, dvs Lussi, Julblot och Midvinter, finns dock en fast historisk och dokumenterad grund att stå på, från Prokopios och vidare framåt…
GillaGilla
Intressant -men Jordanes skrev väl sin Gethica runt 550 e.kr? Och den är i sin tur en sammanställning av tidigare latinska och grekiska verk och har fokus på Östgoternas mytologiska historia? Den 40 dagar långa natten upp mot vintersolståndet intresserar mig dock, speciellt hur det skulle korrespondera med månvarv och en förkristen kalender. Har ni insikt i detta vore det kul att få återberättat?
Tack på förhand/Anders
GillaGillad av 1 person
Det var Prokopios som skrev om den 40 dagar långa natten och ursprunget till Lusse-firandet:
”När tio dagar återstod av den eviga natten, klättrar en budbärare upp på ett av de höga berg, som finns i dessa trakter, och där tänder han till slut ett bål, till tecken åt folk, som bor i dalarna nedanför, att han sett solen gå upp långt borta, och att den 40 dagar långa natten snart är över. Då tar kvinnorna i det nordliga landet fram facklor och ljus, för att smycka sig, och går klädda i vita kläder, och om midjan har de något rött, eller ett bälte av halm.”
Om den gamla kalendern stämmer (ej verifierat) att vintersolståndet skedde ungefär vid Lucia (dvs 13 dec) så är det ”typ” 40 dagar efter alvblotet (om det skedde vid vintermånadens nymåne, dvs 1 november) och skulle då motsvara perioden mellan nymåne i månad 11 och vintersolståndet. Eller tänker jag fel?
GillaGillad av 1 person
Mitt i prick – och det är riktigt tänkt. Vintersolståndet skedde ursprungligen då, och detta med diverse abderitiska påståenden i ”Hallandsposten” nyligen om att man inte skulle veta vilken dag Julblotet och Midvintersolståndet inföll på, stämmer inte. Vi har arkeologiska bevis i form av New Grange, Stone Henge, solskivan från Nebra – och Ales Stenar, enligt vad en del anser – och även om en mån-månad vanligen är 28 dagar, skulle Alvablot mycket väl kunna infalla 40 dagar före Midvinter. En västgöte inom NAS jag har haft en del kontakt med hävdar mycket högröstat, att man inte bör blanda ihop Midvintersolståndet med Midvinterblotet, som han anser är en helt annan sak än Julblotet. Midvinterblotet skulle då enligt hans traditioner vara det blot som infaller först efter Julmånaden och i Thorre månad eller Januari, alltså det blot som nutidens islänningar benämner Thorrablot, och vid första fullmånen efter Januari ungefär. Detta rör till de nutida begreppen för oss, men man hade som Prokopios sa en mycket noga definierad uppfattning om vem och vad som firades när och hur, vilket vi inte får glömma bort, nuförtiden
GillaGillad av 1 person
Tack för inlägget, Anders – och välkommen tillbaka efter en lång paus. Som du ser tog jag mig friheten att stoppa undan detta inlägg ett tag, och lät det bli publicerat igen när årstiden var inne…
Fortfarande finns det tyvärr de människor, som raglar omkring i diverse media och sluddrar om att Asatron skulle ha varit en skriftlös religion, att vi ingenting kan veta om dåtidens religionsutövning (eller i somligas fall – ”vi vill inget veta” – för vissa förtränger sanningen, ”fornsediskt” anstuckna som de är. Misstag kan vi alla göra, och jag tror att jag själv också blandat ihop Jordanes med Prokopios en gång i en annan text jag skrivit.
Men misstag är till för att rättas till, och man kan inte likt en fornsedare bli liggande i sina egna spyor (jo, tyvärr – jag har sett en sådan scen ur verkligheten på ett av deras små blot som jag var oförsiktig nog att vara med på, men det var för över 15 år sedan).
Du har alldeles rätt om Gethican, som jag tror mig minnas att jag refererat till i en annan text om julbockar
GillaGillad av 1 person