”Ränd i RÖVEN” utav de kristna… Eller vad visar egentligen runstenen U 901 ??

Man kan undra varför Riksantikvarieämbetet, som fortfarande har den arkeologiska sakkunskapen, helt tiger om förstörelsen på Birka, Adelsö och Helgö. RAÄ:s nuvarande policy är att hela vårt historiska arv ska vara ”queert” och man anställer speciella personer, som inte har någon kunskap, men som skall åtgärda den saken. Sådan är den kulturpolitik, som förs under Regeringen och vår nuvarande Kulturminister – vars politiska hemort är välkänd…

Nåväl. Låt oss lämna detta trista ämne och sakernas sorgliga tillstånd i vårt stackars fädernesland. Istället övergår jag till att behandla den Uppländska runstenen U 901, som numera står i Umeå, och som härförleden blev föremål för två utmärkta inlägg av runologen Magnus Källström på K-bloggen, vilket är föga förvånande, eftersom Magnus Källström faktiskt är den allra främste runologen i hela Sverige. Men vad visar denna sten ?

Visar Åsmund Kåressons sten från Läby Vad utanför Uppsala en person som blir ränd i röven utav de kristna, och får ett krucifix i anus ?

Man har påstått, att Åsmund själv skulle vara kristen, eller till och med att han skulle vara en hitrest biskop, som av helt okänd anledning plötsligt övergått till att vara runristare, men sanningen är att långtifrån alla av det tjugotal signerade stenar och ett tjugotal osignerade man tillskriver honom alls har några kors, eller slentrianmässigt kristna inskrifter, i stil med ”kudh hialpi and hans” eller några andra standardformuleringar, som högst pliktskyldigt satts in på en rad uppländska stenar.  Inte heller behöver alla stenar med solkors vara kristna, även om många forskare vill få det dithän. U 901 verkar dock vara det, eftersom den avslutas med just ”…and hans” enligt vad forskningen sedan länge konstaterat, och denna idag söndriga och fragmentariska sten, är en del av ett par, har Magnus Källström bevisat ur RAÄ:s rikhaltiga arkiv.

Dock är det ej så illa med motivet ovan, som man kunde tro.

Kristna forskare har påstått, att scenen ovan skulle återge en kristen begravning, men Magnus Källström har lyckats lista ut att det inte alls förhåller sig på det viset. Några sådana bevis finns inte, och de tre bröder Karl, Jarl och Igulbjörn, som finns omnämnda på parstenarna från Läby-vadet strax nära Håga-högen – en mycket viktig och central plats i hela Svea Rike är inte de figurer vi ser här. Redan från början hade Richard Dybäck, mannen som skrev den svenska nationalsången, klart för sig att stenen avbildar en stridsscen, inte en man som kör upp ett kristet kors i arslet på en annan, kort sagt och skam till sägandes. På stenens vänstra halva syns en ryttarlös häst med sadel, och Dybäck föreslog att scenen avbildar Sigurd Fafnesbane, som blir mördad utav sina fiender, även om Magnus Källström har varslat oss om en helt ny tolkning.

I eddadikten Brot sägs att ”här går det till så som om de dräpte honom ute. Men somliga säger, att de dräpte honom inomhus i hans säng, sovande. Men tyska män säger att de dräpte honom ute i skogen.” Den anonyme författaren konstaterar avslutningsvis: ”Men det säger alla samstämmigt, att de svek honom mot tro och loven och angrep honom liggande och oförberedd.”

Sådant är nidingarnas och kristet folks verk, det säger jag er – ack ni ludna och hedna !

Otto von Friesen, en annan runforskare som undersökte den sönderslagna stenen från Läby hittade nämligen en björnfigur högst upp på stenen, en silhuett, som Dybeck också angett skulle finnas där – och Magnus Källström menar att det inte alls är något krucifix vi ser på den undre teckningen  – Åsmund Kåresson avbildade sådana på andra stenar, men då i en helt annan stil och teknik, och tittar vi noga efter, ser vi att det inte är något kors, utan en asymetrisk pålyxa det är fråga om.

Fortsatte U 901 stenen med fler fragment upptill ? Var den mycket högre än idag, och innehöll den fler figurer…?? Ett studium av brottytorna kanske skulle avslöja något…

Fotot ovan visar mycket riktig tassarna och nosen av en avbruten björn – men det finns inga björnar i Sigurdsagan, vad jag minns, utom att Sigurd ska ha brottats med en av dem i sin ungdom, och att Didrik av Bern, en sagofigur som tyskarna å andra sidan  ibland har kallat Wolfdietrich ibland skall ha visats med en björn, och inte bara vargar, som man kunde tro…

Magnus K har ännu inte avslöjat hela sin teori, men det skall bli spänande att se vart den leder… Björnfigurer är sällsynta i runstenssammanhang, men Åsmund Kåresson skall enligt uppgift ha ristat fler av dem...så vad syftar detta på, månne.. ?

den unge Siegfried” (eller Sigurd Fafnesbane)”betvingar en björn” enligt den tyske konstnären Karl Schmoll von Eisenwerth, 1911

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s