I Torsdags hade Frej och Freja namnsdag enligt den nutida svenska almanackan. Det är mindre lämpligt ur ett Asatroget perspektiv, eftersom Vanernas viktigaste tid infaller på våren, och kanske skulle vi hedra dem lägre in på ”föråret” som man säger i Danmark, det vill säga i Mars, alldeles innan odlingssäsongen börjar. Frej och Freja är ett syskonpar, som alla vet, och Njord på Noatun, skeppsbyggnadens och sjöfartens gud, är deras far. Frej är gift med Gerd, som alla vet, men ändå förväxlar de som är hemfallna åt ”fornsederi” och annan idioti ofta Frejs maka med hans syster, vilket bara bevisar deras stora okunnighet.

Njord och en av hans tama knubbsälar, som de framstår på en modern illustration

Det är bara Loke, den hädaren, som beskyller Freja och Vanerna för incest i Oegirsdrikkja eller Lokasenna, men denna illasinnade smädare behöver ingen tro. Vi vet att Skade, Vintergudinnan, var gift med Njord även om de var olika till sinnet, och därför har vi en förklaring till vem som födde Frej och Freja – någon framspekulerad syster till Njord med namnet Njärd torde aldrig ha funnits, även om namnet Njord en gång hade sitt ursprung hos Nerthus, som de invigda förmodligen känner till vid det här laget. Freja trånar ständigt efter Od, som också är Svipdag, och har med honom döttrarna Hnoss och Gersimi, smycke och dyrbarhet. Att Freja saknade sin mor som liten – hon finns ju nu i Ydalarna – bestämde nog mycket om hennes karaktär, som jag reda beskrivit, och närhelst man sysslar med Asar och vaner, gäller det att ha deras släktskapsförhållanden klara för sig…

”Många äro komna, men få äro kallade” säger de kristna. Och det stämmer…