”April, April – eller…. ??”

Idag är det visst 1 april, och vissa saker tycks upprepas i vår Värld.

plus ça change, plus c’est la même chose

I vårt eget land har föga ändrats. Män i åldern 50-59 år är den stora riskgruppen enligt Folkhälsomyndigheten, inte äldre kvinnor. Vissa folkgrupper testas inte, tvättar inte händerna i 30 sekunder, inga andra kroppsdelar heller. De sitter bara där, och säger ”hej hej” utanför varje snabbköp, varje galleria, varje livsmedelsbutik, varje shoppingcenter och varje inköpsställe i hela Sverige, praktiskt taget – men just dessa smittspridare är det ju inte ”politiskt korrekt” att ens nämna vid namn. Den ska ju ändå fira sin ”nationaldag” snart – för tydligt nog skall ju även de ha en ”nation” i form av egna enklaver på vad som alltid varit svenskt område.

Skatteboskapen, däremot – får väl vänta till en annan gång – trots att många av oss i dag fick våra blanketter för någon eller något…

Som ni märker, känner jag mig inte upplagd för några ”aprilskämt” just nu. Jag har också blivit sjuk själv, och har ingen känsel kvar i fötterna, samt begynnande feber. Tester eller vårdkontakter är ingen idé. Min befolkningsgrupp står sist i kön, till förmån för de som det ger ”godhetspoäng” att rädda. Det finns trots allt ”Triage” på alla våra vårdinrättningar, och hur triaget fungerar och vem som kan tänkas styra över det, samt hur och varför och med vilka subtila mekanismer det mycket snart kan komma att ske; förklarade jag för er redan igår. Det finns inte längre några ”lika värden” och det vore helt befängt att ens tro det. En viss sund skepsis rörande våra styrandes ideal är av nöden.

Jag fortsätter arbeta istället, det är trots allt ”hugget som stucket”. Vem vet ? – Jag kanske uppnår såkallad ”Flockimmunitet”, eller också inte alls..

Jag vill tillägna detta blogginlägg alla frivilligorganisationer, och alla ni som också hjälper till därute idag.

Inte till Nomenklaturan, och alla dess handgångna. Inte till våra Politiker. Inte till Partiet. Inte till vår Regering.

Det finns ännu inte någon lagparagraf, som säger att just jag måste älska just den, och jag tänker aldrig någonsin göra det heller. I den mån jag alls har möjlighet älska någon, några eller något, ligger det på ett helt annat plan.