Om nu Åsa-Nisse är en figur i folkmedvetandet, och ”USA-Nisse” var en parodi ur Svenska MAD, på sin tid – kan då ”Asa-Nisse” eller Fornsederiet vara långt borta ??

Norra Skånes Tidningar skriver idag åter en i en hel serie av artiklar, som handlar om den minst sagt kuriöse Oddvar Otetileu, som tidigare hetat Oddvar Lönnerkrantz och som tydligen gjort mycket i Lönndom. Svartbyggen inte minst, liksom flera fornminnesbrott efter vad det ser ut, även om man inte längre klassar dem som grova, och allmänne åklagaren har ändrat själva brottsrubriceringen.

I Februari 2020 var brott dock ej styrkta, det skall ärligen sägas mitt i de många och lustiga danser som förevarit haver, på ort och ställe i Vätteryd…

 

Sk Mångsysslare. Chrounschough och Bygde-Original ! (Bildkälla: Norra Skånes Tidningar)

Byggnadsnämndens skäligen moderate Ordförande i Hässleholms Kommun – en plats som ofta kallas ”Hässlehåla” i folkmun, och som hör till Sveriges oskönaste och fulaste städer – har redan begärt handräckning och rivning av Oddvars udda Vikingaby, kan vi läsa i pressen. Han har grundat något som heter ”De Vittfarnas Café” eller liknande, så sent som hösten 2019 och Länsstyrelsen anmälde honom för en rad fornminnesbrott på Vätteryds Gravfält – ett av de största och mest betydelsefulla järnåldersgravfälten i hela Göinge, men Oddvar hävdar genom sin hustru Maral – som äger bolagets Kapital – att han förstås är en strängt Maralisk eller Moralisk person, allt är bara lögn och förtal, och dessutom var det de elaka bönderna i trakten som körde sönder gravfältet, naturligtvis inte han själv..

Länsstyrelsen har också polisanmält Oddvar Lönnerkrantz som byggherre för brott mot fornminneslagen. Anmälan gäller att han ska ha fällt träd, schaktat och kört med maskiner på gravfältet. – Det är bönderna som odlar åkrarna bakom gravfältet som inte kommer emellan stenarna vid vägen med de stora maskinerna, därför kör de här, förklarar Oddvar Lönnerkrantz för Frilagt.

Han visar hjulspåren som han säger att han fyllt igen. Samma väg användes när timmerstugorna sattes på plats innanför hans fastighetsgräns.

”Frilagt” I Hässleholm 2019-12-23

Kenny Hansson, Miljö- och Byggnadsnämndens Ordförande i Hässleholm, min liv å kniv… Ja min själ e han så, de e både visst och sant !  (Bildkälla: Norra Skånes Tidningar)

Man kanske ska vara snäll emot mångsysslare, ”bygde-original” och allehanda udda figurer, liksom ”samlare” liknande den på sin tid så berömde ”Mus-Olle” från Krokom, på sin tid också en svårartat Kulturminnesintresserad person. Byggnadsnämndens Ordförande, i de flesta svenska småkommuner är en högst mäktig och myndig man, som man gör bäst i att inte utmana, för det kan straffa sig. Man kan säga att en sådan person är HSB eller ”Han Som Bestämmer” i kommunen, och utan att kommentera eller raljera alltför mycket i enskilda fall, påminns jag ganska så mycket idag om den odödligt löjlige Folkskolärare John Chrounschough, ni vet han som försökte göra sig ett namn genom att stava sitt eget svenska namn fel och på utländskt vis, eller Polyhistorn Alf Henrikssons gamla dikt om Hipster-paret från Stockholm, som flyttade till Småland och som skulle göra sig originella genom att stava sig som Nebudkanezzar Peheterson med två z, respektive Oiliohonna Arfvedsin, fast de på asociala media kallade varandra för ”Nebbe” respektive ”Oh”

Känns Mus-Olle med flaskan igen – ja tjo ?

Jag påminns också om en ännu galnare person, som på 1990-talets början kallade sig för ”Frömund Ansheljargode” (sådana finns inte ens – han förvrängde helt termen ”Allsherjargodhi” från det norröna Island) och som skulle öppna ett Vikinga-Café på Järvafältet, inte långt ifrån Polishögskolan förresten, och som envist hävdade att han var Asatroende, och att alla Asatroende nu som förr måste vara vegetarianer, samt att vikingarna aldrig åt kött, vilket den minst sagt märklige Frömund tyckte sig kunna härleda ur Eddan.

Det befanns ganska snart, att det aktuella caféet var en sk ”Olämplig Ungdomsmiljö” eftersom man där rökte och sålde mycket annat förutom tobak, och så stängde Miljö- och Fritidsnämnden slutligen ned alltsammans, och återtog kontrollen av de förhyrda lokalerna.

Kanhända är Oddvar i Hässleholm en lika radikal ”nytänkare” på sitt sätt, kanhända inte. Jag ska å andra sidan inte döma honom för hårt, för i många bygder kan man hitta en Dan Andersson eller en Nils Ferlin under buskar och stenar, och hur det är med Ovättarna i Vätteryd kanske vi aldrig kommer att få veta. Dessutom har han redan en professionell advokat och offentlig försvarare, har jag läst i bladen, och det kan ju vara bra; ifall självaste Byggnadsnämndens Ordförande (M) nu kommer på besök.

De kanske skulle bjuda honom på Gevalia, eller vad tror ni ?

(Källa: Fotomontage från public domain)

”Frömunds” såkallade skapelse sysslar numera inte med Asatro alls, utan kallar sig för ”Forn Sed”. Och se det var upphovet till det lilla samfundet, som dessvärre finns kvar.

Vi som varit med ett tag – och som själva fått granska bygglovsansökningar och skriva yttranden angående dem – i ett eller annat sammanhang – minns också den beramade Vikingabyn utanför Rosersberg i Stockholm, som skulle anknyta till Mälarlandskapet, fast den låg på tidigare Räddningsverkets miljöförorenade övningsfält, där man sysslat med brandövningar, fluorerade släckmedel, utrymning av tåg, napalm och annat i den stilen.

Vi minns det gigantiska köpcentret utanför Fullerö i trakten av Uppsala, som skulle innehålla nöjes-fält, tema-park och arkeologiskt tingel-tangel med Vikingatema, alltsammans finansierat av ett mäktigt multinationellt konsortium – men de planerna blev aldrig av, därför att seriösa kommunala planerare tyvärr var tvunga att inskrida emot dem..

”Sic Transit Gloria Mundi” (bild från en soptipp norrut i landet, inte från Tingsryd)

Vi minns också flera andra högst kuriösa lokala sevärdheter i vårt avlånga land, bland annat den berömda bilskroten från 1950-talet på Kyrkö Mosse i närheten av Tingsryd, som blivit ett mycket populärt tillhåll för amatörfotografer. Miljö- och Byggnadsnämnder förfasade sig i långliga tider över läckande dieselolja som rann rakt ned i marken, batterisyra, krossat glas och många andra saker, men bilskroten låg kvar i alla år – ett ”cause celebre” för kommunen och ett ”förargelsens hus” som det i Clochemerle, Frankrike.

Om vi vill ha mer lokal och Skånsk anknytning, kanske vi också ska ta upp det högst kuriösa fallet med ”Skräcködlornas Dal” utanför Kongaö nära Röstånga i Skåne, där två företagsamma bröder med paleontologiska intressen på 1980-talet tyckte att de skulle bygga dinosaurier i glasfiber-plast – i naturlig storlek – och vad de fick fram blev faktiskt en ordentlig och erkänd turistattraktion med tiotusentals besökare årligen, inklusive beröm från Svenska Turistföreningen, lokala affärsråd och allt…

Men någonting gick fel. Fruktansvärt fel.

Kanske berodde det på en familjetragedi, kanske på plastens giftiga egenskaper, men en vacker dag fanns och levde de två bröderna inte mera. Och deras livsverk gick omkull. Konkursen var snart ett faktum, och efter att skogs- och sumpfastigheten – som bröderna hade – nödtorftigt sanerats, så hamnade plastödlorna på en soptipp invid Åstorp – tills några ”ensamkommande” kom och slog huvudet av de allra, allra sista exemplaren – och så var ödlorna i plast i princip helt utdöda på nytt..

Det sk ”Vittfarnas Café” strax nära Vätteryd i Hässlehåla Kommun verkar tyvärr ha blivit ett projekt av liknande slag, med alla sina storstilade planer om arabiska filmteam, lokaler för bed & breakfast, hotellrörelse, 4-stjärnig gourmét-krog och mycket annat, som tycks ha föresvävat dess högst visionära skapare – även om det är inte är fel att ha visioner av de mest skilda slag – så länge man har omdöme, och förstår att den mark och den jord vi bebygger, inte är vår till att missbruka.

Vad som är mest motbjudande av allt – är att jag själv genom denna blogg kanske gett inspiration till alltsammans – men kom ihåg vad jag skrivit om ”kladdsockar” som det så fint heter i Skåne. Också livets och tillvarons allra vackraste sidor och de intressantaste ting kan saboteras, om det är en samling enfaldiga kladdsockar som får ha hand om alltsammans, om de så sitter i Byggnadsnämnden, i Vita Huset eller på närmaste Café.

Minns nu det, ack ni hedna och ni ludna, och försök åtminstone att leva väl !

Blick från Vätteryds gravfält i försommarskrud – än så länge oförstört, men för hur länge…??