Riksantikvarieämbetet skrev på sin hemsida igår om en spännande nyhet, som potentiellt kan förändra hela vårt lands historia, skriver man – och det låter ju ”intressant” – Särskilt då om det vore sanning. Hittills har man alltid antagit, att den kända runstenen vid Frösön i Jämtland skulle ha varit vårt lands nordligaste runinskrift, trots att det finns rikhaltiga arkeologiska bevis för etniskt svenska bosättningar längs Bottenviken och i Kalixtrakten ända sedan bronsåldern.
Samerna, som en del påstår skulle vara ”urbefolkning” invandrade först efter kristi födelse till dessa trakter, och nu skriver RAÄ att en privatperson skulle gjort ett fynd av ett ”föremål” med runskrift på ”en mycket oförutsedd plats” någonstans i Västerbottens län. Man verkar vara mycket förtegen om nyheten, och vad detta nu skall innebära.
En Runsten kan också vara ”ett föremål” eftersom det finns många exempel på runstenar som flyttats från sin ursprungliga plats, men antagligen menar man väl, att det här skulle röra sig om ett sk ”lösfynd” eller en artefrakt av något slag. Forskare vid Västerbottens Museum ska beskriva fyndet först den 30 Augusti i samband med ett föredrag på muséet. Det skall bli spännande att höra eller läsa vad detta rör sig om.
Det betyder väl snarare, att det är en oväntad plats det är fråga om, men vad för slags plats då ? Man kan bara spekulera. Skall det vara en plats under vattnet, till exempel, i en sjö eller i ett vattendrag, där ju fornfynd lätt brukar förstöras och inte hittas så ofta ? Eller betyder det ett ställe långt ifrån all nuvarande och tidigare bebyggelse, där ingen skulle vänta sig att hitta några föremål alls ?
Med tanke på Västerbottens läns storlek, kan det ju också vara en möjlig tolkning.
Slutligen kunde det också vara en runinskrift, som hittat i ett samiskt kontext, dvs på en boplats, nära en seite eller på en annan plats, som bevisligen brukats och använts av Samer. Om det verkligen vore så – men det vet vi för närvarande inte – så vore det exeptionellt. Det betyder i och för sig inte att inskriften måste vara gjord av någon person med samiskt ursprung (föremålet kan mycket väl ha kommit dit som en handelsvara, via köp, byte eller på annat sätt) och man vet inte heller om föremålet i så fall är tillverkat och ristat lokalt, dvs INOM Västerbotten, eller om det kommer någon annanstans ifrån – för RAÄ har fortfarande inte avslöjat det heller.
Men om föremålet nu finns på ett oväntat ställe – det har man i alla fall medgett – så innebär det att bruket av runor gick flera 100 kilometer norr om vad man förut tänkt sig, eller i alla fall att runskrift på föremål och liknande var spritt mycket mycket längre norrut än man förut trott, även om det inte innebär, att de som lämnade föremålet på den ”oväntade” platsen kunde läsa…
Ringen från Pietroassa vid Svarta Havet berättar om ett Vi, en helig plats inom Asatron sedan 300 – 400 ek
Rör det kanske sig om en offer-ring med runor – en av de vanligaste fynden från Mellansverige och mer sydliga bygder ? Också långt fram i tiden fanns det sådana ringar fästa vid Norrländska kyrkportar – som den berömda Forsa-ringen från Hudiksvall, till exempel, en sentida motsvarighet till Pietroassa-ringen från Goternas land vid Svarta Havet, den som hade inskriften ”gutanowi heilag” – det heliga från Goternas Vi – eller med andra ord ett hedniskt Vi, alltså en Asatrogen helgedom.
600 år senare använde man runor och en liknande ring för att skriva en lagtext, och hänga den på dörren till det lokala Viet i Forsa. Så småningom stals den av kristna, som numera förvarar den i sitt eget kassavalv, åt Hälsingland till…
Efter den 30 Augusti, förhoppningsvis, kommer vi ändå att få klarhet i gåtan… Frågan är, varför inte lokalpressen har skrivit något om saken. I alla fall hittar jag idag inte en enda nyhetskälla, som omnämner nya Runfynd i Västerbotten...
Hedniska Tankar 