Till skillnad från Gudahoven i Sverige, som har en benägenhet att ofta bli nedbrända (se underrubriken ”Gudahov” under huvudrubrik ”Asatro” ovan) rapporteras det sällan om övergrepp emot landets kyrkor. Men nu så har det hänt – i Västra Skrävlinge av alla platser.

Våra kvällstidningar kan liksom Dagens Nyheter berätta om hur Västra Skrävlinge utsatts för svår vandalisering, sju nätter i rad, och ”Arbetsledande präst” Mikael Göth säger sig vara ”bedrövad”. Han har polisanmält det hela gång på gång, men det hjälper inte det minsta. Vad gör en ”Arbetsledande präst” förresten ? Kan inte ”Svenska” Kyrkans präster klara av att leda sitt arbete själva, utan springer de bara runt i cirkel som vilsegångna får, och väntar på en ”herde” som ska leda dem ?

stackars jesus  kristus gick visst helt i bitar – och kanske var det vållat av ”multikulturella” små skitar…

Enligt Dagens Nyheter har polisen inga som helst tips på vilka förövarna är, och Mikael Göth säger att han ”inte vill spekulera” om vilka de möjligen kan vara. Samtliga glasfönster i kyrkan lär ha slagits sönder, till en kostnad av minst 200 000 kronor. En sällsynt staty av Gruntvigskyrkans Kristus, donerad av den stormrika industrifamiljen Kockum, har nu gått i golvet, sedan man petade ned den med långa störar, efter vad polisen tror.

Så här såg idolbilden ut – men på dess dyrkan, är det numera SLUT

 

Västra Skrävlinge Kyrka är känd för att ligga nära den muslimtäta förorten Rosengård, där mycket Rosenrött människoblod brukar flyta över såväl asfalt som betong. Man har också gjort sig känd för att lansera ”Evangeliet enligt Harry Potter” och för den skrävlande sk ”Skrävlingebönen” som alla församlingsbor förutsätts kunna utantill, och be med jämna mellanrum, istället för sitt ”Fader Vår”

I ”Skrävlingebönen” står bland annat, att ”Gud, vi tackar dig för Västra Skrävlinge kyrka, kyrkan på landet som nu står mitt bland minareter och betong.”

Mycket nära den gamla landsortskyrkan, och inom synhåll från den finns nämligen Malmö Moské, som uppges vara den första Moskén i landet – och om någon ”fredlig samexistens” är det inte längre tal. Inga höga rop av plötslig solidaritet, sorgekväden och offentliga gråterskor har nämligen utgått från moskén alls, och inga beklaganden heller, vad det nu kan bero på..

Enligt ”Skrävlingebönen” påstår  man sig vara trogna Evangeliet (Harry Potters och JK Rowlings skapelse ?? ) och tycker att ”Rikedomen är stor” när man möter den ”Mångfald” som finns i Rosengårdsområdet – och var det har fört ser vi ju verkligen nu… Man påstår i denna bön också att man skall sluta vara en kyrka för någonting, och istället vill man bli en kyrka ”med” säger man – Och det stämmer ju verkligen – som vi nu fått se. Man har slutat vara en kyrka FÖR svenska folket, eller FÖR den lokala befolkningen. Istället har man blivit en kyrka MED ett lokalt vaktbolag, och MED utökat tjuvlarm och MED stora galler för fönstren, så det stämmer ju verkligen in, eller hur… Bönerabblandet har besannats – eller ?

Men skämt åsido.

Var är de kristnas gud nu ?

De säger ju hela tiden att deras egen gud skall vara allsmäktig, och dessutom allgod, och allvetande... Om det verkligen är så, varför skyddar ”gud” inte Västra Skrävlinge Kyrka för inbrott, vandalism och överfall ? Om han är så stor och mäktig, och dessutom vet allt, då kunde han ju åtminstone avslöja förövarnas identitet till farbror polisen, eller hur ? Eller är JHVH-1 missnöjd med det här med dyrkandet av Harry Potter framme vid altaret, som Skrävlinge prästmän Skrävlat och skrutit i P4 om, i flera års tid. (usch ja – det är så farligt farligt med det okulta – tycker ni inte också det ?)

”Somliga straffar gudarna med detsamma,” lyder ett hedniskt ordspråk, ”men för de verkligt stora skurkarna, tar det visst längre tid”.

Man skall inte önska ont över människor, vilka det än vara må, men kanske skulle Mikael Göth (Göter är ett HEDNISKT folkslag) och de andra prästerna i Västra Skrävlinge vända sig till sina fäders gudar, och anropa Asa-Tor istället. Polisen vill ju inte hjälpa dem, och inte deras egen gud heller. Själv vet jag som hedning hur det känns, att bli lämnad utan hjälp från hela samhället, och utan hjälp från både Regering och Polis, så jag har den största förståelse för deras situation, som ni säkert märker.

Jag kommer ihåg ett hedniskt bröllop, som några idioter till ”fornsedare” försökte hålla vid Alsnö Hus en gång. De visste inte hur man gjorde, och kunde inte styra sig själva för fem öre ens – och de glömde att spärra av platsen med ”Vé-bönd” eller ”Vi-band” som man ska. Därför kom en stor hjord med kor och andra kreatur vandrande, och jag själv – som bara var åskådare – uttalade till sist en stark förbannelse över kreaturen, och blotade till Tor för att han skulle ingripa.

Gåva kräver nämligen alltid, att gengåva gives; och det är själva grunden i Asatron.

Som vi ser är de kristnas bönerabbel, deras ständiga mässande, med knäppta händer, knäppa människor och litanior och gud vet vad fullständigt VERKNINGSLÖST.

Det lönar sig aldrig, att bara sitta och hymla, fromla och be – som en enfaldig tiggare, eller tro att man skulle kunna ”styra” en allsmäktig gud på det sättet.

”Bön” är rent nys, andefattigt och inte värdigt vuxna människor – för ingen verklig vuxen ställer sig hela tiden på knä..

 

”Skrävlingebönen” hjälpte inte alls… De kristna är fullkomligt MAKTLÖSA i förorten, där brott och vandalism härskar…

Blotets kraft, däremot, eller ännu mer kraften hos de som själva tar i tu med fridstörare och kriminella, behöver ingen tveka om. Redan två dagar efter mitt Torsblot slog åskan ned i Adelsö Kyrka med sådan kraft, att hela kyrkväggen sprack, och tre kor, som varit med och stört den hedniska bröllopsceremonin, låg döda på stället, ihjälslagna av blixten.  Jag hoppas bara bonden som ägde dem, hade en bra AGRIA försäkring, och det kan man ju också i all vänlighet önska de boende i Västra Skrävlinge med omnejd, nu när deras egna gud har vänt dem ryggen, och Harry Potter inte är synlig någonstans.

En annan bloggare – med det hedniska namnet Germund – undrar också varför Ärkebiskopen i vårt land tiger, och varför Biskopen i Lund – i vars stift Västra Skrävlinge ligger – inte hjälper de sina.

Jag tänker inte spekulera i frågan om vilka som har vandaliserat Västra Skrävlinge Kyrka men jag beklagar djupt den totala tystnaden från ärkebiskopen.

Jag tillåter mig att spekulera i ett alternativt scenario; Hade ärkebiskopen varit lika tyst om en moské hade vandaliserats?

(Germunds blogg, 2020-08-27)