Mera om Iran – och MOTSTÅNDET emot Islam…

Vår gamle vän och andlige broder poeten Eddie Råbock eller Mohamed Omar – vars far faktiskt är från Iran – gör idag några intressanta noteringar rörande den artikel jag skrev igår, om hur till och med folket i en av världens hårdaste religiösa diktaturer gör uppror emot Överheten och Mullorna, och beslutar sig för att göra som de själva vill, själva bestämma över sina åsikter och sina liv – ja de till och med tar sig en grogg då och då – men intet till övermått..

Resultatet förvånar honom inte alls, skriver han, för Iran har alltid – i alla fall sedan minst 5000 år tillbaka – haft sin egen kulturella och litterära tradition, och inte anpassat sig efter islamismens huvudfåra. Dessutom är Perserna eller Iranierna Indoeuropéer, som talar ett Indoeuropeiskt språk, och ingen arabiska..

Rätt så – säger jag – men vännen Eddie skriver också följande:

Det här innebär att iranier kan lämna islam utan att bli identitetslösa. De kommer fortfarande att ha sitt språk, sin etniska tillhörighet, sina högtider som binder dem samman. De kommer helt enkelt fortfarande att vara iranier och vara delaktiga i den iranska kulturen.

För araber är det svårare att lämna islam då islam utgör en mycket större del av deras identitet. Inte mycket av den förislamiska kulturen har överlevt i arabvärlden och en stor del av stoltheten av att vara arab är knutet till islam.

Själv tvivlar jag inte på detta, men om det är sant – och man måste hålla med om det Iranska folkets rätt till en självständig kultur och en självständig andlig medvetenhet UTAN vad som pådyvlats dem utifrån, och vad de inte längre vill ha – men är då också följande sanning ?

Den nordiska kulturen, och Asatrons arv i svensk folktro och folkkultur innebär, att svenskar kan lämna kristendomen utan att bli identitetslösa. De kommer fortfarande att ha sitt nordiska språk, sin etniska tillhörighet, sina högtider som binder dem samman. De kommer helt enkelt fortsätta vara svenskar och vara delaktiga i den svenska kulturen.

Har man sagt A, så måste man i konsekvensens namn också säga B – ELLER HUR EDDIE ?

Man kan inte tänka sig frihet för det ena folkslaget, utan att också bevilja frihet för det andra. Motsatsen vore ju hyckleri, eller i allra värsta fall rasism…

Ett litet ”Svenskt” dilemma – ELLER ??

 

Men själv tycker jag det vore intressant att höra Mohamed Omar analysera den iranske poeten Omar Kayyam – om han inte redan gjort det. Denne persiske matematiker, som idkade vetenskap och räknade med tredjegradsekvationer, på sin tid (1100-talet), var också en vän av vinflaskan, sensuella damer med obeslöjat hår, samt sång… Dito 1300-talspoeten Hafiz eller Hafez, också från Iran, som Goethe ansåg vara en av världslitteraturens främsta – och han hyllade vin, kvinnor och sång till den grad att han kallats ”Irans Bellman” – och förmodligen åstadkom rader som Carl Michaels: ”Vid min flaska vill jag somna, vid min flicka vakna opp” även om de persiska poeterna, i västerländska översättningar, ofta blivit sorgligt misshandlade.

Nu invänder väl någon – suf eller kuf, kanhända, att det i sufisk mystik skulle vara så, att ordet ”vin” skulle stå för något andligt, eller ”längtan till gud” ungefär som spiritus betyder sprit på latin – men det motsägs ganska enkelt av andra poeter…Vad sägs om den äktarabiske Abu Nuwas  till exempel ?

Han skrev direkt om vin och sex – inte bara i de persiska poeternas efterföljd och tradition, utan strök ordet ”nabidh” eller ”mjöd” (ibland ”svagt vin” – ordet finns redan hos Ibn Fadhlans berömda skildring av Nordborna vid Volga Bulgar, och betyder där alltid mjöd) utan skrev på pin kiv, och för att reta islamister och ”andliga” knuttar ordet khamr, vilket betyder starkt vin eller oblandat vin…

Omar Khayyam var en poet med Fjong – Han är still going strong – skrev om kvinnor, vin och sång – och bedrev sitt hålligång…

(glöm inte och sjung !)

 

I vilket HUMANISTERNA försvarar och stärker ASATRONS roll i den Svenska Skolan

Humanisterna, the Swedish Humanist Association är ett samfund som inte bara försvarar människors rättigheter till yttrandefrihet, eller rätten att själva bestämma över sina egna liv utan ingrepp från kristna eller islamska fanatiker. De hjälper och stöder också alla oss hedningar och även Asatroende på olika sätt, och därför kommer jag för min del alltid att stödja dem så länge detta sker, för ”gåva kräver att gengåva gives” som det står i Hávamál.

 

De två kända humanisterna Patrik Lindenfors och Ulf Gustafsson skrev den 23 Augusti en debattartikel i DN, där de hävdar att ämnet ”Religionskunskap” i den svenska skolan bör bytas ut emot ett nytt ämne, Livsåskådningskunskap. De är helt på det klara med att Monoteisternas ständiga övervåld emot alla andra religioner inte längre kan accepteras, och att man måste inkludera även den moderna naturvetenskapen (som inte står i motsättning till Asatron, men väl kristendomen och islam) samt Humanismen som sådan i undervisningen, och Humanism är inte en religion, utan just en livsåskådning – precis som Hávamáls filosofi – för i det verket nämns inga gudar, inget liv efter detta, och ingenting utom världen här och nu, vilket alla vet som studerat verket i detalj.

De skriver:

”På samma sätt som antiken hör hemma i historieundervisningen borde den traditionella nordiska religionen höra hemma i livsåskådningskunskapen, även högre upp i åldrarna.

”Nu beskrivs Sveriges historia ur ett selektivt kristet perspektiv. Denna historielöshet är en naturlig produkt av att vi blivit utsatta för 1000 års kyrklig mission, men att segrarna har skrivit historien gör inte historieskrivningen korrekt”.

  • Dagens Nyheter, 2020-08-22

Sedan dess har förstås tokiga högerkristna och fascister av alla de slag angripit Humanisterna, men själv anser jag att de har rätt. De försvarar och förvaltar Asatrons arv inför samhället mycket bättre än vad både NAS (Nordiska Asa Samfundet) eller de orkeslösa och fullkomligt urartade knarkarna och new-age drogromantikerna inom den sk ”fornseden” gör – för dessa två organisationer, som anser sig företräda oss hedningar, har inte uttalat sig alls i frågan – men det har just Humanisterna – som tar sitt samhällsansvar.

Forskaren David Thurfjell från forskning.se har konstaterat att 80 % av alla svenska medborgare idag tar avstånd från sk ”organiserade”, Monoteistiska religioner. Lindenfors och Gustavsson konstaterar vad jag själv sagt i många år, nämligen att allt fler och fler tar avstånd ifrån den hårt politiserade och islam-vänliga ”Svenska” Kyrkan, som inte är mer svensk än något annat, inte minst sedan tvångsanslutningen till denna kyrka upphörde år 2000, då Statskyrkan slutgiltigt avskaffades för all framtid.

Monoteistiska religioner förespråkar våld emot oliktänkande, vilket gör att de inte kan accepteras i ett ”Multikulturellt” Sverige, påpekar de – ifall vi ni verkligen tror, att det är ”multikulturalismen” som ska styra. Det vore bättre att utgå från filosofin, som vetenskap, när man diskuterar etik och moral, än någon religion, skriver de – och det måste man hålla med om. Det gjorde människor redan under den hedniska antiken, och därför har vi den moderna naturvetenskapen, för utan de antika filosoferna, hade den inte ens utvecklats.. Också Hávamáls och Odinskultens betonande av värdet av reell och verklighetsnära kunskap, istället för mystik, är enligt mig ett uttryck för samma sak.

I sin slutreplik på Humanisternas hemsida, skriver Patrik Lindenfors och Ulf Gustavsson bland annat såhär:

Namnbytet till livsåskådningskunskap är inte bara en symbolfråga utan speglar hur kursplanens innehåll behöver förändras. Ämnet ska inte bara handla om att lära sig om andras religion, utan också om sig själv och sin egen livsåskådning. Detta skulle involvera majoriteten av elever i undervisningen. De flesta ungdomar i dag har ingen religiös övertygelse, men alla har en livsåskådning, uttalad eller underförstådd.

En livsåskådning handlar om vad som är sant och hur man vet det, samt hur man bör uppföra sig mot andra och varför. Det här är allmänmänskliga frågor, inte specifikt religiösa. Man behöver också förbättra det historiska perspektivet i undervisningen – behandlingen av fornnordisk och ursprunglig samisk religion som sagor för de yngre årskurserna men de Abrahamitiska religionerna som ”äkta” religioner är nedlåtande.

Klarare och bättre kan det inte sägas – Nu är det SLUT och FINITO med Jesus-Köret och ”Allahu Akbar” !

Vi är nedlåtande emot dem, som tar till våld emot oss, och som vill vår förintelse. Eller – med Hávamáls kända ord:

”Om ont du ser – kväd då att ont det är – och ge ej dina fiender frid”

Just där hade till och med gamle Ronnie rätt…