Nu byter jag ämne ett tag, eftersom den här bloggen berört allmänpolitiska saker i vidpass en hel vecka, men vi Hedningar lever inte i ett elfenbenstorn. Nätforumet ”Hypotheses” publicerade en mycket bra essä om Asatro i Ryssland härförleden, och bra essäer ser man inte alltför ofta på nätet.

Men hur många Hedningar i Ryssland finns det, totalt sett ? Det beror på hur man räknar… Världens till ytan största land uppgavs i år ha närmare 146 miljoner invånare, och efter att befolkningssiffrorna faktiskt gått ned en aning efter 2010, har de nu återigen börjat vända uppåt. Officiellt sett har Ryssland fortfarande religionsfrihet, även om banden mellan den Grekisk-Ortodoxa kyrkan och Staten har blivit tydligare och tydligare under President Putins nuvarande period vid makten, den fjärde i ordningen. Å andra sidan är situationen precis den samma i vårt land – man säger att vi har tanke- och åsiktsfrihet, men repressionen blir allt hårdare och hårdare, och både ”Svenska” Kyrkan och en rad muslimska grupper vill nu införa straff för de som har en egen åsikt.

Får vi tro den officiella statistiken, så fanns det 13 % ateister i Ryssland 2012, 25,2 % av befolkningen kallade sig samtidigt ”troende” med vågade inte säga vilken religion det gällde, eller ens vilken Gud (som Hedning i Ryssland blir man inte precis populär, ifall man inte tillhör storstadsbefolkningen) och man kunde förmodligen säga, att denna grupp var agnostiker, och samtidigt fanns det också 5,5 % ”utan uppgift” och ca 1,9 % Tengri-ister (Tengri är ett slags Mongolisk Schamanism, spridd också utanför Mongoliet) ”andra religioner” eller anhängare av Rodnoverry (slavisk hedendom) samt Asatro – det är ju två olika slags Hedendom som i mycket påminner av varandra. Detta borde betyda att det faktiskt fanns 45,2 % Hedningar av alla sorter i Ryssland år 2012 – men det var före Putins nuvarande presidentperiod, och omorienteringen av hela Ryssland till något som kan liknas vid en Rysk-ortodox statskyrka..

PEW research center – som räknas som den mest trovärdiga internationella gallup-organisationen, noterade 2018 att det bara fanns 15 % ”oorganiserade” (som ateisterna och agnostikerna valde att kalla sig det året) och 1 % ”andra religioner” medan de kristna och muslimerna ”ätit upp” hela 84 % av befolkningen. Samtidigt noterades det också, att i gruppen ungdomar 16-24 år, så sa 46 % eller närmare hälften att de inte var religiösa alls – vilket tyder på ett ungdomsuppror mot den statligt påbjudna ordningen – vi kan se samma tendens över hela Västvärlden – också i Sverige.

En viss Daria Shvetsova – som skrev den aktuella uppsatsen – säger att ”Hedendom” alltid innebär rekonstruktivism (det kan vi ha delade meningar om – goda delar av en inhemsk, hednisk tradition har överlevt både i Ryssland och Norden) och citerar en undersökning från VKontakte (”Putins Facebook” – omåttligt populär i Ryssland, eftersom Facebook inte är tillåten där) under åren 2014-16, då man fick svar från inte mindre än 6000 hedningar – och av dem kallade sig 31,4 % anhängare av Rodnovery eller Slavisk Hedendom, medan 15 % kallade sig för Asatroende och 25,8 % sa att de bara ville vara Hedningar i största allmänhet, eller att de hade upptäckt hedendomen såpass nyligen, att de inte valt någon särskild inriktning ännu. ”Fornsederi” och liknande avarter, som bara är spridda i Sverige, var ett helt okänt begrepp.

Det skulle betyda, att det finns minst 900 Asatroende i Ryssland, vilket är en överraskande hög siffra. Men – kan vi lite på dessa uppgifter ? Även om Vkontakte kanske är det mest spridda sociala mediet i Ryssland, är det långtifrån alla ryssar som alls intresserar sig för sociala media, och ännu färre som ens har en dator. Enligt de senaste uppgifter jag råkat hitta, anges det nu att 91 % av Ryssarna har tillgång till Internet i någon form, men bara 70 % av Ryssarna intresserar sig alls för sociala media, och av de som gör det, är kanske 40 % eller så medlemmar i Vkontakte. Förmodligen är Rysslands befolkning ganska smart – den lägger mindre tid på onödiga saker, än vi här i väst… men om vi tror på den senaste statistiken från 2019, så skulle det innebära att 146 miljoner x 0.91 x 0,7 x 0,4 är det största antal personer, som skulle kunna ”fastna” i Vkontaktes undersökning – vilket blir 37 miljoner potentiella Asa-trona proselyter – men av dem var det som sagt bara 900 som sa att de verkligen ville vara det… och multiplicerar vi siffran 900 med 146/37 eller de ryssar som inte ”syns” på sociala media, får vi minst 3550 Asatroende, vilket kanske är en riktigare siffra.

Hellre Hammaren än Korset… Det gäller här som i Ryssland…

Asatron i Ryssland, står det i essän, började som ett resultat av ”Re-enactment” rörelsen på 1990talet, eller de personer som ägnade sig åt att återskapa historiska slag eller miljöer, där Vikingatidens Nordbor, Ruser och Varjager förekom – och så småningom blev de intresserade inte bara av sin egen nationella historia och kultur, utan också av den Nordiska kulturen och religionen..Det började utges tidskrifter för ”likasinnade” i Moskva med en cirkulation av ungefär 3500 ex – vilket ger en föreställning om den dåtida Hedniska miljön storlek. Ganska snart började man också organisera sig. Förutom Asatro samfund i Moskva, dök det upp något som hette The Podolsk Community of Scandinavian Pre-Christian Belief” någon gång mellan 2001 och 2003, och 2004 grundades ett samfund med det något underliga namnet ”Ragnar” i St Petersburg, vilket har sin förklaring i att ”Ragnarna” ju betyder ”Makterna” på svenska…

Man skaffade sig också en blotplats, eller vad vi skulle kalla ett gudahov, men lika fort kom de första rapporterna om att blotplatsen vandaliserats av de kristna, vilket jag också skrivit om. År 2007 var det dags för det första ryska ”Alltinget” och ganska snart hade man representation från Moscow, Minsk, Voronezh, Khabarovsk och St. Petersburg – Asatron spred sig fort, och av ”fornsederi” eller andra dumheter som vi här i Sverige fick lida av, fanns där inte ett spår. Men dessa sakernas lyckliga tillstånd, kunde förstås inte vara i evighet, konstaterar man i essän.

Ganska snart fanns det grupper som inte bara sade sig syssla med Asatro, utan också Vanatro, Lokeaner – som i USA – och slutligen hårdrockare, influerade av ”Rökkatru” samt slutligen ”Aldiweg” – en kontinentalgermansk, esoterisk gren av Asatron, för i Ryssland – detta mångskiftande och stora land med allsköns olika folkgrupper eller blandningar därav, är det i hög grad så att ”anything goes”. Och kontroverser saknas icke. Jag citerar, utan kommentarer:

From 2011 to 2013, the Russian branch of the Pagan Federation International was headed by a godhi of Moscow community Skidbladnir Sigurd (Andrei Solovоv). As of 2015, the coordination between Asatru groups gradually came to a halt as stable self-governing local communities developed, which see themselves independent from any central authority. Several crises broke out now and then among Asatru leaders, culminating in public scandals in 2017 and 2018, when the Ragnar leader Sigwald (Evgeny Saltykov, the former head of Logretta) filed a legal suit against an Asatru in Barnaul, Natalia Telegina for “kindling religious enmity” (a highly controversial Russian Criminal Code article 282 used to persecute political opponents of those in power). The case which ended in an acquittal led to the almost total obstruction of Sigwald and his group by the Asatru community.

Some Asatru groups – such as Skidbladnir and the Voronezh-based Svartland) applied for state registration as religious groups (The Development of Russian Asatru 2019, 70–89).

Precis som i Sverige har vi inte EN centralorganisation för alla Asatroende i Ryssland heller, och jag tror nog att det är välgörande. Försöken att koppla Asatron emot Regeringsmakten, eller att bilda någon politiskt influerat centralt råd, med en rad ”småpåvar”, ”Rådsgydjor” och liknande känns igen från den svenska verkligheten, och här har den sortens fasoner inte slagit väl ut, eftersom det strider emot själva andlighetens och även Asatrons idé.

”To your own selves be true, and the ages will be true to thee”

Väl mött, alla fränder i Gårdarike !