Tor på en av Tanums hällristningar. Redan när vårt land steg ur havet för mer än 4500 år sedan, var han med oss…
Vi Asatroende och Hedningar är som sagt vana vid rasism och fördomar, så vi vågar inte ta ut någonting i förskott, men vi får väl se vad Länsstyrelsen säger, och om den person som nu är Kulturminister alls tänker stödja förslaget.
Det är endast Regeringen, som får sända in förslag till UNESCO, och om detta förslag nu går igenom, blir det första gången överhuvudtaget, som ett Svenskt kulturellt Världsarv alls får tillkomma i Skåne, och tredje gången av femton, som man vågar utse ett Världsarv som på minsta sätt har en anknytning till landets inhemska religion och kultur. Tidigare är det bara Tanums Hällristningar och Birka samt Hovgården på Adelsö som tillåtits bli Världsarv – Gamla Uppsala – av central betydelse för hela Världens hedningar – har hela tiden nekats, och man har även nekat när det gäller såpass unika miljöer som Anundshögen vid Västerås, ”Runriket” i Södra Uppland, Ales Stenar (också i Skåne) och många, många platser förutom det, som man sagt att man till varje pris måste förändra, och inte vill bevara för eftervärlden.
Varför får denna plats inte vara ett Värdsarv ? Varför har inte mindre än två Regeringars Kulturministrar försökt hindra det ??
Måndag den 5 Oktober är det dags, trots Corona-restriktioner och ett minst sagt kyligt kulturklimat.
Men redan när man läser om arrangemanget, märks de många fördomarna. Uppåkra innehöll bara ”gudar för maktens män” påstås det rakt fram och utan bevis, på Uppåkra Arkeologiska Centers hemsida. Det får man lära sig redan i den rubrik, en textförfattare vid namn Hugo Nordland har skrivit. Han talar om ”Domkyrkotornens ovedersägliga symbol” för kristendomens absoluta dominans, och annat sådant dravel, rena värdeomdömen; som inte har så mycket med seriös akademisk forskning och än mindre med likaberättigande att göra. Detta trots att samma författare också talar om Freja, samt att katolicismens munkar förvanskat alltsammans, plus det vanliga, ytterligt tendensiösa snacket om att ”vi aldrig kan veta något om vad våra förfäder dyrkade” (aldrig vill veta, menar den tydligt kristne herr Nordland, vilket är en annan sak..) som har hängt med ända sedan kulturmarxismens glada 1970-tal – på den tiden fick man inte ens säga att Björkö faktiskt var Birka i svenska skolor – allt förnekades ! – till och med den ort, som nu gjorts till Världsarv…
Det vore intressant att se, vad Lunds Stadsbibliotek faktiskt tänker bjuda på, trots att man gärna ville föreställa sig en festmåltid. Man talar så att säga väl om Plankstek, så att det vattnas i munnen på oss; men bjuder kanhända sedan bara på en stekt träplanka, utan någonting på.
Ni får förlåta mig mina ytterst fula – och kanske helt obefogade – misstankar, govänner – men så känner jag i alla fall..
Rätt ska vara rätt, och inte väga över emot orätt.. Det gäller nu, och i alla tider.
Här syns Njal, den rättsinnige Domaren, som förstod att väga lika emot lika…
Men sedan ballar det hela ur, och ”urballningen” är närapå fullständig. Man skriver, att människor (i Uppåkra !) gått liknande dramatiska öden till mötes som de i sagans värld, och talar genast om att ”människor dör under dramatiska omständigheter”, ”hus brinner” osv – vilket alltså ska associeras med Uppåkras tillvaro under 1000 år – en helt falsk bild av verkligheten, eftersom det sannerligen inte hände ofta, och även baserar sig på helt obevisade påståenden. Det är inte vetenskap eller vederhäftiga fakta, att försöka göra Njálas karaktärer till Skåningar, och sedan måla upp en kristen vrångbild av hela sagans innehåll.
Man ställer hela tiden tendensiösa och retoriska frågor, i stil med ”hur har Uppåkras härskare lyckats behålla makten i 1000 år” (varför hela tiden negativt värdeladdade ord – med vilken rätt har man kunnat säga, att någon ”härskade” i Uppåkra – sådana påståenden är bullshit, vederbörligen fanns där inga Jarla- eller kungagravar, och varför beskriver Kommunen hela tiden den regerande makten som ”ond” bara för att den var hednisk – Exakt vad är man ute efter ?
Föredraget skulle ”utgå från de arkeologiska fynden” skriver man, och det är ju alltid trevligt, men att påstå saker som att ”människornas öden kommer till liv och berätta om livsöden liknande dem vi känner till ur sagans värld” rymmer också en viss tendens.
Är detta egentligen vederhäftigt ?
Ger det Hedendomen rättvisa, eller ebbar allt ut i idel kristna fördömanden, precis som vanligt i dagens Sverige ??
Om ”hus brinner” och ”människor dör under dramatiska omständigheter” gäller det uppenbarligen dagens Malmö med alla dess skjutningar också – ifall jag själv får säga eller skriva något tendentiöst – trots att ”Föredraget utspelar sig i Lund, denna insnöade Akademiska Bondby,- Ärke-pisskopp Fjantje Kackélens stamort på jorden, och ett känt tillhåll för de kristna…”
Objektivt skrivet – ytterst objektivt eller hur ? – och Hur är det med den Historiesyn, Lunds Kommun vill förmedla ?
Det sk ”Loke-smycket” med den flygande Loke från Uppåkra, och dess Gudahov – som nu rekonstruerats i mindre skala – men som inte får beträdas, och inte får användas av oss hedningar – som borde få dyrka våra egna Gudamakter, lika fritt som alla andra grupper i dagens Sverige..