I vilket Herr Richard Sörman pläderar för Gammelromerska Dygder

Skribenten Richard Sörman på bloggen ”Det Goda Samhället” som jag ofta läser, utan att precis vara du och bror med alla av dess medarbetare och redaktörer, är för det mesta en ljum kristen, men pläderade igår sällsynt nog för hedendom, låt vara av gammelromerskt snitt. Han kan ingenting om Asatron, nämligen; och han är livrädd för ordet ”Nordisk” som de flesta sk  ”kulturkristna” – Asatron är det ”Schibbolet” som de här fega stackarna aldrig någonsin vågar uttala eller ens nämna, inpyrda som de är med sin ständiga kristendom..

Nåja, jag kanske inte borde vara elak eller alltför kritisk. Herr Sörman har kommit långt i sin västerländska humanism, och han är onekligen en bildad karl, med förnuftigt språkbruk och kloka argument – vi kanske skulle nöja oss med det, och vara glada åt saken, ty han skriver faktiskt följande:

Men det har funnits andra framgångsrika dygder under historiens gång än dem som kristendomen (och den grekiska filosofin med dess fokus på självkontroll) har givit oss. Romarnas dygder handlade mer om trofasthet mot den egna gruppen. En dygdig romare använde sin styrka för att försvara de egna. Han anslöt sig också pietetsfullt till den egna kulturen. Vi behöver mer av romerska dygder.

Man kan förvisso resonera mycket om ”dygd” och vad det begreppet innebär. Själv skulle jag vilja hävda, att dessa dygder – alltså Virtus, Fides och Pietas, i tur och ordning – också finns i Asatron, och faktiskt förkroppsligar den, men att de inte alls begränsas till någon ”egen grupp” som herr Sörman skriver, utan är helt universella, ja gränslösa till sin natur.

Med ”Virtus” eller Dygd menade Romarna flera saker – för det första var det Mod – Mod att stå upp för sig själv och för sina åsikter, i alla livets skiften…

Ordet Virtus kommer av ordet Vir, som betyder mansamma ord finns för övrigt också i de Nordgermanska språken – vi talar om en ”Vardh” på isländska, vilket dels kan betyda ”Vakt” men också ”Vård” eller ”Våle” i vissa svenska dialekter, samma ord som i ”Vålnad” men också det gotlänska ”Väre” för bagge, som ju är ett handjur hör dit, liksom orden Väring – vad vikingarna kallade sig själva i Gårdarike och Miklagård, liksom det senare Beväring och till och med Värnpliktig hör dit..

Också kvinnor, slavar och till och med dömda brottslingar och kristna, ja gladiatorer rent av kunde vara i besittning av ”Virtus” eller dygd – om de förstod att dö på rätt sätt, till exempel – alltså med ansiktet emot sin fiendes vapen – eller i förmågan att uthärda ett orättvist, eller oblitt öde, och göra det bästa av den situation, som gudarna eller kanske ödet försatt dem i. Men ”Virtus” var mycket mer än så, vilket Sörman inte alls förstår, eftersom han inte bottnat i sin analys av begreppet. Virtus var också ett politiskt ideal, alltså närmast vad vi kallar ”Publica fide” eller att arbeta för allmänhetens och mänsklighetens bästa, som statstjänsteman – och statstjänstemän i det gamla Rom var förstås också militärer, eller i alla fall militärt utbildade från början, eftersom det inte fanns någon fristående ”civil förvaltning” som sådan – inte i Imperiets ytterkanter, provinser och kolonier.

Sörman har förvisso rätt, när han skriver följande, men det är inte allt ”Virtus” är eller var..

Den manlighet som åsyftades manifesterades i mod, handlingskraft och pålitlighet. Det handlade om en funktionell och livsnödvändig manlighet som bjöd in män att ställa sin styrka till förfogande åt det samhälle de tillhörde. I vårt samtida Sverige är det uppenbart att en del av de problem vi har med kriminalitet och otrygghet kommer av att svenska män inte gjort vad naturen, historien och allt vad mänskligt förnuft förväntar sig att de ska göra. Är det något vi behöver mer av i Sverige så är det romersk virtus: en stark och pålitlig manlighet.

Som vi ser förkroppsligar också Tor och Tors Hammare exakt dessa dygder – och även i det sk ”Runatal Havamals” där Oden räknar upp en mängd galdrar han kan, och egenskaper eller förmågor som är nyttiga att ha, syns början till det kristna riddaridealet, något som Sörman – som ju är kristen – kanske skulle förstå, men Hedendomen går än längre, och är kosmiskt allomfattande, ty dess ”trohet” som i Asatro,Meine Ehre Heisst Treue” (på tyska) eller Fides, Pietas – ja pietet mot förfäderna, mot allt som är heligt – uttrycks också som såhär:

159.

Den femtonde jag sjunger,
som Tjodrörer sjöng,
dvärgen vid Dellings dörr:
kraft sjöng han åt Asar,
åt Vaner framgång,
tankar åt Hroptatyr.

Den femtonde galdern handlar om Solrunan, och om detta är alltför djupt för Sörman och hans gelikar, kan jag inledningsvis meddela dem att Tjodrörer, alltså ”folkröraren” – tjod betyder folk, som i  ”Svi-tjod” – det svenska folket – förstås betyder solen, och ”dvärgen vid Dellings dörr” eller dagens upphov, förstås är den uppgående solskiva, medan ”Hropt” – roparen – han som ropar – och därmed även Hroptatyr, ”ropets herre” såklart är Oden själv – och lägg märke till att vi här innesluter hela det Hedniska kosmos, hela skapelsen i Virtus-begreppet – förutom det att varje grupp av varelser får ägna sig åt den ”dygd” eller egenskap de är bäst på, eller vad om utmärker just dem – Asarna är kraften, Vanerna växandet, Oden själv är den förkroppsligade tanken – men inte alla människor föds till tänkare..

133.
Laster och dygder
de dödliges söner
blandade i bröstet bära;
ingen finnes så felfri,
att ej fläck han har,
ingen så usel, att han till intet duger.

Så lyder den 133:e strofen ur Hávamál, ur PA Gödeckes gamla 1800-talsöversättning. Kanske blir det hela lättfattligare för Richard Sörman, kristen som han är, ifall jag citerar de sju barmhärtighetsverken, som enligt Bernhard av Clairvaux, på sin tid, skulle utmärka det sanna ridderskapet:

    1. att mätta de hungrande
    2. att ge dryck åt de törstande
    3. att klä de nakna
    4. att hysa de hemlösa
    5. att bota de sjuka
    6. att befria de orätt fängslade
    7. att begrava de döda

Och härtill vill jag som hedning tillägga det åttonde och viktigaste:

8. att med våld nedslå och bestraffa de onda, om nödvändigt dräpa allihop, överallt där man finner och påträffar dem…

Herr Sörman avslutar sitt eget lilla dygdefilosoferande med följande ord, som jag tar mig friheten att hedniskt korrigera:

Och pietas till slut, det är Hänsynen. Det är Hänsynen till gudarna, förfäderna, föräldrarna, traditionerna. Pietas är alltså den respekt och den tacksamhet som individen uttrycker i förhållande till allt som har funnits före honom och som gjort honom till den han är. Det är respekten för ursprunget, för gemenskapen, för föräldrarna, för traditioner och kultur.

Det verkar uppenbart att romarnas dygder har som funktion att stärka den egna gruppen. Visst handlar ”fides” om relationer till andra. Men det handlar mer om sammanhållning och pålitlighet än om öppenhet och altruism. Romarna visar oss alltså hur moral också kan handla om styrka och redbarhet (”virtus”), om god tro och pålitlighet (”fides”) och om hänsyn och respekt mot den egna kulturen (”pietas”). Det är också symptomatiskt att romarna själva kallade sina dygder för ”mos maiorum”: de gamles seder. De föreställde sig att de hade ärv sina moraliska rättesnören från de gamla romare som en gång hade skapat den romerska republiken.

Det svenska ordet ”dygd” hänger rent språkligt ihop med orden ”duga” och ”duglighet”. Enligt den grekisk-kristna traditionen ska en duglig man praktisera självkontroll och kärlek till sin nästa. Enligt den romerska traditionen ska han också ansluta sig mentalt och moraliskt till sin egen grupp. Han ska vara manlig och stark. Han ska vara trofast och pålitlig. Han ska vara ödmjuk och tacksam inför den kultur och de förfäder som gjort honom till den han är.

Vi behöver mer av romerska dygder.

Allmänt kan man ju säga, att Dygd är en bra sak, där man nu finner den. Å andra sidan tycker jag inte, att man skall låta allt detta dygdefilosoferande gå till överdrift. Mänskligheten är ändå som den är, och den är varken dygdigare nu än förr, och inte sämre heller.

Personligen tycker jag vi skall begränsa vårt resonemang om ”Virtus” till situationer där det verkligen betyder något, eller där det bokstavligt talat handlar om liv och död.

Som min Hedniske vän Henrik Andersson en gång sa:Våra gudamakter är generösa – De kan överse med småfel, och de är inte småaktiga – som Allah eller kristendomens gud”

Personligen skiter jag fullständigt om Herr Petterson tog sig en fylla i lördags, ifall Fru Petterson ertappades på bar gärning med Lögn under lunchen, ifall Plåtslagare Ivarsson hade syndiga tankar, ifall Ola Ullsten på sin tid hade klädnypor i kuken, ifall Paulus Indomitius – den kände Indomitie-ombudsmannen faktiskt spelade fyrhändigt under sista tangon i Paris med tre rödmålade suggor, eller om Adolf i Floda rapade sirap… för allt det här är skitsaker, oväsentligheter, futiliteter och sånt som intet betyder.,

De kristna gör hela tiden det genomgripande och ödesdigra misstaget att tro, att varje liten liten odygd skulle döma människorna till helvetet, stämpla dem som syndiga och röja undan alla möjligheter till ”dygd” – men livet funkar inte så – och det visste redan romarna, när de sa att även de värsta brottslingar och mördare faktiskt kan återupprätta sin ”virtus” eller med andra ord dygd och heder.

Om ni inte förstår detta, läs då strof 133 ur Hávamál här ovan om igen, så förstår ni kanske bättre.

Jag hyser trots allt hopp om er läsare därute, och jag hoppas på detta land ännu. ”Gammalromersk dygd” är inte det enda vi behöver. Däremot behöver vi Asatro och Hedendom, samt vardagligt och sunt förnuft.

Summering av läget för den svenska ÄldreMORDEN… Nej men förlåt ”vården”…

Efter DN-journalisten Maciej Zarembas avslöjanden om den svenska äldrevården, och om hur Regeringen Löfvén tagit Covid-19 pandemin som ”förevändning” för att rensa ut långtidssjuka, påstått ”dementa” äldre och patienter på olika äldreboenden, helt utan urskiljning; har i alla fall ett antal mediakällor vågat yttra sig om den smutsiga Eutanesi-reform, som varit i bruk inom ett flertal Landsting ända sedan i våras.

Man påstår att man erbjudit patienterna ”Palliativ vård” via individuella bedömningar, men i många fall har det rört sig om patienter som tilldelats en överdos Morfin, eller med andra ord en giftspruta, för att de skulle ”somna in” en gång för alla. Man har helt enkelt mördat dem – enligt Regeringens föreskrifter och order.

Som DN avslöjat lever fortsatt tusentals äldre etniska svenskar under dödshot….Från Landstingets ”Vårdapparat”…

 

Svenska Dagbladet försökte igår via en av sina ledarskribenter ge sken av att det skulle vara ”enstaka okunniga, politiskt tillsatta tjänstemän” som beordrat massmorden på de äldre. Maciej Zaremba skrev i sin artikel, att det endast skulle vara en viss enhetschef Christoffer Bernsköld i just Stockholms Läns Landsting, som ligger bakom det hela.

Det har visat sig, att Bernsköld inte har någon akademisk utbildning överhuvudtaget, än mindre någon adekvat utbildning i medicin. Ändå tillhör han det Socialdemokratiska Partiets inre kärna av politrucker, och fick sin anställning före en lång rad kvalificerade sökande, enligt vad alternativmedia nu hävdar. Zaremba vågar nämna ordet ”Nepotism” – ofta aktuellt när det gäller det politiska frälset och Socialdemokraterna.

Men detta kan inte vara hela sanningen. Man vet, att IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, nu bedriver undersökningar av vad som hänt också i Södermanlands och Gävleborgs län. Så många som sju landsting har nämnts i sammanhanget – och alla har samma direktiv för Åldringsmord. Följaktligen kan man inte urskulda sig med att enbart Christoffer Bernsköld skulle vara ensam syndabock.

Man måste ha känt till alltsammans åtminstone på Ministernivå, ja ända upp på Statsministerns nivå – ifall Löfvéns berömda tal om att hela svenska folket omedelbart ”skulle gå hem och ta avsked av sina äldre” nu bär syn för sägen. Att då enbart straffa en lägre tjänsteman, eller de läkare som utan att tveka slutit upp bakom (S) avlivningspolitik och hållit i sprutorna, är inte tillräckligt. Rättsrötan i partiet och bristen på sunda ideal går djupare än så, och det vet vi allesammans. Ingen Socialdemokratisk ledare någonsin har svikit sitt eget folk och land lika djupt som Stefan Löfvén. Ingen har så tydligt visat ett totalt människoförakt, ett förakt riktat emot de generationer, som före honom byggde folkhemmet. Han borde verkligen skämmas.

Ser han inte ”lite trött” ut ? Fet, plufsig – överviktig kanhända ? Svårt att gå i trappor ?? Handlar sällan hem sin egen mat ?? – Ja, eftersom han faller inom kriterier som dessa, skall han TYDLIGT och KLART inte få NÅGON sjukvård, ifall just han drabbas av Covid-19. Sådana är reglerna, och ALLA har ”LIKA VÄRDE” inom vården, eller hur svenska folk ??

Eller tror Stefan Löfvén själv, att just han är ”mer lik” än alla andra ??

Vad är det då för kriterier som har använts under Pandemin, vad beträffar den selektion” – som i de tyska koncentrationslägren – för vem som skall anses värd att leva vidare, och vem som skall nekas syrgas, lungröntgen och all vård överhuvudtaget ?

Jo, Herr Zaremba vet svaret – för han har sett en sekretessmarkerad och ”ljusskygg order” till vårdgivarna, som det så vackert heter…

Patienter som upplevs som trötta, har svårt att gå i trappor, har problem med minnet, behöver hjälp med matlagning och hygien eller har ramlat och brutit något ben i kroppen ska enligt de dokument Zaremba bortprioriteras direkt. En vidare ”selektion” kan därefter ske enligt helt andra kriterier – och det mest häpnadsväckande – selektionen, barmhärtighetsmorden på samhällets svagaste och de långtidssjuka pågår fortfarande – trots att det inte alls råder den minsta brist på intensivvårdsplatser i dagsläget.

Dn kan idag avslöja, hur de regler som togs fram i början på pandemin fortfarande tillämpas, helt utan förändringar – trots att de visat sig leda till mord. Nu har man vältrat över ansvaret på ”de enskilda vårdgivarna” eller med andra ord de bolag, som i vinstsyfte driver olika former av Äldreboenden, syrgas och adekvat medicinsk hjälp helt saknasett slags ”äldre-Gulag”.

Att vårdgivarna själva deltar i att sätta samman den här riktlinjen, för sin egen verksamhet, det är konstigt och anmärkningsvärt, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik.

  • Dagens Nyheter 2020-10-15

”Skrämmande” eller ”fullständigt släpphänt” vore kanske ett bättre uttryck.

Principen om ”sista anhalten” eller ”ett Gulag för de äldre” ligger fast hos de vinstdrivande företagen sedan länge:

Henrik Brehmer på vårdbolaget Capio uppgav dock i ett mejl till DN den 28 maj att bolaget betraktar merparten äldre på särskilda boenden, Säbo, som att de befinner sig i livets slutskede:

”Vår erfarenhet och vad vi kan överblicka visar att Säbo-patienter har en medelvistelsetid på mindre än ett år. Merparten av de som flyttar in på särskilt boende avlider där, många redan inom ett halvår, några efter något mer än ett år.

Men de anhöriga, som berövats fäder, mödrar, tusentals äldre släktingar helt plötsligt har en annan syn på saken:

Anmälningarna om vanvård till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) kan räknas i åtskilliga hundratal och i många fall handlar det om att äldre patienter helt nekats vård. Sjuka bosatta på äldreboenden har ofta inte ens fått komma till sjukhus eller besökts av en läkare. — — I anmälningarna framkommer att anhöriga som protesterat fått höra att det finns ”skarpa direktiv” om att inte erbjuda de gamla vård och inte skicka dem till sjukhus.

Av utlämnade dokument med rubriker som ”Vägledning vid medicinsk prioritering” och ”Styrande regelverk” framgår att man från beslutsfattande håll, mot bakgrund av en vård- och omsorgsapparat och krisberedskap som under lång tid satts under sparbeting och prioriterats ned, skickat ut direktiv om att gamla människor inte ska erbjudas sjukhusvård om de insjuknar i covid-19 och helst inte ens kostas på någon provtagning, lungröntgen och så vidare.

  • Samhällsnytt, 2020-10-14

 

Den ”individuella prövningen” som ska göras i varje fall  har visat sig bestå i ett enkelt telefonsamtal – läkarna har aldrig ens sett eller träffat de patienter de dömer till döden genom en morfin-injektion. Enskilda läkare har också vittnat till pressen och DN om vad som pågår – för inte alla läkare i Sverige använder den gamla slitna klyschan ”Jag lydde bara order… Jag var tvungen, för annars skulle ju Regeringen beröva mig mitt jobb…

Nej men vi LYDDE BARA ORDER …och är bara SÅÅ oskyldiga, såå…

– Da(S) Partei gab sein Befehl – Und wir gehorchen den Führer !

Individuella läkare har vittnat, i flera fall mot sina kollegor och de ”vårdens Taimourer” som dessa samlat i kring sig:

De två läkarna bekräftar att dokumenten i klartext säger att ”det är fritt fram för den som fattar beslutet att inte göra något för patienten” och att ”det framgår klart att inte alla patienter ska få den vård som sjukhusen kan erbjuda”. Andra läkare har konstaterat att den neddrogning av covid-sjuka äldre som skett är inte ens kan kallas för dödshjälp eftersom de här patienterna inte velat eller uttryckt några önskemål om att få hjälp att dö.

Vad som pågår, kan inte kallas något annat än mord. Överlagt mord, på människor som inte gjort något annat fel mer än att de ”gått och trillat” eller varit över 70 år, ”sett trötta ut” inför en läkare och samtidigt varit pensionärer över 67 år osv.

Ändå fortsätter våra politiker av (S)-märke att mata oss med lögner, och media ignorerar herr Zaremba till största delen..

Bara enstaka debattörer verkar ha genomskådat det.

För egen del säger jag nej till Regeringen Löfvén, nej till alltsammans, nej till det långsamma folkmord som pågår.

Och även om jag är hedning, så finns det en sak frapperar mig mer än någonsin: Var är ”Svenska” Kyrkans röst i det hela ?

Svenska Kyrkan säger ju hela tiden, att den är så god och bra

Den påstår, att just den kristna religionen skulle vara bättre än alla andra.

Den påstår, att den gör så mycket för de äldre.

Den påstår hycklande och ljugande, att den skulle vara så god, så god såå..

Den påstår sig vara rädd om ”de sköra människorna”, ljuger om att ”man behandlar alla lika” och säger sig till och med vara emot ”aktiv dödshjälp” eller Eutanesi, som lär vara förbjudet enligt de kristnes Bibel.

Denna förvirrade gamla dam i lustig hatt – Som säger sig vara så god, så god – varför gör hon inget för de äldre ”morfinoffren” ??

Men från Fjantje Kackélen – nej förlåt vad skriver jag ? Antje Jackélen heter hon ju –Pisskopp Jäkelen” säger bara min finska väninna – hörs inte ett enda ord. Inte ett enda ord till protest. Inte ett enda ord av solidaritet. Inte ett enda ord av tröst till tusentals och åter tusentals svenska familjer, som förlorat sina nära och kära.

Sådan är den, denna (S)-märkta ”Svenska” Kyrka med sin nya Sharia, sina hjälptihjälp-rop så fort någon är framme och bränner Koraner, men se människorna bryr sig kyrkan inte om, nej inte alls..

För egen del har jag valt sida.

Jag värnar livet, och de hjälplösa. De som inte får någon annan hjälp, ens på sitt yttersta, ens under sin sista friska tid i livet.

Jag är nämligen svensk, jag är hedning och jag kan inte annat.

Jag tror på Humanitet, Humanitet och Samvete. Samt ett värdigt liv, för alla medborgare och under alla omständigheter.