I vilket NAS eller Nordiska Asa Samfundet genomför ett lyckat Alvablot

Om nu Norrtälje Kommun inte vet vad som menas med ett Alvablot, eller om den förkristna tradition, som föregick Allhelgona och hela den kristna, Monoteistiska Approprierings-cirkusen – precis som vanligt – vi här i Norden håller ju för tillfället på att bli ”approprierade” av en annan, synnerligen aggressiv Monoteistisk religion efter vad det ser ut – så finns det i alla fall andra – Asarna trogna – som minns vad Alvablotet är, hur det skall bedrivas och hur det skall se ut.

Det kunde såväl NWT – Nya Wermlandstidningen som Karlskoga Tidning berätta nu efter helgen, även om de som små lokaltidningar ”låst” sina artiklar för alla utom de betalande prenumeranterna, naturligtvis.

Såhär enkelt och flärdfritt kan det också göras – Inga Konstigheter ! (Bildkälla NWT)

Det var NAS, Nordiska Asa Samfundet, som höll sitt Alvablot vid Dye Domarring, enligt vad tidningarna kan berätta. Dye Domarring ligger omedelbart norr om Karlstad tätort, och inte vid de stora gravfälten som också finns på Hammarön – som uppkallats efter Tors Hammare och inte efter någon klippvägg – sådana förekommer knappast i den lokala terrängen – och heller inte efter någon isolerad bytomthela Hammarön är dessutom – formad just som en Tors Hammare…

Trots Covid-19, restriktioner emot folksamlingar och allt annat, som försvårat för en normal minnesstund för förfäderna, bygden och de döda, samlade arrangemanget ett tjugotal levande deltagare. Som Gode fungerade Thommy Vähäsalo från Idavallens Godord, som härmed får räkna sig som väl meriterat – inte minst därför att man genom just honom som organisatör en längre tid tillbaka också varit i färd med att bygga ett lokalt Gudahov – något vi länge saknat i hela Sverige, åtminstone i NAS regi.

Vid det blivande ”Trätäljas Hov” – någonstans i Värmlands skogar – en natt i Oktober… (Bildkälla T Vähäsalo)

Genom åren har jag själv skrivit mycket om Gudahov och deras konstruktion – och till och med publicerat ritningar för de som vill bygga själva – under rubriken ”Gudahov” överst på denna sida.  Tyvärr händer det också – vilket jag noterat – att Gudahoven drabbats av attentat, rov och brand – och eftersom det nya Hovprojektet inte är klart – till skillnad från exempelvis de i Fornåker, Uppland samt Uppåkra, Skåne – tänker jag för min del inte skriva mer om exakt var det är beläget. Du ser inte Särimner – men Särimner ser dig !” är vår tes för dagen.

Blotet firades under värdiga och enkla former. Inte genom att vräka ut linfrö eller stearin på marken, inte genom att skräpa ned i den natur man vill ära, som de förvända personer som kallar sig ”fornsedare” och som detta veckoslut komplett misslyckades med att hålla några Alvablot alls. Säger man sig tillhöra en naturreligion, så ligger det ju i sakens natur att man lämnar naturen orörd, och inte lämnar matrester eller rester av gravljus och andra dumheter efter sig – och den nivån av ”Verkshöjd” på sin verksamhet har NAS i alla fall uppnått, även om den kvarvarande dräggen av det som en gång var ”fornsed Stockholm” alldeles uppenbart inte förstått det, efter att de grundligt skämt ut alla oss andra i Eriksdalslunden i Stockholm så sent som i September. Så mycket kan i alla fall sägas, att den platsen inte är någon särskilt hednisk plats, och att den förmodligen aldrig blir det heller – inte med tanke på det skräp storstaden innehåller, och allt man lämnat efter sig.

I och med det här verkar det som facklan ifråga om organisatorisk förmåga, ren logistik, duglighet och trevnad helt och hållet gått över till NAS, och att det kommer definitivt blir slut på ”fornsederiet” som i stort sett bara kvarlever på Internet.  För egen del har jag varit verksam på annat håll, på annat sätt – och på många andra områden.

Jag har varit och är fortfarande en hednisk aktivist, som man kan se. Jag utger kalendrar.  Jag genomför manifestationer, även av politisk art, vilket NAS också gjort – som bekant framför Riksdagshuset så sent som i våras. Jag skriver flera blogginlägg dagligen, jag översätter Eddan – vilket man numera kan göra ganska enkelt med digitala medel, förutsatt att man har språkkänsla och stilkänsla nog – innehållet i Asatron kan i alla fall aldrig begripas av stillösa människor, eller de som har fastnat i Monoteismens vämjeliga, stinkande träsk… Och – till detta Alvablot har jag för egen del symboliskt och i största hemlighet bränt en Koran – vilket jag också berättat om just här.

Det står jag för, det är ingenting jag ångrar, och anledningen till det samt tillvägagångssättet har jag redan beskrivit. En viss ”Riksföreträdare” för NAS brände en gång vid Ales Stenar en hel Bibel, samt en hel del små träkors – ett för varje ny medlem – så jag anser mig vara ibland såta bröder och lika kålsupare – även om Årets Alvablot förstås inte innefattade något av detta.

 

Men stilla flyter Klarälvens vatten, också under Karlstads broar. Mäktigt brusar den gamla älven, från de lägsta fjällen och genom skogar och utmark. Till vårt lands hjärtbygder går den, och förbi de trakter där det första beskrivna Alvablotet – som bestod i att ”hålla heligt” som man då sa, med sin familj och sina närmaste.

Till en sådan fest var inga kristna, inga Monoteister välkomna, och inte heller de minneshögtider, tiotusentals svenska familjer höll i helgen var öppna för vem som helst, utan bara för de närmast sörjande – som det är och som det skall vara, då Allhelgona eller Alvablot firas.

I år – av alla år – har vi större anledning att sörja våra döda pga Covid-19 och den situation, våra äldre och sköra hamnat i, på grund av den ledning vårt land haft och ännu har detta år, och allt på grund av den situation, de styrande försatt våra landsmän och hela landet i. Men också vad beträffar det, har jag redan skrivit tillräckligt.

Våra förfäder var sannerligen inga helgon, och det är inte vi själva heller – men så mycket är säkert – detta blot var åter ett styrkebesked, åter en inbjudan till de hugade och hågade, men icke för envar, utan med ansvar.

Så är det, och med Edsring och i Domarring skall sväras på ting, när allt är sagt och kommer omkring.

FRID OCH FRODEFRED ÅT GUDAHOVEN OCH STUGORNA – men krig åt palatsen, kyrkorna och var moské – komma vad må ske – vi förblir Asarna och landet trogna !

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s