Eskil Erlandsson FRIAD från alla anklagelser – återigen !

År 2018 utbröt en av de värsta politiska skådeprocesserna i det moderna Sveriges historia. Inte sedan nazismens glansdagar, då generalen von Fritsch på falska grunder anklagades för homosexualitet, har man sett något liknande.

Riksdagsmannen Eskil Erlandsson från Centerpartiet, en av de sista namnen från det som en gång var det gamla Bondeförbundet, utsattes för en fullkomligt exempellös hat- och förtalskampanj, som fyra centerkvinnor ur den sk ”Stureplanscentern” kokat ihop på falska grunder. ”Akbar Annie” Lööf uteslöt honom ur partiets styrelse, och han förlorade en Ministerpost. Vad ingen ville säga var att Eskil Erlandsson under lång tid företrätt de etniska svenskarnas och landsbygdsbefolkningens intressen.

 

 

Nu har Eskil Erlandsson friats i en Dom av Svea Hovrätt. Tingsrätten friade honom redan 2019 på alla punkter, och konstaterade att Centerkvinnornas groteska anklagelselek helt saknade varje form av rim, reson och giltig bevisföring. Bland annat påstod man lögnaktigt, och helt utan bevis, att Erlandsson skulle ha tafsat två av de hysteriska centerkvinnorna på benen i Riksdagens personalrestaurang. Det är väl känt, att Erlandsson har dåliga knän, och att han sedan 20 år tillbaka lider av Dupuytrens kontraktur, eller vikingasjukan som den också kallas, vilket leder till att fingrarna kröker sig, och att han har smärtor i sina knän, fingrarna och andra leder, vilket leder till att han ibland försöker massera dem. Hovrätten utesluter också helt, att Erlandsson – ifall han ens nuddat vid någons ben – skulle ha haft några kränkande motiv till det.

Ändå fortsätter vissa svenska sk mainstream media hatandet, smutskastningen och det exempellösa förtal, som Erlandssons såkallade ”partikamrater” ägnat sig åt under lång tid. Till de allra osmakligaste och osakligaste hör Aftonbladet-medarbetaren Oisin Cantwell (att kalla en sådan person för ”journalist” är för mycket sagt) som idag upprepar tongångarna från nazismens ”Volksgerichtshof” eller Folkdomstolar. Hur en annars seriös kvällstidning kan öppna sina spalter för en sådan äcklig liten hatare, är mig fullständigt obegripligt.

SVT, som påstår sig vara oberoende fortsätter hetsen, förföljelsen och osmakligheterna genom att bara ge utrymme åt anklagelse-sidans såkallade ”målsägandebiträde”. Att göra så, kan inte kallas för en opartisk rapportering. Visserligen ger Sveriges Radio P4 också ett litet, litet spaltutrymme åt Eskil Erlandssons egen advokat som kommenterar, att han tror att det hela ”är färdigprövat nu”, men det kan inte kallas för ”equal time” eller att ge båda sidor i en rättsprocess lika utrymme, vilket är en vedertagen publicistisk princip för etermedia, samt större tidningar. 

Visste ni att Akademibokhandeln fortfarande säljer en amerikansk barnbok från 2013 där EN SMART SUGGA hjälper de tre små grisarna att driva en RÄTTSPROCESS emot Stora Stygga Vargen… Påminner det inte om något – tja läs boken själva, får ni se…

 

En hednisk rättsprincip, som funnits med sedan antikens dagar, är Ne Bis Idem” som det heter på latin, eller det faktum att man inte kan åtala en människa två gånger för samma brott. Har en dom avkunnats en gång, och den åtalade blev friad, så kan man inte fortsätta och fortsätta och fortsätta att överklaga, trixa, manipulera rättssystemet och anklaga den redan friade om och om och om och om igen, vilket är EXAKT vad hela den svenska media-apparaten och några galna feministers oresonliga hat satt igång.

Eskil Erlandsson är värd upprättelse, och att återinsättas i sitt förra ämbete som landsbygdsminister.

Vi lever trots allt i ett land där mindre än 5 % av alla grova våldtäkter klaras upp, och där utländska våldtäktsmän inte utvisas, och där våldtäktsmän, som våldtagit nioåriga barn får villkorligt, och friges i förtid.. Detta har bevisats i flera fall på sista tiden. Varför skall vi då tolerera, att svenska Tingsrätter får syssla med totalt oväsentligt politiskt käbbel och falska anklagelser, utan all ände ?

Inte ens om Herr Erlandsson vore skyldig, skulle det gälla en högst försumbar sak, ja en mycket mild förseelse. Om de fyra centerkvinnorna vore kristna, eller hade ett kristligt sinnelag, borde de bett om förlåtelse – kristendomen lär ju som ni vet ut att man skall vända andra kinden till.

 

Vi Asatrogna hedningar säger emellertid såhär: ”Tål intet ont här i Världen, men var glad åt allt gott !”