I Finland, vårt Östra Grannland, är den debatt som förs i media på många sätt åtskilligt öppnare och friare än den som förs i Sverige.

Mycket mer kan ifrågasättas där, åsikter kan luftas fritt – åtminstone ibland – och en Kulturchef i ”Hufvudstadsbladet” exempelvis – kan komma undan med artiklar, som en Svensk Kulturchef i DN, SvD eller någon annan Rikstidning aldrig, aldrig skulle våga skriva, helt enkelt därför att Schibstedt och Bonniers styrs av sina annonsörer, och kapitalstarka och politiskt inflytelserika grupper faktiskt styr över ”pressfriheten” – som i det svenska fallet bara är en billig illusion.

Kulturchef SONCK ! – Fredrik SONCK – Vår hjälte och BEFRIARE !

Hufvudstadsbladet är förstås en av de sista svenskspråkiga tidningar med nationell upplaga och spridning som alls finns i Finland – och är däremed inte bara en Finlandssvensk, utan en Finländsk tidning, utan att för den skull vara Finsk, eftersom Finlandssvensk, Finsk och Finländsk, är helt olika begrepp, med helt olika betydelser.

Finland är på många sätt ett betydligt sundare, friskare och intellektuellt mer avancerat land än det sönderinvandrade, till hälften islamiserade, kristifierade Sverige.  Om Sverige styrdes av Finländska politiker, och inte av svenska, skulle hela vårt folk få se en bättre tingens ordning. I Finland hade man inte accepterat någon Fredrik Federley, och inte heller någon Sabuni-klan eller någon Greta-dyrkan, för att bara nämna några dagsaktuella exempel.

När Fredrik Sonck vid unga år utnämndes till Kulturchef på det anrika bladet, måste det varit många Finländare som höjt på ögonbrynen. Förutom hans insatser som publicist har han gjort sig känd som barnboksförfattare i spädbarns-klassen, ett slags finsk Camilla Läckberg ungefär – ni vet den där kioskdeckarförfatterskan som hela tiden ”springer läck” om sin egen familj, för att inte tala om alla sina små telningar.

Betrakta denna ädla kria, som blivit mycket läst i hela Finland på sista tiden – inte minst av de kristna – och som givit upphov till en hel del debatt, på andra sidan Östersjön, men inte alls i den svenska pressen, som envist håller fast vid sin hävdvunna princip om att totalt ignorera vår tidigare östra Rikshalva, liksom allt Finländskt.

”Varför ville ”Gud” ha barn med en 13-årig Jungfru Maria” frågar Kulturchef Sonck retoriskt.

Är inte kristendomen en Pedofil-religion ? insinuerar han, helt oförblommerat.  Själv tycker jag att frågan mycket väl förtjänar att ställas, särskilt inför den stundande Julhelgen. Varifrån Kulturchef Sonck fått, att Jungfru Maria just skulle ha varit 13 år gammal, när den ”Obefläckade Avelsen” som annars mest hör Våren till – liksom den övernaturliga påsättningen och det mirakulösa knullandet med Ärkeängeln Gabriel (som nog inte var någon ”ängel” precis) ägde rum, förstår jag å andra sidan inte.

Källan till den påstått ”heliga” Jungfruns eller rättare sagt den romerska ”fältmadrassens” levnadsålder, har jag själv aldrig lyckats hitta ens i bibeln, denna ofelbara bok – men kanske mina läsare vet ?

 

”Nej men söte lille Bebis-Jesus – han ursäktar väl precis allt ?” ( Finns där inte helt klart PEDOFILA TENDENSER i alla dess knubbiga små ”bambinos”, kerub-stjärtar och hela Julhelgens traditionellt kristna ikonografi… Vart syftar den kristna spädbarnskulten – Är det ens en religion för vuxna människor ?

 

Själv trodde jag att det var lilla Aisha ni vet – Profeten Mohammeds så brådmogna och hjälpsamma ”barnhustru” som var alla pedofilers dyrkansvärda sexualobjekt på den här sidan paradiset.  Redan Salman Rushdie, som ni vet – skrev om henne i en roman, vilket ögonblickligen blev föremål för dödshot, förföljelse, hatbrev och fatwor.

Också i Kulturredaktör Fredrik Soncks fall skedde något liknande. ”Hufvudstadsbladet” har efter den 26 November, då artikeln publicerades, blivit tvingat att införa ursäkter, tillrättalägganden, ”rättelser” och så vidare och så vidare. En av de många rättelserna, har faktiskt utgått från herr Soncks eller kanske Zonks egen hand, fortare än ni kan säga ”amen” i kyrkan. Den verkar inte helt övertygande.

Hatbrev, vilda protester och allehanda kristna illvrål, fromlanden, hymlanden, bigotterier och tandagnisslan har försports från såväl Vasa Baptistförsamling, Katolska Kyrkan i Finland, Metodister och Ortodoxa om vartannat, Teologie professorer och annan bråte.

Alla har de skrikit och stönat ”Stena honom, Stena honom !” – bildligt talat, inte likt Muslimerna – och ropat ”Han ska tystas, Han ska överröstas !” inför Fredrik Soncks gestalt. Men – som det står i den kristna Bibeln – ”Den av er, som är u-t-a-n synd, må kasta den första stenen !”

Ärligt talat – vad påminner detta om ? Vad är det för sorts religion ??

(Bilden tagen från Hans Höghelighet Påvens Midnattsmässa i Rom, sänd via den svenska Statstelevisionen 2019)

 

Hur är det med den Katolska Kyrkan, förresten ? Till och med Påven själv har erkänt, att inte mindre än minst 2 % av all världens katolska präster är just pedofiler och inget annat, fast han naturligtvis inte vill avskaffa själva celibatet. Dessutom har han sagt, att Djävulen eller Satan – vars existens han alltså antar som verklig – skulle ligga bakom det hela. 2 % låter kanske inte mycket, men siffran kan vara betydligt högre än så – och med hundratusentals, ja miljoner katolska präster och annat löst folk som översvämmar vår Värld likt pestflugor eller prästflugor, så blir det också tiotusentals potentiella förövare – hundratals i länder som Sverige och Finland. 

Listan på länder där Katolska Sexövergrepp har drabbat spädbarn och ungdomar i låg ålder omfattar också Sverige och Finland. De påståenden som den katolske ärkebiskopen Anders Arborelius givit ifrån sig om att ”sådant kan inte hända här” stämmer inte.

Han har försäkrat oss att just katolska kyrkan själv skulle ha en intern kontrollapparat i just Sverige av alla länder, som garanterar att inga fel kan begås. Samma eviga litania som i utlandet, eller påvedömet självt, med andra ord.

Att det finns en klar koppling mellan Katolicismen som religion och Pedofili, kan ingen katolik förneka. Lika lite som någon muslim kan förneka, att det finns en klar och manifest koppling mellan islam och intolerans, eller mellan islam och terrorism.

Och det onda sitter just i själva tron, i själva förkunnelsen. I Biblarna och Koranerna, och i en fullkomligt pervers, urartad människosyn, som kännetecknar Monoteismen och dess ”Allsmäktige Fader” som skall ha rätten till kropparna hos sina ”barn”.

Det finns en väg ut ur galenskapen, och det är den väg, som Fredrik Sonk hyllar. Den vägen stavas Polyteism, H-e-d-e-n-d-o-m och Humanism, i förening med ett sekulärt samhälle, sekulär rättsskipning och en modern rättsstat.

Snart firar Republiken Finland sin Frihetsdag. Jag vill passa på tillfället att önska alla mina Finländska, Finska och Finlandssvenska läsare en god – och HEDNISK – Jul, och hoppas att ni – i år som alla år – får höra den vackra gamla soldatpsalmen ”Vår Gud är oss en väldig borg !” som Nylandsbrigadens soldater brukar få framföra, i år som alla år.

Visst – ursprunget till den psalmen är lutherskt kristet, och ”Ein feste Burg ist unser Gott” lyder den i tyskt original. Men den har sjungits av tiotusentals svenska och finska soldater, som sjöng den tillsammans, vid Breitenfeld, Fraustadt, Narva, Riga, på Karelska näset, under slaget vid Hangö 1940, inuti Viborgs fästning och på många andra platser. Den sjöngs av oss i strid mot katolicismen, och den sjöngs och sjungs ännu för Finland., för en god och rättvis sak.

Mina kamrater vid Nylandsbrigaden, Österbottningarna och alla de andra – svensktalande och Finlandssvenskar, eller svensktalande Sverigefinnar, tillägnas dessa ord. Man har aldrig i texten till denna hymn – som nu dånar ut i midvinternatten via min dator och dess högtalare – talat om VILKEN gud det är man talar om – men inte tusan är det någon Jehova, JHVH eller någon jesoxen kristoxen kortoxen.

Bildkälla – Hufvudstadsbladet, och Wilfred Hildonen

För mig är det Tor, denna Tors Dag likt alla andra Tors dagar. Jag sjunger alltjämt ”Vår Tor är oss en väldig borg” varje gång jag likt en viss herr Sunk, Zonk eller möjligen Sonck tar till vapen mot Monotoeisterna, om så bara med ord, i det Viktor Rydberg på sin tid kallade krigarens lovliga uppsåt att såra och döda.

Och om det nu inte passar er – vänner i Finland och på andra håll – så skall jag ge er en alternativ, och mycket hednisk Julpsalm att sjunga.

Julen är snart här, nämligen; och jag kan lova er alla att den för min del blir garanterat jesus-fri

 

Det är en gris utsprungen
av Hildesvinets stam
av fädren ren besjungen
ett svin i Svea land
en galt så skär och blid
mitt i den kalla vintern
i midnatts mörka tid

Om detta svin allena
ljuder så Frejs ord
att född i stian rena
han välsigna skall vårt bord
Av Yngve Frejs nåd och makt
oss detta under skedde
som vid Särimners slakt.

Den spickna skinkan fina
som doftar salighet
i mörkret skall den skina
besegra dunkelhet
Själv Frej och mänskor fann
att oss arma mänskor frälsa
från hungers kval den kan.

O Frej, tag dem som klaga
i denna jämmerdal
nu med din hjälp ledsaga
till Alvheims högtidssal
Ja, i ditt glada hus
låt oss hos dig evigt leva
i Hedendom och ljus.