Gunne Hands återkomst – ”av Skåne-Kungars blod”

Jag nämnde den skånska kungaätten i ett inlägg för mindre än en vecka sedan. Nu rapporterar Statstelevisionen SVT – för ni tror väl på Statstelevisionen, goda medborgare ? – Dess ord får ju helt enkelt inte ifrågasättas – plötsligt att man återfunnit en av de försvunna Runstenarna från Gunne Hands Hunnestadsmonument, som ju förvaras på Kulturhistoriska Muséet eller ”Kulturen” i Lund.

Två av stenarna har varit försvunna, men nu har den med hjorten (sten 6 ovan) hittats, efter vad det ser ut. Sten nr 2 kan i sen tid ha märkts med ett kors, som inte fanns i originalkompositionen. De övriga är rent hedniska stenar, som inte omnämner någon ”gud” eller jesus, men däremot visar Skånekungen Gunne Hand som ”pellikoforoi Varangioi” eller Yx-beväpnad Väring.

Stenen har hittats nära Ystad, begravd under jordmassor, och landets skickligaste runolog Magnus Källström har uttalat sig hos SVT om fyndet, varför jag tror på det. Detta är en arkeologisk sensation, som vi säkert kommer att få höra mer om längre fram i tiden, och en stor Julklapp till oss Asatrogna Hedningar – och till de av oss – som är befryndade med Vidfamnes ätt..

På sten nr 4 ses Hyrrokkin, den onda häxan som sköt ut Balders skepp Hringhorni i sjön vid hans likfärd. Hon kom ridande på en varg med huggormar till tömmar, står det i Eddan, och det ser vi också här. Hunnestadsmonumentet var ursprungligen ett rent hedniskt monument. Varför skulle man annars avbilda Asatrons och Eddans figurer på stenarna, om det inte var denna tro man ville tillhöra ?