Julhögen – en tradition som ännu lever

Till de Hedniska traditionerna från Asatrons tid hör att låta maten stå framme på Julbordet över Julnatten, så att Odens följe i den vilda jaktens tid och förfäderna kan ta för sig av den, efter vad man en gång trodde – och i vissa fall ännu tror. Också traditionen med Julhög, en hög av bröd, kakor och andra godsaker som skulle räcka över hela Julen, och som får stå framme framför var och ens plats vid matbordet lever ännu kvar.

Julhög från det nutida Västergötland (foto: Ideell Kulturkamp)

Denna sedvänja är visst inte utrotad, som det felaktigt står på Wikipedia. Åsa Holmgren, forskare på Institutet för Språk och Folkminnen, tillämpar ännu seden med Julhög, och så gör många andra. Till och med många receptsajter tar upp sedvanan. Mest utförlig beskrivning finner ni här.  Vårt dagliga bröd haraltid varit viktigt, ända sedan för 5 – 6000 år sedan, då vi svenskar först blev bönder. Särskilt viktigt blev det vid julfirande och andra högtider. Det bakades många olika slag av bröd och av olika finhetsgrad och sädesslag – Kornbröd nämns i Eddadikten Rigsthula om Heimdalls vandringar som det tarvligaste av allt, råg som något bättre och vete- och havrebröd som finast – det åt man bara till helgerna, och förärade makterna vid Bloten. Hade man råd; användes siktat mjöl och till limporna hade man vört från ölbrygden.

Bild från Kalmar Läns Museum – Julhög med äpple överst, en god ost samt olika sorters kakor. Främst en av Frejs eller ”Staffans” ryttare..

Julhögarna bestod av runda brödkakor i olika storlekar och olika tjocka med den största grova kakan underst. Högre upp i stapeln kom mindre och finare bröd som en kringla eller stor lussekatt. Högst upp fanns kanske en bit ost, lite smör och ett rött äpple. Runt omkring högen låg pepparkaksgrisar och ofta figurer av hästar, som ju alltid hört hedendomen till. Sambandet mellan ”Staffansritten” på Annandagen och guden Frej skall jag berätta mer om en annan gång. Särskilt Såkakor, vars sista rester skulle plöjas ned till våren i den nya åkern, och som på så sätt skulle bevara lite av Julens kraft – vattnet tog man gärna från någon åt norr rinnande Torskälla i trakten – fick ofta ligga underst i var och ens Julhög – och det bruket kan vi ännu iaktta och hålla i helgd.

”Julahögen var byggd i pyramid, den största och grövsta jullimpan i botten, sen den grovsävade kakan med hål i mitten och därnäst en fin-sävad, lite mindre kaka. Alla bröden voro runda, grovlimpan vägde omkring 3 skålpund (nästan 1,5 kg), de andra omkring hälften så mycket. Allt matbrödet var mjukt, slätt och välformat. Överst på högen låg minst en vacker sk tolvhålakringla (lyxbröd som sällan baktes utan till julen). De som hade kaffe använde detta bröd som kaffebröd, annars åts de torra. I en del gårdar saknades somliga år den lille lille osten (beroende på minskad mjölkmängd). Överst ett rött grant äpple. Fanns gott om äpplen, lades sådana runt omkring de olika julhögarna. Vid barnens julhögar ställdes dessutom deras jul-a-gåbba, vilka bakats av den vitaste degen. Den förställde en julgubbe, en julkäring, julgris – bock med horn, tupp, höna.”

Upptecknat: 1949 av Alma Nilsson
Informanter: Upptecknarens mor (född 1834) och mormor (född 1803)
Plats: Härlunda, Småland
Arkivnummer: 19964, frågelista M119

Särskilt indelta soldater blev av sina rotebönder bjudna på Julhög, vilket föjande uppteckning från Dalarna visar. Seden kan gå ända tillbaka till de Hirdmän som fanns på Kungsgårdarna inom Uppsala Öd, för också Vasakungarna och medeltida regenter gav Julhög och Julgåvor till sina knektar.

”På julbordet lades en bröstöd (brödhög) bestående av 15 à 20 kakor tunnbröd, vilket fick kvarligga över jul. En hög av tjockbullar staplades upp i bredd med tunnbrödshögen och ävenledes fick kvarligga på bordet helgen över.—

På julaftonsmorgonen skulle husmodern ställa iordning julgästen till soldaten som då kom på besök hos samtliga sina rotebönder. Soldatens julgäst bestod av en kaka tunnbröd, en tjockbulle, en köttbog eller lår, samt ca 2 à 3 mark smör.”

Upptecknat: 1937 av Fräs Erik Andersson
Plats: Boda, Dalarna
Arkivnummer: 10338 (frågelista M119)

På institutet för språk och folkminnen är man säker på, att seden med Såkakor är mycket äldre än kristendomen, och kommer från Hednisk tid. Helt säkert är den samtida med det första brödet, skriver man. Till och med i dag, när de flesta av landets invånare bor i städer, har man påträffat många, som iakttar den gamla vanan att göra såkakor, och lägga de sista smulorna av dem i trädgårdslandet till våren, för att få lycka med sådd och skörd. En rest av den gamla Frejskulten – sägs det.

Julhög från Leksand, med tupp som i Yggdrasil, Världsträdets topp…

En tanke på “Julhögen – en tradition som ännu lever

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s