”Comic Relief” kontra Nyhetsbevakning…

Som ”Comic Relief” – detta anglo-amerikanska uttryck, brukar man antingen beteckna ”spänd förväntans upplösning i intet” med en svensk fras, eller också använder man det utländska uttrycket som ”samlingsnamn” för ren underhållning, vilket är till att slarva med språket och begreppen. ”Comic Relief” på amerikansk engelska har nämligen blivit ett samlingsnamn för politisk satir av alla de slag, i det stora som det lilla, och det verkar fortfarande vara en högst nödvändig sysselsättning.

Inlägg från ”Muralgranskaren” i hans eget twitter-flöde, 2021-01-16

I det Sverige jag växte upp – ni vet det land som för längesedan förvandlats till ”Landet Löfvén” – fanns alltid Politiska Satir-teckningar införda så gott som varje dag i varenda dagstidning med självaktning, på Riksplanet eller Regionalt. Dansken Poul Ströyers teckningar i Dagens Nyheter var kanske det allra största forumet för sådant, men även ”Staffans Stollar” och LON – Lars Olof Olsson – samt många andra tecknare utökade dagstidningsfloran med sådana stående inslag.

I dagens mediabrus har allt sådant försvunnit. Inte ens de största dagstidningarna i Sverige använder längre ”Comic Relief” i just den formen. Gamla mästare, som Kalle Strokirk, lever ännu – i armod – likt Lars Hillersberg på sin tid – och även J E ”Ander” – Andersson – fortfarande en kung av ritstiftet producerar alltmer sällan något nytt, kanske av hälsoskäl – men hör enligt mig fortfarande till de allra, allra bästa – liksom vissa väldigt frispråkiga herrar i Moscow Times, som skämtar med allt ryskt, även Putinskt, trots att de är ryssar.

Men – i ”Landet Löfvén” däremot… där kan en enda teckning från New York Times om någotslags barn-helgon från Sverige, eller något annat sakrosankt – ja solis sacerdotilis – kan ögonblickligen utlösa hat-stormar i asociala media. Med stor behållning sträcker jag mig just nu åter till David Nessle – alltså ”Muralgranskaren” – som alltjämt fortsätter sitt egna Twitter-flöde – just hans egen metodik – att ta historia och även konsthistoria till hjälp för att satirisera, har jag ju varit inne på förr. Ja – jag till och med hjälpte till att skapa just hans verksamhet inom ”det murala” – när jag 23 Februari 2015 – nu snart sex år sedan – skrev ett inlägg om ”Haren och Hunden” i Härkeberga Kyrka, och vad detta gamla radar-par ägnade sig åt – nämligen att ”röra om i samma gryta” nere i Albertus Pictors gamla 1300-tal.

Ni kan fortfarande läsa detta inlägg – i sin tur inspirerat av en annan svensk bloggare – under rubriken ”Konst och Litteratur” ovan – den är i sin tur uppdelad i ett antal underrubriker numera, men det skall jag återkomma till en annan gång.

Nåja, den gamle vännens verksamhet som humorist – i det stora som det lilla – muntrar ännu upp. Just nu kör herr Nessle (förut också känd under pseudonymer som Lessnid eller till och med Daseved ) fortfarande hårt med Aethelred the Unready – skämt, men han förvandlas dock aldrig till herr Lessne, vilket jag också noterar. Han finns trots allt kvar i trakten av Göteborg.

Direkt ledsen – eller tveksam – blir jag dock efter ett inlägg i sk Alternativa Media, som har mycket stor bäring på Asatron, Hedendomen och Kulturminnesvården och som kan innebära att hela ”Runkampen” måste tas om. Vad man berättar om är ännu en ”politisk show trial” av Navalny-typ mitt inne i vad som ska vara ett Demokratiskt samhälle, och ännu ett illa dolt (S)-märkt försök som ”Riksåklagare Petra Lund” skall ha försökt sätta samman.

Troligen har detta politiska falsarium sitt ursprung i vad vi fått se i USA under början på denna månad – det är så jag tolkar det.

Jag har dock inte sett en enda notis i Svenskspråkiga media eller öppna källor som stöder Samnytts inlägg ännu, men i väntan på fler notiser (jag antar alltså, att vad som publicerats i Samnytt inte var ”fake news” utan har bäring på verkligheten ) påminner jag er alla om att Tyr-runan kan utföras som ”Stadhagalder” med kroppen och händerna, att även Försäkringskassan har den i sin logga, och att ni inte, repetera INTE ska tro på diverse extrem-rörelsers förfalskningar, förvanskningar och påståenden om ”Onda Makter” – för vad vi ser här är inte ondska – men ren och skär Dumska – från ett visst Justitiedepartement, och en viss svensk Justitieminister, som tillhör exakt samma partifalang, som den nyss avgånge chefen MSB.

Också Försäkringskassan har som bekant en stor och tydlig TYR-runa i sin logga. Hur kan det komma sig ?

Välidgt många etniska svenskar och Svenska Medborgare har Tyr-runor av alla slag intatuerade på sina kroppar. Skall svenska myndigheter använda knivar – utan bedövning – eller kanske bränna medborgarna med laser ??

I väntan på fler inhopp från RÅ Petra Lund eller Kvällspressen, avstår jag från fler tolkningsförsök – men kom ihåg vad jag sagt er alla om tatueringar. Också en ren ”lägertatuering” i form av en enkel sifferserie kan straffa sig, och det mycket hårt – också om man påträffas med ett litet dubbelblixt-tecken framför sifferserien – vilket en helt annan kategori medborgare faktiskt hade i ett centraleuropeiskt land, så sent som under förra århundradet.

Också Signaltruppernas truppslagstecken innehåller en mycket stor och TYDLIG Sol- eller Sieg-runa. Media uppger, att RÅ och HD fortfarande överväger ett totalförbud för Torshammare och Runor.

Jag har sagt er alla, att det är smaklöst, billigt och dålig stil att alls tatuera sig – och när världsläget svänger snabbt, kan den symbol du själv i ditt ungdomliga oförstånd trodde vara ”Schnygg” mycket mycket snabbt få ödesdigra konsekvenser – och bli Livsavgörande – eller Dödsavgörande – på flera sätt än ett. Minns vad jag skrivit om ”Vårdens Taimourer” och vilket slags personal, som finns på svenska sjukhus och äldreboenden. Vi kan alla råka i just den pöbelns händer, fortare än kvickt.

Karl XIV Johan, Furste av Pontecorvo och svensk Konung på sin tid, skall enligt en obekräftad folksägen ha haft ”Mort aux Rois” intatuerat på sin kropp, om än inte ”Mort aux Vaches !” som är ett franskt slang-uttryck med likartad betydelse. Med tanke på vad den fd. unge revolutionären blev, längre fram i livet, ångrade han nog minst sagt sin tatuering, när han skulle läggas på Lit-de-Parade.

Jag har redan berättat för er om ärren på min egen kropp – jag har inga andra prydnader förutom ärr, Mensur-tecken från 16 års ålder och framåt, stora och tydliga operationsärr längs hela underarmen, vänster vad, hela höger fot, samt på vänster lillfinger. Samtliga skador går in till benet – och ert löjliga tatueringsväsen, överåriga bikers och små tonårsjäntor – kan ni dra åt helvete med och lämna därhän, för ni vet ändå inget om riktig smärta, eller ens vad det betyder. Ganska många av ärren, uppstod nämligen av skador, som aldrig var bedövade eller ihopsydda när de uppstod, förrän efter flera timmar eller hela dagar efteråt. Men – jag är ju Hedning...

Galna Greta ! Jüd Wolodarrrrskiiij !

Från Bonnier-pressen och dess ledande lögn-blaska – som jag inte tänker besudla denna blogg med att nämna – rapporterades i dagarna om ett nytt fall av ”Christian Belittlement”. Denna gång gällde det en helt ny redaktionsmedlem, med mycket goda meriter visserligen, som tydligen försöker ”stjäla” mina teman, och på olika sätt förminska Asatro och Hedendom, samtidigt som han inte alls verkar ha läst något om de senaste arkeologiska landvinningarna vid Gamla Uppsala – ett ämne som jag skall få be att återkomma till i form av en bokrecension. Jag har å andra sidan inte läst Magnus Västerbros DN-inlägg, eftersom jag aldrig någonsin läser DN – så det kan ju jämna ut sig. Enda undantaget är de öppna debattsidorna – men nej, men nej – av uppenbara skäl läser jag inte DN – jag har sagt upp min prenenumeration för flera år sen, och jag tänker aldrig någonsin ändra på detta.

Frågan är, varför DN alls behöver denne nye skribent, på varannan veckas basis, men välkomna välkomna kära Bonnier-familj – ni är ju – som katoliken Erik Helmerson – ändå så ”väl integrerade” på er egen tidningsredaktion – och vad ni producerar har vi redan sett.

Själv föredrar jag fortfarande Dick Harrison i Svenska Dagbladet – långt vederhäftigare som historiker av facket, och ingen halvsunkig ”tendensfarbror” typ Herman Lindkvist.

Det var nära, att jag helt missade denna veckas två ledande notiser – som har direkt bäring på min egen, garanterat Hedniska Värld, samt hela Hedendomen i Sverige, vars främste nyhetsbevakare jag ju faktiskt är – i bloggform dessutom. Ingen intresseförening, inget ”samfund” – de som finns tar sig själva på lite för stort allvar, tycker jag – sedda mot vad de faktiskt är – och inga av mina medhjälpare i den Hedniska bloggosfären, fångade ens dessa två nyheter för veckan – Runkampen och DN:s ”Härskar-tekniker”

Som alltid blandar jag friskt – ”Comic Relief” ena sekunden, ren Nyhetsbevakning av klassiskt snitt nästa sekund.

Samtidigt har en viss ”Vinterstädning” skett bland de ”gamla” inläggen på denna blogg från 2018 och framåt – och om principerna för det arbetet, lika väl som innehållet i mitt artikelarkiv, ska jag berätta i nästa inlägg…

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s