”Der Gott, der Eisen wachsen ließ,
Der wollte keine Knechte”
”Den gud som gav oss järnet ville inte ha några slavar”
”The god who made iron grow
Did not want slaves;”
Igår rapporterade svenska media av alla de slag (det finns minst tjugo notiser) om fyndet av en Järnmeteorit, ca 1 km norr om den gamla Gudalunden vid Fröslunda i Upplands län. Det är kanhända ingen tillfällighet. Järnmeteoriten, som slog ned under första veckan i November, uppges ursprungligen ha vägt nio ton enligt astronomerna, men endast 14 kilo i det närmaste rent järn och ett trettio centimeter långt fragment återstår nu av meteoriten.
Man påstår på Wikipedia och andra ytliga kunskapskällor att nästan allt järn på vår planet skulle vara av meteoriskt ursprung, och alltså under årmiljarder ha dumpit ned på jordytan, men det stämmer knappast. Snarare är det så att den sk ”Ni-Fe” zonen i jordens innersta kärna bildades samtidigt med planeten för 4.54 miljarder år sedan, och därför innehåller jordens mantel och skorpa också mycket meteroritjärn, tillkommen som den är av delar från det som nu är asteroidbältet. Men redan för 4 miljarder år sedan, då det första livet började uppstå, ändrades detta.
Bakterier kan också laka ut järn, och därför har Nordeuropa och Nordeuropa en oerhörd fördel jämfört med andra kontinenter, eftersom vi kan utvinna myrmalm och sjömalm här, och det var det som inledde den Nordiska järnåldern ca 500 år före vår nuvarande tideräkning. Man har påstått att Sveriges sista kommersiellt gångbara myrmalm skulle ha samlats in i trakten av Älvdalen år 1871, och sjömalm skall ha använts för tackjärnsframställning vid Huseby bruk så sent som 1930.
Svenskarna skapade sitt eget järn, så att stål och järn byggde Sverige ! (modell från Industrimuséet i Norahammar)
På Engelska Wikipedia påstås det till och med, att man hela Ryssland skulle varit beroende av myrmalm tills på 1500-talet, och att ryssarna inte skulle ha känt till något annat sätt att få fram järn och stål till dess. Det var det faktum att vi kunde utvinna sjömalm och myrmalm som fick järnålderns smeder att få fram vapenstål med oöverträffad kvalitet, för när man blandade olika sorters järn med varann, och lade till färskad järnmalm och kol, fick man fram det första kolstålet…
Efter mer än 1100 år i jorden, var detta Vikingasvärd från Norge fortfarande vasst…
Meteorit-järn har mer tveksamma kvaliteter, men ändå har många kulturer hälsat dess ursprung som Gudomligt, vilket kanske är föga förvånande.. Järn i stora klumpar, som med eldsken och dunder föll ner från skyn, måste ha fascinerat människorna. Man har hittat 5200 år gamla järnpärlor i Egyptiska gravar, och det finns mer än 2500 år gamla dolkar och svärd av meteorit-järn från Mindre Asien och Kina. Farao Tutankamon skall i sin grav ha en dolk, ett huvudstöd för mumien och en armring gjord av rent meteorit-järn, och han är säkert inte den ende högt uppsatte potentat, som ägt sådana föremål.
Man kan fråga sig hur det är med de många Torshammar-amuletter som hittats i Mälardalen. Vad jag vet har ingen gjort några vidare metallurgiska undersökningar på dem, för att påvisa var järnet de är gjorda av kommer ifrån, och om detta också var myrmalmsjärn eller inte. Jag har i alla fall inte hittat någon uppsats på internet som kan ge besked om saken, men kanske att någon av mina läsare kan ge besked ?
Alla vet vi ju, att det finns massor av lokala traditioner om ”Torviggar” eller fint slipade stenyxor från Yngre Stenålder som man skall ha trott vara ljungeldar eller blixtar, slungade av Tor, och den folktron trodde man på även långt fram i tiden. Varför skulle då inte Järnmeteoriter också kunna vara en gåva från Tor själv, och kunna smidas om till Hammare eller något annat användbart ? Vi får väl se vad som händer med den 14 kg tunga järnklump man nu hittat, och som det skall tas prover av, medan man också skall ställa ut den på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, där en hel samling av ännu tyngre och större Järnmeteoriter redan finns.
På 1930-talet skall en tysk forsknings-expedition till Tibet ha stulit med sig en antik staty av Buddhist-helgonet Vaiśravaṇa. Statyn har av vissa utpekats som en förfalskning, men anses vara gjord av rent meteorit-järn från Chinga-meteoriten, som föll över Mongoliet någon gång för mellan 10 000 och 20 000 år sedan, men statyn har daterats till omkring år tusen, och påstås föreställa en skytisk stammedlem från sådär 200 år före till 400 år efter vår tideräkning – han ser ut som en Nordeuropé och har ett tydligt helskägg, så han är i alla fall ingen Tibetan, även om en del skytiska stammar faktiskt tidigt övergick till Buddhismen, vilket kan förklara saken..
Järnmeteorer har påfallande ofta fallit i trakten av Fröslunda. År 1869 föll en till…
”Järnmannens” eventuelle äkthet och alla de gåtor som följt i spåren på den debatten, är fortfarande hett omdiskuterad ibland vissa mystiker, och sensationshungrig dagspress. Dessutom var statyn helt försvunnen mellan 1945 och 2007, då den skall ha ägts av ”en privat samlare” i München. Men – ingen vet vad den egentligen bevisar – är den tillverkad först på Vikingatiden, men föreställer en kaukasier från en långt äldre kultur ? Och varför skulle Tibetanska munkar göra en sådan staty sådär 800 år efter att just den kulturen försvunnit, och sen låta den föreställa en eller annan Bodhisattva ?