I vilket Sheela na Gig och hennes dag firas borta på Irland…

Vi vet alla att Vårdagjämningen i Mars månad är jordgudinnan Gerds, Njärd eller Nerthus fest, då även den groende Frö eller Frej börjar framträda, och att den inte har ett enda dugg med några kristna ”Marior” eller några bebådelser att göra, i alla fall om vi är bildade och kultiverade människor, och därför aktiva inom Hedendom och Asatro.

Alla folk – i Europa eller annorstädes – har sin variant av Hedendomen, och ibland sammanfaller de. Bloggen ”The Wild Hunt” som inte dragit sig för att stjäla mitt tema om Nerthus-vagnen rakt av, (jag var först, de kom 10 dagar efteråt) publicerade igår en intressant artikel om ”Sheela-na-Gig” – en ofta förekommande keltisk skulptur inte bara på Irland, utan hela de brittiska öarna – som också minner om Gerd, eller rättare sagt Anu – för så var kelternas namn på jordgudinnan.. En viss Star Bustamonte skrev det hela, och det låter som Bysta-mente – så det går säkert bra..

Bergen ”Paps of Anu” på Irland liknar sannerligen ”Busta-Monte” eller Jordgudinnans bröst…

Men – detta är bara början. För ett tag sedan rapporterade självaste CNN om hur hundratals skulpturer hittats inuti eller invid medeltida kyrkor, profana byggnader och förstås på hedniska kultplatser – det lär finnas över 101 stycken i Irland och minst 45 exemplar i Storbritannien. Och nu tillverkar en grupp anti-katolska, pro-hedniska konstnärer som kallar sig Project Sheela nya statyer och bilder – bara för att reta de kristna. Förra året sattes 20 stycken av dem ut i Dublin, och detta år har man redan placerat ut 7 stycken, varav en borttagen – utanför Transgender Equality Network Ireland (TENI) eftersom en del personer där synbarligen blev avundsjuka på gudinnan Anu

Nyproducerad och i Marmor. ”Hon har något som andra saknar – Hon har något som andra inte har”.

Hej Tjofaderittan – Här visas själva…   (sätt in lämpligt rim-ord på ”Tjofaderittan!” just här)

Sheela na Gig, ibland även stavade Sheila, Sheena (som i ”Sheena is a Punk Rocker!” med The Ramones, får vi förmoda..) eller muntert skrevande kvinnor, med ett stort flin på läpparna och en väl synlig vagina mellan benen, återfinns i flera medeltida katedraler, högt upp mellan kyrkvalven, men det var först på det pryda och kristna 1800-talet man började uppmärksamma detta, och täcka över eller riva ned de påstått ”oanständiga” skulpturerna som avbildar den naturligaste saken i Världen – alltså något som de kristna, å sin sida, alltid varit mycket mycket rädda för..

1100-tals figur från kyrka i Herefordshire, England

Man har också utsett 18 Mars till ”Sheela-na-Gigs Dag” tydligen därför att den närmast sammanfaller med Vårdagjämningen, och Nerthus eller ”Frejskonans” ritt.

Redan Ville Moberg visste vad det handlade om, och hur en slipsten skall dragas !

I sanningens namn finns det en hel del manliga, sk ”ithyphallic eidolons” som konsthistorikerna kallar dem, som också finns placerade nära eller mitt emot de kvinnliga skulpturerna i Englands gamla kyrkor – eller RENA FREJSBILDER figurer med stora, väl synliga fallosar med andra ord. Det var inte förrän på 1970-talet som forskningen uppmärksammade detta, och en viss Jörgen Andersson, en dansk forskare skrev 1977 en bok med titeln ”The witch on the wall” som katolska irländare genast gjorde allt för att motbevisa. Bland annat påstod man, att figurerna inte skulle kunna vara äldre än 1100-talet, att de skulle höra hemma i det kristna Spanien, och att de bara skulle finnas i de trakter på Irland som erövrats av Normander, däremot inga keltiska områden. Senare forskning har totalt motbevisat detta – och ingen av de källor ”The Wild hunt Blog” citerar har sett DETTA:

Det här är den kända sk ”Ormkvinnans sten” från Smiss i När på Gotland. Hon är bevisligen från 4-500 talet, en tid när inga kristna fanns i vårt land, och sitter som ni ser i en tydlig ”Sheela-na-gig” pose, vilket bevisar att motivet är mycket mycket äldre än några kristna kyrkor. Hon har en elegant håruppsättning, vilket tydligt visar att hon är en högättad kvinna, och håller två ormar i händerna – ovanför henne finns en keltisk triskele med tre ormar eller djur – Sune Lindquist, den svenske forskare som först avhandlade stenen – som stod på ett gravfält – trodde att de visade ett galt-huvud, ett falk-huvud och en ej beskriven reptil. Andra har associerat det tredje huvudet (längst upp till vänster på bilden ovan) till ett har-huvud, och det kan anmärkas, att både falken och vildsvinet är klart kopplade till Freja, medan en del även vill koppla Haren till Ostara, en kontinental germansk gudinna, som har Gerd-liknande, men också Freja-liknande drag. Det här känner inte amerikanerna till, men jag vet det.

Men varifrån kommer då Ormarna, som den Gotländska jordgudinnan eller Shiela-na-Gig håller i händerna ? På andra sidan Östersjön ligger Litauen, och där har man intill 1400-talet – för Litauerna förblev faktiskt hedningar så länge – haft en ormgudinna vid namn Egle – ormarnas drottning – och ”tomtormar” som matades med mjölk, fanns inte bara i Litauen utan också på Gotland – de var till stor nytta för spannmålsodlande bönder, för snokar och andra ormar håller råttor och möss borta från gården, och är därmed värdefulla. Att man då också associerat dem med hem och härd, samt med jordgudinnan Gerd, är heller inte så konstigt sett i detta perspektiv, utan fullt logiskt.

Staty av Egle i den litauiska staden Palanga

De kristna bortförklaringarna av Sheela-na-gig kan alltså inte stämma, eftersom symbolen bevisligen går tillbaka till förkristen tid. Kristna forskare har påstått, att skulpturerna placerades i katedralerna som en varning för älskogslystna och överdrivet kåta kvinnor – för de skulle vara såå hemska såå ! enligt dessa misogyna och kvinnohatande kristna, men också den hypotesen haltar betänkligt, för varför skulle man i så fall placera ”varningarna” högt upp under valven, där de inte kunde ses, och på undanskymda platser i varje kyrka ?

Firandet av Sheela-na-gig hölls vanligen i dagarna tre runt Vårdagjämningen, och var ytterligare en variant av den Indoeuropeiska mytberättelsen om Persefone och Kore, eller om man så vill om Gerd och Hel, kontra Freja och Frigg:

According to Heritage Ireland, the standing stone, Lia Fáil, which sits on the Hill of Tara in County Meath, and also referred to as the coronation stone, was the seat of the high kings of Ireland. Lehane explained, “If you were going to be king you sat up on top of the Lia Fáil and you symbolically mated with the land. If you were the right king, the Lia Fáil would screech.” In contrast, should the king not properly honor his vows to the land, he would be confronted by the Cailleach. According to Lehane, “For the new king to come along, he must embrace this dangerous hag, and she reforms into this beautiful, bountiful, kind figure again.”

There is also folklore and historical data that shows St. Patrick’s Day was originally part of a three-day festival culminating on March 18 and celebrated as Sheelah’s Day, which preceded the Spring Equinox. Some accounts deem Sheelah as Patrick’s female counterpart or wife, and journal articles from the 1800s viewed it as a brief opportunity to skirt Lent prohibitions.

Men inte nog med det. Nuförtiden har konstnärinnorna inom The Sheela-na-Gig project använt gudinnans bild som ett sätt att protestera emot katolicismen, som fortfarande slår sina klor i hela Irland, och som snarast borde fördrivas därifrån, för att aldrig återkomma. Man har satt upp den utanför sk ”Magdalena-tvätterier”, de spinnhus och arbetsinrättningar för ”fallna kvinnor” som drevs som ett slags koncentrationsläger av den katolska kyrkan, långt in på 1990-talet. Visserligen hade vi också spinnhus och liknande i vårt land, vilket Bellman berättar om, men det var på 1700-talet…

The Laundries were disguised as rehabilitation centers for “fallen” women; in reality, the women rarely made it out alive from these places. A mass grave of 155 corpses was discovered in Dublin in 1993. It wasn’t until 2001 that the Irish Government admitted they were institutions of abuse – a formal state apology was issued in 2013 with an $82 million compensation scheme.

The last Magdalene Laundry in Ireland was the Convent of the Sisters of Our Lady of Charity on Sean MacDermott Street in Dublin. At the height of its productivity, 150 women worked there, and 40 women were in residence when it closed, the eldest being 79.

  • Irish Cerntral, 25 Oktober 2019

Ännu fler massgravar – och bevis för massmord på Irlands befolkning, allt begånget av katoliker i modern tid – finns – och som vi vet håller ”Svenska” Kyrkan just nu på att bjuda in katolikerna till Sverige – och stödja deras utbredning här – något som borde vara förbjudet i lag…

Enbart i staden Tuam hittade man över 750 barnlik, bestående av dels aborterade foster och dels barn upp till tre år, som långsamt svultits ihjäl på ett barnhem i trakten – och den statliga undersökningskommission som hade hand om detta och andra fall, lades ned tidigare denna månad – även om man vet, att det fortfarande finns tjogtals med katolskt ledda barnhem, skolor, ålderdomshem, sjukhus och andra institutioner, där liknande saker förekommit och fortfarande förekommer.

Och ingen katolik har blivit straffad för alltsammans. Alla har de givit halvtaskiga, till intet förpliktigande ursäkter ifrån sig – och undkommit…

Enligt somliga är Sheela-na-gig en oförskämd och oanständig symbol. Men vem, vad eller vilka är det egentligen, som är de oanständiga ? Är det inte oanständigt att vi hela tiden – också i Sverige – skall ha all denna förbannade kristendom in på knutarna, och är det inte oanständigt att vi inte kan återförpassa katolikerna till de trakter där de egentligen hör hemma – nämligen långt, långt utanför vårt land ?