Idag är det som bekant Pingstdagen enligt vissa. Pingsten är annars den enda kristna helg, som vi etniska svenskar och hedningar numera slipper fira, för den har åkt bort ur vår nutida kalender – Frejskelov och tack vara en gudarnas välgärning. Jul, Nyår, Midsommar och alla andra helger är, som jag redan berättat för er Hedniska helger från början, och också i nutiden har de sina klart hedniska inslag.

Men Pingsten – den verkar skenbart alltid ha varit judeo-kristen. De kristna påstår att de ska fira den efter någotslags ”helig ande” som plötsligt skall komma flygande, och tränga in i folk, ett slags besatthet eller närmast demon-besättelse, som de alltså kallar för hänryckning. Inte ens de späda barnen går fria, för det är samma ande som ska ingjutas i dem vid tvångskristnandet eller ”dopet” som de säger, ett motbjudande exempel på religiös ”doping” och ett smart sätt för ”kyrkan” att tillägna sig folks pengar. Man frågar sig om inträngandet av ”anden” i de späda barnens kroppar ska ske framifrån, oralt och via munnen, eller kanske bakifrån…Många kristna präster – särskilt då katoliker – är ju som vi vet närmast fixerade vid dessa barnrumpor och knubbiga små kerub-stjärtar…

”Helig ande”, billig (s)lampa eller ”anden i flaskan” ? – Nej, tyvärr ”köper” jag som hedning INTET av detta..

Den kristna Pingsten, efter Pentekostes, den femtionde dagen efter det som skulle vara Påsk, en påstådd frälsares dödsdag som bara flyter omkring, därför att det inte alls är någon historisk händelse, och därför att de kristna faktiskt inte har en djäkla aning om när ”frälsaren” dog, skall i sin tur gå tillbaka på en ännu tidigare Judisk helg, kallad Shavuot. Shavuot lär firas till åminnelse av den dag, när Moses återkom med Lagens Tavlor från Sinai berg, men är det egentligen något att fira ?

Sharia eller ”Mose Lag” – ja 50 spänn till den som märker någon skillnad…

Faktum är nog. I den Germanska rätten användes aldrig kropps-straff, och dödsstraff utdömdes ytterst sällan. Till och med mord straffades med ”mansbot” enligt den urgamla Tingsordningen, där en tredjedel av böterna vanligen gick till kronan eller Kungen, en tredjedel till den eller de mördades ätter och familjer, och en tredjedel av boten var alltid förbehållen kostnaderna för att hålla ting och samla folkförsamlingen. Fängelse som påföljd förekommer heller inte enligt Germansk rätt, för något så brutalt och primitivt som att bara stänga in skyldiga individer föresvävade aldrig våra förfäder. Däremot tillämpade de fredlöshet eller landsförvisning, och den som inte skötte sig, kunde vara säker på att aldrig mer släppas in i riket, ty då kunde denne lika gärna saklöst dräpas. Sådana lagar har vi inte helt och hållet idag, men fortfarande är förvisning ur riket en högst logisk påföljd (se föregående inlägg) – för vissa..

Både den romerska rätten och den mosaiska är ett slags Sharia-lagar, i likhet med Hammurabis gamla lagar – ”öga för öga och tand för tand” som det står i judarnas gamla testamente, och angående denna ständiga sharia, som vi etniska svenskar drabbas av även i vardagen numera, så läste jag nyligen ett synnerligen intressant inlägg från Finska YLE:s Åbo-redaktion, som avslöjar de kristna och judiska gamla lagarna som den föråldrade gamla dynga, som de givetvis är. De som hela tiden papegojmässigt upprepar, att ”Sverige ska ha byggts på kristen lag och kristna värderingar” förstår inte ens vad kristna värderingar är för något, vad de leder till och vad de innehåller.

Det är allt bra tur att Antti Laato, professor i gammaltestamentlig exegetik med judaistik vid Åbo Akademi, fortfarande är med oss, även om han förnumstigt och pliktskyldeligen skall komma stickandes med glosor som att ”det finns många fina saker i Gamla Testamentet också !” kristen som han såklart är. Bland de finare bitarna, tycker jag i så fall är ”Höga Visan” – den Sumeriskt och Egyptiskt influerade text som innehåller ohöljda beskrivningar av sex – mellan Vuxna nota bene – samt mellan biologiska män och biologiska kvinnor (”dina bröst är som svalor som häckar” är bara en av de mildare exemplen – ”och din häck är också ok” skulle vi kunna lägga till) och som alltså är tillkommen ibland rena polyteister och inget annat !

Det är själva HÄCKEN det kommer an på, såhär i ”Syrenernas tid och Gullregnens månad” för att citera Hjalmar Gullberg…

Bakom Shavout, och Moses inaktuella svammel ligger i själva verket en judisk skördefest som har samband med naturen, och kommer från den tid när Israels tolv stammar var goda Polyteister och inget annat – för som jag visat och skrivit tidigare, hade också Judendomen ursprungligen sin Polyteism, eftersom Polyteism och inte Monoteism är det enda naturliga, och den enda naturliga religionen för alla människor och alla kulturer.

Vilken sann och äkta, etnisk svensk gläder sig såhär års inte åt Strömmingsfiske, och kanske den första nypotatisen ! Vit sparris – även om den här i Mälardalen bara står att få i importerat skick från Tyskland, och inte hemodlad som i Skåne är såhär års det enda jag blir ”hänryckt” över – för här i Huvudstaden, Sektor Nordväst finns bara slokande grön att köpa… En god måltid, fastän vi här i vårt land får endast och endast bara en skördetid och inte två, som i tvåflodslandet och MENA-länderna, och inte heller tre, som i risodlandets Kambodja tillhör det enda som jag denna helg fått mig att känna någon ”hänryckning” – och jag är ganska så övertygad om att de av er, som verkligen är mina landsmän, också känner likadant.

För mig är ”Mose Lag” fullständigt meningslös, liksom Sharian och allt som hör till den. Den enda lag jag följer, är den som är Svea Rikes – och ibland till och med Svea Fattiges – eller rättare sagt den lag, som naturen ger. Frejas månad är ännu inte slut, ännu är allt inte över – och snart kommer Fläderns stora tid – jag har redan förklarat för er att just Flädern är Frejas blomma – och varför förstår ni när ni luktat på en, eller druckit saften, gjord på dessa blommor.

Snart kommer jag igen, med mer polemik, mer politik. Med allt det, som kan utlösa debatt och förändringens vindar över vårt land – den förändring, som vi alla så väl behöver, i vårt styrelseskick och vissa ”system” inte minst. Men – det är – som så mycket annat – en helt annan historia..