Polska Arkeologer hittar fynd från Truso, och Stormningen av Paris..

Det faktum att Vikingar från Norden intog Paris – år 845 – är nu mest känt via dåliga amerikanska Tv-serier om Ragnar Lodbrok och hans söner, som låter staden Uppsala ligga bland höga berg, och flera andra faktamissar, felslut och fadäser. Men nu har Polska arkeologer hittat numismatiska bevis, sade sajten ATI för tre dagar sedan.

112 frankiska silvermynt har hittats nära den forntida staden Biskupin – nu stavad Biskupiec, och eftersom de är närapå ocirkulerade och präglade bara några år före stormningen av Paris, känner sig arkeologerna via fyndomständigheter och annat helt säkra på att mynten måste kommit dit från den Vendeltida och Vikingatida handelsstaden Truso eller Troså – vars namn är nästan identiskt med Trosa – i Sverige – namnet betyder ju ”åmynning”.

Truso var en stor stad redan år 650, och redan då koloniserad av Gotländska köpmän. Hit kom också Goterna innan dess, och staden har nämnts som en av ändpunkterna för den Polska-Litauiska bärnstensvägen – som också går förbi Biskupin. Tidigare har man också hittat nästan identiska mynt från Paris i Truso, som visar hur vida vikingarnas handelsförbindelser var – män som var med om stormningen kan mycket väl ha varit danskar, norrmän eller skåningar, som kommit förbi handelsstaden – och man lär också ha hittat en solkompass av älghorn i Truso, alltså en sorts pejlskiva, vilket påståtts tyda på norsk närvaro där.

Allt som allt betyder upptäckten ett litet spår på vägen till Goternas ursprung i Sydsverige, den urgamla bärnstensvägens betydelse, och hur vikingatidens handelsrutter följde i spåren på de rutter, som redan var väl kända, fasta och etablerade under bronsåldern och den senare järnålderns början. Tacitus nämner, att romerska handelsmän skulle ha tagit sig till en stad vid Wislas eller Vistulas utlopp i Bärnstenshavet eller Östersjön, och denna kan mycket väl ha varit Truso, eller en av dess direkta föregångare…

Truso enligt en rekonstruktion på ett Polskt museum.

Men på tusentalet kom de kristna, i form av tyska korsriddare och Biskop Absalons danska anhang. Då brändes både Jomsborg och Truso till kalla kol, liksom alla de andra Polsk-Nordiska handelsstäderna längs Östersjökusten, och så blev där ett slut på handelsförbindelserna mellan Norden och Polen – Hansan tog över – och så började Polens elände, fram till den dag då det nästan utplånades från kartan, delat mellan Preussare, Österrikare och Ryssar.. Polska arkeologiska tidskrifter har också berättat om nyheten..

Lofn – det omöjligas Asynja

Engelskspråkiga forskare begår ofta misstag, och svenska Wikipedia innehåller ofta felaktig information, som rakt av ”plankats” från engelskspråkiga sidor på nätet, utan förståelse eller eftertanke. Detta blir tydligt när man studerar Lofn, Asynjan vars namn betyder löfte eller tillåtelse, alltså Lov – och hon är aktuell nu såhär till skolloven. John Lindow, en amerikansk professor, har blandat ihop hennes namn med Lov i betydelsen lovtal, efter att ha konsulterat ett antal norröna lexikon, men hennes rätta väsen klarnar genast, om man läser Gylfaginning..

Lofn enligt en modern illustration

Lofn har förmågan att få män och kvinnor att få varandra, skriver Sturlasson, även under förhållanden där det syns helt omöjligt, eftersom hon som en av Friggas tärnor inverkar på den senares beslut. Hennes namn kommer kanske av lögum ok lofum, lag och lov – och allt som är lovligt, kan alltså Lofn göra möjligt – hon har inte bara förmågan att underlätta kärleksförhållanden, utan tingens förhållanden i stort – och inför Midsommarbröllopen, och allt det andra, kan det vara bra att som mången hedning minnas Lofn, och hedra henne genom blot..

Femmes du Wyrd Vs. Barbes du Nord ?

Nordisk Hedendom och Asatro finns nu i allt fler och fler länder. Det är inte bara det anglosaxiska språkområdet, Tyskland, Benelux, Polen och Östeuropa det handlar om, eller Spanien och flera andra spansktalande länder (tänk på Wisigoterna !) utan också Frankrike och det franska språkområdet. I och med det finns vi snart representerade i alla Världens länder, på varje halvklot, varje kontinent och varje land.

Alla länder och kulturer har egentligen SIN hedendom, och det finns inget skäl till att alla skall apa efter vår. Men många människor – fler än man tror – har ett nordiskt ursprung, genetiskt sett och förfäder och förmödrar som de vill bejaka. Så även i Frankrike. Normandiekusten, Bretange och till och med Rhones och Seines floddalar – alla intogs de ju som Paris av Vikingarna…

Femmes du Wyrd, anyone ?

Häromdagen såg jag en franskspråkig sajt, som försöker lära ut grunderna inom Asatro; och som olikt min egen begränsar sig till det rent pedagogiska och skolboksmässiga. Sajter av det här slaget finns det många – jag har sett dem komma och gå under årens lopp, och tids nog visar det sig vilka ibland dem som blir bra och bestående.

Jag ser inga sakfel hos denna sajt i skrivande stund, förutom omnämnandet av de ”Nio Dygderna” – något som aldrig ingått i Asatron, och bygger på rena vantolkningar av Hávamál, som två såkallade ”Odinister” i England, en viss Mr John Yeowell och Mr John Gibbs-Baily kokade ihop under början av 1970-talet. De här herrarna trodde att de kunde förse Hedendomen med en uppsättning regler, motsvarande Tio Guds Bud i Kristendomen, men varken Hávamál, Eddan eller Asatron fungerar så.

Den som verkligen har läst, begrundat och förstått, har insett att Oden är budord fjärran, och i Hávamál betonas gång på gång att vad som står där är goda råd och intet annat, råd som det visserligen kan gå väl om man följer, men någon motsvarighet till budord är de inte. Allt det dumma amerikanska sliddersladdret om heder och ära – mest påstått av de som själva ingen heder och ära har – står mig faktiskt upp i halsen, och det beror på att goda gärningar är sin egen belöning, men att vi Asatroende aldrig resonerar om ”dygd” i övrigt. Ingen är utan vank och brist, men ingen likväl så usel, att han till intet duger” lyder en översättning av de tre sista raderna i Hávamáls 133:e strof, och den som har öron till att höra, han lyssne !

C’est une Barbe du Nord – Mais Oui, c’est ca !