Bloggen Kulturminnet påminner oss om Forsaringen, men MISSAR dess betydelse…

Forsaringen från Hälsingland är ett ämne jag skrivit om förr. Igår tog bloggen bloggen ”Kulturminnet” upp den igen, men missar helt dess betydelse för kulturarvet. Av alla de trettio och mer forskare som studerat den sedan 1840, då den påträffades som dörrhandtag till en senare lyckligtvis riven kristen kyrka, är det bara två stycken som tolkar den i ett kristet kontext, och påstår att den skulle vara medeltida. Detta är betydelsefullt, då ”Kulturminnet” bara skriver av vad som står på Wikipedia, och inte bryr sig om att undersöka källorna…

Forsaringen är dessutom – som framgår av bilden ovan – försedd med en fastgjuten Torshammare med en liten ögla på, så den måste vara skapad av Hedningar. De enda forskare som vill ha den till att vara medeltida är Sophus Bugge från 1880-talet, som själv var kristen och kom från en biskopssläkt, samt en viss Carl Löving från 2010, men hans tolkning – från en enda artikel i ”Fornvännen” är utdömd sedan länge, och ersatt av sakligare undersökningar. Läs denna uppsats, till exempel.

Bugges och Lövings tolkning hänger dessutom på ett enda ord i en mycket lång runinskrift, som språkforskare, inklusive Magnus Källström – Riksantikvarieämbetets Chefsrunolog – är helt säkra på kommer från det hedniska 900-talet, eller till och med 800-talets slut, då inga kristna fanns i Hälsingland eller norr om Dalälven. Bugge tror nämligen i sin dumhet, att ordet ”stav” i texten nödvändigtvis måste stå för en Biskopsstav, men så behöver det inte alls vara. Det finns ingenting som tyder på det, och Forsa-ringen är också inte så unik som man skulle vilja tro..

Såkallade ”Edsringar” dyker upp i arkeologin, både vid Uppåkras Gudahov – där man hittat en ring, liknande den från Forsa i ett stolphål – och i den berömda Pietroassa-ringen från Rumänien, delvis skadad och nästan förstörd av romska banditer – men med den fullt läsbara inskriften ”Gutanowi Heilag” – Det heliga från Goternas Vi. Dessutom har vi flera litterära källor, som berättar om hur Edsringar låg framme på Tingsplatserna och i Gudahoven – som ju också kallades ”vin” eller med andra ord heliga platser, om de var utomhus.

Forsa-ringens text lyder enligt standardtolkningen såhär – man har inte kunnat enas om ”stav” kanske var ett penningmått, liksom de böter i form av boskap som nämns i själva texten:

En tvegill oxe och två öre till stav för första gången: två oxar fyra öre för andra gången: men för tredje gången fyra oxar och åtta öre till stav: och all egendom i kvarstad om han icke gör rätt för sig: det som de lärde tillkommer enligt landets lag, det blev förr stadgat och stadfäst: men de gjorde sig detta; Anund i Tåsta: och Ofeg i Hjortsta: men Vibjörn ristade.

Kanhända handlar denna text om böter för stöld, eller andra missgärningar – men det är lika lite som själva ordet ”stav” det viktiga – Det viktigaste är vad texten står för, vad den representerar – Principen om landets lagar

Det viktiga med Forsa-ringen – som kallats vårt äldsta rättsdokument – är att den innehåller spår av hednisk lag, och visar hur det gick till vid tingsförhandlingarna. Tinget – folkförsamlingen av alla fria män – styrde landet, och Forsa-ringens text talar om, att alla måste göra rätt för sig – vilket var den bärande tanken – det spelar ingen roll om den ”stav” som nämns i texten tillhörde Lagmannen, Kungen eller kanske senare Kyrkan – för det var att möta upp, och rida till tings som var det viktiga – Järnålderns ättesamhälle hade ingen ”stat” – men alla fria människor och varje ”medborgare” utgjorde ändå själva ”staten” – och det är på sitt sätt en oerhört revolutionerande tanke, som bara finns i den Germanska rätten och ingen annanstans. Både i Romersk rätt och Mosaisk, fanns ingen tanke på en Folkförsamling eller någon demokrati – Rom hade visserligen en fristående Senat under republiken, men den ersattes senare av en allsmäktig kejsare, och Ökenreligionerna kom som vi vet aldrig längre, än till den absurda föreställningen om en ”allsmäktig” gud.

Eller, för att tala med forskaren Stefan Brink:

Ingen torde ifrågasätta att ett slags rättsordning existerat under vikingatid i Norden. Löfving (2010 s. 50) menar att ordet stav i inskriften, hur det nu skall förklaras, vittnar om existensen av en ”samhällsmakt”. Någon verkställande makt har dock ej funnits, framhåller han, och häri kan man antagligen instämma. Men vad Löfving inte förtäljer, fastän han åberopar Njála för att exemplifiera sedvanerätt och dåtida lag, är att det i isländska sagorna, såsom exv. Njáls saga och Sturlunga saga, så tydligt framgår hur ett rättsystem utan kungamakt och verkställande makt kan ha fungerat. Det ålåg nämligen den kärande att själv genomdriva ett domslut vid lycklig utgång av en rättssak. Det är förstås detta som ligger bakom systemet med godar, godord och tingsmän.

Man har dessutom hittat en annan ring från Gästrikland, Häckelsängringen, som mycket påminner om den från Forsa. Det fyndet behandlades 2017 i en ännu längre uppsats än Brinks.

Också denna ring hade en fastsatt Torshammare från början, fastän den senare gått av. Från Mälardalen och Stockholms norra förorter har vi mängder av sk ”Amulettringar” – eller som de också kallas – Torshammar-ringar. Samma år, 2017, skrev Svenska Dagbladet om hur den dåvarande Miljöpartistiska ”Kulturministern” Alice Bah Kuncke befallde, att alla dessa ringar skulle skrotas, och gå till metallåtervinningen. Fynden skulle utplånas, därför att det ansågs viktigt, att man skulle dölja det faktum att orter som Rinkeby, Tensta och Kista en gång varit befolkade av Svear, och att utlänningar dåförtiden inte hörde hemma där.

Häckelsäng-ringen väger i sig 400 gram, och hittades med en lös Torshammare, som vägde 1 kg. Edsringarna var stora, tunga och solida arbeten, och vi vet hur de användes. I Landmannabok från Island finns en passage från vad som kallas Ulfljots lagar, skriven av en hednisk Lagman på Island under en Hednisk tid:

baugr tvíeyringar eða meiri skyldi liggja í hverju hofuð hofi á stalla. Þann baug skyldi hverr goði hafa á hendi sér til logþinga allra, þeira er hann skyldi sjálfr heyja, ok rjóða hann þar áðr í roðru nauts blóds þess, er hann blótaði þar sjálfr. Hverr sá maðr, er þar þurfti logskil af hendi at leysa at dómi skyldi aðr eið vinna at þeim baugi ok nefna sé vátta ij eða fleiri. Nefni ek í þat vætti, skyldi hann segja, at ek vinn eið at baugi, logeið, hjálpi mér svá Freyr ok Njorðr ok hinn máttki ass

En ring som vägde två öre eller mer, skulle ligga på stallen i varje huvud-hov. Denna ring skulle varje gode ha på sin hand vid alla de lagting, som han själv skulle öppna, och göra den röd med blodet från ett offerdjur, som han själv blotade där. Varje man som skulle utöva rättshandlingar vid tinget, skulle först avlägga ed på denna ring och nämna två vittnen eller fler. Jag nämner er till vittne, skulle han säga, på att jag avlägger ed vid ringen och lagen, så hjälp mig Frö och Njord och den mäktige Asen – dvs Oden.

I Dublinn fans också ett Hedniskt gudahov, som de Asatroende där inrättat. Där låg en edsring och ett svärd på stallen – det som de kristna kallar altare, och denna ring och dess svärd blev bortförd av Kung Maelseachlainn och då var nordbornas hedendom bruten ansågs det.

Man har identifierat sju ursprungliga ”socknar” i Gästrikland, som alla hade sitt Gudavi – och hittat ännu en edsring – också med Tors hammare – från Delsbo i Hälsingland.

Källorna och de arkeologiska bevisen talar sitt tydliga språk. Edsringrna var helgade åt Tor, och de användes både i sakralt bruk, eller då man hedrade gudarna i Viet, och vid Tinget – i båda fallen utgör de ett strålande exempel på en fungerande folkdemokrati. Till och med vid Giftemål avlades ”Ringed” och en Torshammare placerdes med skaftet uppåt i brudens knä, kan man läsa i Trymskvida i Eddan.

Men vad händer nu, om vi ska dela vårt land med personer som inte alls accepterar vår Rättsordning, inte håller ord och inte vet vad själva begreppet ”göra rätt för sig” enligt Svensk lag betyder ? I så fall havererar samhället, samhällsordningen och samhällskontraktet förblir brutet, och brottsligheten ökar – och det är precis detta vi ser i vår nutid…

GE OSS VÅRA GUDAR OCH MAKTER TILLBAKA – OCH HÅLL EDEN – FÖR EN LEVANDE TRO…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s