Jag har tidigare detta år tagit upp Disney och Marvels nya Tv-serie ”Loki” och andra kulturimperialistiska dumheter, från alla dem som vill förvanska och trivialisera våra fäders tro -som var just en TRO i betydelsen ”Trua” på norröna – och inget annat.
Nu tar till och med SVT, eller Statstelevisionen upp det faktum att inte mindre än 100 000 personer över hela Världen skrivit på ett upprop emot Disneys fega försök att varumärkesregistrera våra gudar, och på otillbörligt sätt tjäna pengar på dem.
I inslaget intervjuas bland annat patentjuristen Sanna Wolk, som dock demonstrerar sin fullständiga okunnighet om Asatron. Hon säger bland annat i det programinslag som producerades i morse, att Tors Hammare Mjölner skulle vara gjord i sten, vilket är BRISTANDE ALLMÄNBILDNING och FEL I SAK. Varenda skolbarn vet ju, att Mjölner är SMIDD och därmed gjord i järn – närmare bestämt av de två dvärgarna Brokk och Sindre, Ivaldes söner, dessa ”kosmos byggmästare” och upprätthållare, som Loke slog vad om sitt eget huvud med.
Gullinbursti, Odens spjut Gungner, ringen Draupner och Skidbladners skepp, var bara några av de gåvor, som naturen gav åt Asar och Vaner..
Enligt Lokes vad skulle Brokk och Sindre aldrig gå i land med att skapa tre goda gåvor åt gudarna, och till yttermera visso förvandlade han sig till en bålgeting och stack Brokk, medan smidet ännu pågick- därför blev hammarens skaft som alla vet för kort. Loke förlorade riktigt nog vadet, men när Brokk och Sindre ville ta hans huvud i pant, svarade han att intet var bestämt om nacken, så den fick de inte hugga av. Då sydde de ihop hans lögnaktiga mun med en syl och en rem istället, och den rem varmed Lokes mun blev igensydd, kallas Vartare, för så fick Loke variga sår kring sina läppar, och de såren varar än.
Att denna sägen varit allmän i forntiden har vi arkeologiska bevis för, bland annat i form av stenen från Snaptun, som verkligen hittats i en smedja – den hade ett hål för en bälg, som skulle föra luft rakt in i smedens ässja, och på den stenen syns mycket riktigt Lokes ihopsydda mun..
Allt detta har SVT:s okunniga journalister inte reda på, uppenbarligen – men vi sanna Hedningar och Asatroende vet. Sant är emellertid också, att dessa satans kulturimperialister och amerikanska lögnare aldrig aldrig kommer att kunna sätta sina skändliga Copyright-märken på den Nordiska Kulturen, en kultur som aldrig varit deras och som inte kan köpas eller säljas för pengar.
Det sprids många grova lögner på Internet just nu. En av de mest seglivade och spridda är att det skulle funnits något som hette ”forn sed” eller ”forn sidr”, fast det är en kristen spe-glosa från 1200-talet, som bara finns i tre enstaka källor.
Våra förfäder talade aldrig någonsin om sin TRO som en SED, alltså en mekanisk upprepning utan mening och innehåll. Tvärtom var ordet Tru, som i Engelskans Truth fgör sanning och tyskans Treue eller Trofasthet allmänt kända begrepp, och så skall det förbli.
I våra dagar har ordet fornsed smutsats ned och förflackats, och mest kommit att användas om en skabbig liten politisk vänsterrörelse, med tycke av Mulle-skola eller Miljöpartiet. De mer än 5000 registrerade medlemmarna i Nordiska Asa Samfundet vill inte ha med sådan smuts att göra, och det vill jag inte heller !
Notera detta, kära Statstelevision !
Jag har länge känt avsmak till Disney, och amerikansk media i stort, och det är svårt att tro att de kan bli värre men de lyckas alltid.
Ibland undrar man faktiskt om de har som mål att dra skandinavisk(och europeisk) tro, kultur, och tradition i smutsen. Tänker tillexempel på ”Midsommar”. Jag tvivlar på att de kommer göra en slasher-film kallad ”Ramadan” inom snart framtid. Hycklare.
Men hur som helst, de här med dvärgar, Brokk och Sindre, Ivaldes söner, är intressant. Det är ett ämne som känns, iallafall för mig, ganska outforskat. Jag har försökt grotta ner mig i ämnet men det är svårt. Vad jag kan minnas nämns inte Brokk och Sindre i tex Völuspá, så då undrar man om de är någon skillnad mellan dem och de dvergar som nämns där. Är Ivaldes sönder något helt eget? En annan slags ”naturkraft” eller ”skapande-kraft”? Sindres/Sindras ätt nämns men de är ju inte samma sak.
Namn kan berätta en hel del men de är svårt att veta ibland vad allt kommer ifrån. Tillexempel Brokk och Sindre, Sindre hade jag gissat på att det betyder någon form av gnista. På engelska wiki står det: ”Brokkr (Old Norse ”the one who works with metal fragments; blacksmith””, vilket inte känns helt hundra. Gullinbursti är lätt att förstå exakt vad som menas och hur det ska översättas, och Draupner (den som dräper? Dräparen?). Skidbladners och Gungner känns svårare att översätta så att det blir helt korrekt, vilket alltid ska vara målet tycker jag.
Med vänliga hälsningar,
Ebba
GillaGilla
Tack för ännu en lång och intressant kommentar, Ebba !
Nåja – angående den amerikanska filmindustrin, så gjorde ju Disney sin tecknade barnfilm ”Aladdin” med figuren ”Abu Ismal” (uttalat ”abyssmal” på engelska, eller som ”abu small”) med tycke av en viss Saddam, på den tiden den riktige Mr Saddam ännu levde, ännu inte hade avrättats genom hängning och gulfkriget nyss var överstökat – det slutade 1991, men den tecknade filmen kom först 1992 – fast när det gäller spelfilm eller tv-serier för vuxna, och det obligatoriska fördömandet av filmer som ”The Innocense of Muslims” – eller just det – hyckleri – så finns nog fortfarande en hel del att säga..
Brokk och Sindre är också dvärgar, som sagt – appropå detta med vad ”dvergr” betyder – och även om man i bildkonsten på senare tid avbildat dessa två som påfallande kortväxta, så är det inte helt säkert att det var så. En som skrev mycket om Ivalde och Ivaldes söner på sin tid var Viktor Rydberg, i sin ”Germanisk Mytologi” (ja, han stavade det så – han skrev inte ”germansk” ) och i allt väsentligt anser jag hans teorier om urväsenden som Ymer, och ”naturens byggmästare” som riktig – vi kan också fråga oss vilka Niflungarna, som i ”Nibelungen” egentligen var..
Draupner, så – är ju den drypande, en ring som ynglar av sig nio andra guldringar var nionde natt, men det visste du säkert redan. Gungner, den gungande ryttarlansen, är också etymologiskt säker, och så får väl även Skidbladnir sägas vara – man får tänka sig ett skepp med extra lång slitköl och bardskägg i fram och bakstävarna, vilket mycket riktigt blir som en stadig skida eller ett blad, ”ett förlängt lateralplan” som moderna seglare nog skulle säga. Sedan har vi ju ämnet översätteri kontra översitteri – ett nästan outsinligt ämne – Jag tänker just nu på Lars Lönnroths översättning av ”ragr” eller ”roeg vaettr” som ”bög” i hans Edda – han använder ordet cirka fyrtio gånger i allt, tror jag – sida upp och sida ner – där Ragr (som i engelskans ”rage”) också betyder vred, vrång eller ”ond” i största allmänhet – förutom ordets andra bibetydelser. Översättningen ”Du onda vätte !” låter ganska malplacerad när det är Loke det gäller – allt detta gör att man inte ska ta någon Edda-översättning för given, trots såkallat ”mustigt” språkbruk från diverse professorer..
GillaGilla
Jo, att dvergr inte är kortväxta filurer som ser ut som i sagan om ringer förstår jag precis, men jag använder ändå det ordet ibland för att det är så det står i Völuspa.
Jag vill förstå alla dessa krafter som nämns i de gamla sagorna, deras relation till varandra och världen. Och jag känner att för att komma på rätt spår så måste jag börja med att förstå namnet, som tillexempel Brokk. I min ytterst begränsade fornnordiska språkkunskaper så trodde jag att det betydde ’grävling’ eller att det hade något med jorden eller gräva att göra. Men de passar inte alls ihop med vad som står på engelska Wikipedian, inte för att Wikipedia någonsin är en pålitlig källa.
Tack för tipset om Rydberg, jag vet att jag läst i den boken förr, men det var längesen så den ska jag kolla in igen.
Ebba
GillaGilla