Jag brinner av längtan att skriva lite mer om politik, nu när även det som skulle föreställa rent ”andliga” organisationer i Sverige har blivit rent politiserade, och driver en politik av allra värsta slag, djupt o-andliga och djupt ohederliga som de tyvärr är. Inte minst deras ”främsta företrädare” bär sig mycket ohederligt åt, gentemot oss etniska svenskar och många minoritetsgrupper i det svenska samhället, dit de alltmer fåtaliga Samerna också hör (se föregående inlägg).

Men – det får vänta tills senare.

Som ”Ideell Kulturkamp” påpekat, är Skades tid inne, och Julmånaden enligt den gamla svenska kalendern, helgad åt Jolnir eller Oden – han som gör så att det blir Jul enligt ett av sina Heiten eller Binamn, (se i artikelarkivet här ovan om Oden och Skade) har också börjat. Julen är inte en kristen fest, och den har aldrig varit det heller. Också själva ordet ”Jul” är av nordiskt och Asatroget ursprung, och har inget med någon påstådd frälsares födelse att göra, eftersom detta är ett påhitt från minst 200-300 år efter denne påstådde frälsares påhittade levnad – som helt saknar minsta historiska eller arkeologiska bevis. Inte någonstans i de kristnes Bibel står det att den smorde, oljige rackaren vid namn ”christos” på grekiska var född i December heller.

 

Men för Skades ö, Skadhin-aju eller Skandinavien, liksom Skåne och Skedevi, för att inte tala om många andra av Skades vin eller Kultplatser, har vi ytterst påtagliga bevis, för allt detta är platser och saker som finns på riktigt och i sinnevärlden, liksom själva Vintergudinnan, jaktens gudinna, en gång Njords maka och den mäktige resen Tjatses dotter – han som uppkallades efter det samiska ordet Thiazzi, fjällbäcken, det rinnande vattnet, stelnat till is.

Skade har svart hår, för hon är en Jotunn och av Jättesläkt – hon tillhör varken Vanernas eller Asarnas släkte, utan född i Utgård, inte i Midgård eller Människornas Värld. Hon är ingen vitblond sagofigur, och låter sig inte Disneyfieras eller dompteras ned till någotslags ”Elsa” i en animerad barnfilm typ ”Frost”, hur mycket ett amerikanskt Hollywood, bemannat av idel idioter och de r-a-s-i-s-t-e-r som ägnar sig åt Kulturell Apropriering på de Nordiska folkens bekostnad än försöker göra om henne, för Vinterns kraft låter sig minsann inte göras om, förnekas eller förvanskas. Det vet vi alla som bor här, i dessa Nordliga trakter av vår Värld, och de som ännu inte vet vad begreppet ”Vinter” innebär,  kan nog fortare än kvickt få lära känna henne, ifall de inte bättrar sig – nu, ofördröjligen och genast.

 Förstudie till Skade i ett av mina Hedniska Kalenderprojekt, 2014

Skade är också – och detta sägs i förbigående – en gudinna för de frånskilda, ensamstående eller verkligt enastående kvinnorna, för hennes äktenskap med Njord blev inte lyckligt, utan upplöstes, som alla vet. Nu lever hon som Ull, bronsålderns skidande solgud i Ydalarna, Idesgransdalarna norrut, även om det väl inte lär skada för moderna svenskar att tänka sig dessa belägna i Y-län, där Gar-jamtan och Jämtstorschan alltjämt lever och frodas, härdiga för den kallaste köld och snö.

En föraning om den Jul, som är Nordisk och som snart skall komma… I Jämtland, på Jamtli och överallt annars… (det har jämnt och jämt varit så !)

 

Jämtland är inte och har inte varit någon del av ett föregivet ”Sydsamiskt” område förrän inpå 1700-talet, för fynd från Krankmårtenhögens bronsålder och andra ställen visar på ett högvuxet folk, understundom med en kroppslängd på upp till 215 cm för män och hela 195 cm för kvinnor – så lapparnas myter om ”Stahlo” eller sagans Jotnar och resar; har trots allt ett visst fog för sig. Och i år utfärdade SMHI redan sin första klass Röd-varning enligt det nya systemet – lagom till 30 November och den första Vinterdagen…

Allvarliga störningar väntades i hela det svenska samhället, men nu tog den förväntade stormen en mer sydlig bana, och drabbade endast Skåne och de sydligaste Götalandskapen. Stormen graderades snabbt ned till klass Orange – och det var visst inte några ”Klimatförändringar” eller någon halvdebil Greta-tro som orsakade den – för vinterstormar har vi här i Norden fått leva med sedan den senaste Istiden, och ”Skadans rev” eller Snö-fåk över den skånska Sydkusten är inget skämt det heller – utan en högst verklig realitet – vilket bevisar gudinnan Skades makt – en gång för alla.

Acceptera Vintern, Acceptera Asatron, Acceptera Skades makt – Allt detta är HÄR FÖR ATT STANNA (Annars är du ”inte helt 100”)

Skade-Utfallet – för att nu övergå till det – blev alltså i år inte det förväntade. Jag överlevde mitt besök i Skades Vi, och hennes högst reella hemstad. Numera har jag som bekant en titanspik i höger skenben, fastvuxet i själva benvävnaden och med spikskallen utstickande sådär 5-6 mm i musklerna och köttet, efter att ha brutit benet på en arbetsplats, där jag hade mitt hem och min vardagstillvaro i över tio långa år. Hade jag aldrig burit lågskor den första vinterdagen, och inte vigt hoppat undan för ett visst slags fordon – vars förare har ytterst begränsad sikt – hade det aldrig hänt – för nu landade jag på en nyss översnöad fläck av blank is på en asfalt-yta, täckt av ett fint lager pudrig nysnö, jungfrulig och fin likt Skades egen vinter-hy, och hyn hos den frånskilda kvinna jag just vid det tillfället gick och tänkte på. Hon hade nyss önskat mig ”ein gutes Rutschs ins Neues Jahr” eftersom hon på köpet var tyska.

Skade frågar dig inte efter Namn och Grad, inte efter typen av Fordon du åker i. Hon är rättvisare, än de flesta människor… Sviker dig ej, om du lärt känna henne…

Jag ställdes sist i en vårdkö på aktutavdelningen till ett större Stockholms-sjukhus, enbart på grund av min yrkestillhörighet. Den utländska, icke-svenska vårdpersonalen där tyckte nämligen, arabisktalande som den var, att just min samhällsklass skall tåla lite mer eller vara helt okänslig för smärta, olikt de flesta andra människor – och jovisst, jag kan tåla en hel del, fysiskt sett – och på två-tre alvedon kan jag i fem-sex timmar invänta en nödvändig operation – för jag är van att vänta också i kyla och snö. Man rådde mig till helt fel saker, och förde mig bakom ljuset vid Danderyds ortopedklinik, som jag såsom boende i Sektor Nordväst var hänvisad till, varvid en andra titanspik av härdat stål, tillfälligt inkörd rakt genom ledkapseln i min högra fotled brast i tre delar. Jag kunde – femton dagar senare och haltandes på kryckor – den vinterdagen för tio år sedan, när jag satte högerfoten i marken med marschanträde – första gången på länge – man vilseledde mig – fullt avsiktligen – med att påstå att jag skulle ”markeringsgå” istället för att låta mig göra som jag ville, och gå med den brutna foten i högläge; genom att hoppa fram på vänster ben – och jag kunde fysiskt känna, när spikfan genom fotleden brast sönder.

Enbart en enda läkare i aktuell ”vårdregion” men inte län räddade mig det året, nu tio år avlägset – han hade fiske som hobby och var faktiskt armenier, så där ser man. Tack vare titthåls-kirurgi, en modern magnetkamera och en äkta ”slipknot” eller glidknut fiskade man ut spikfragmentet ur höger fots ledkapsel, mellan Talus, Tibia och Fibula – för att vara anatomiskt exakt – det senare benet hade jag haft av på två-tre ställen också – men ändå kunde jag gå för egen kraft 500-600 meter till en hyrbil, själva olycksdagen – enbart pga förmåga och viljestyrka – samt en god kamrats hjälp.

Min högra fot har jag alltjämt kvar, och den behövde inte amputeras, trots allt.

Skade sviker inte, och varken Vinterns makter eller sanna Hedningar sviker mig.

”Varhelst en äkta Hedning finns, från Nova Semblas fjäll till Ceylons brända dalar – är han min vän, Min bror…”

Peter Hultkvist kvarstår som Minister inom den senaste svenska Regeringen, och han är en av de få ärliga socialdemokrater vi alls har kvar. En av de sista kompetenta eller någotsånär seriösa politiker vi haft inom det partiet sedan Göran Perssons tid – den siste (S) märkte Statsminister någonsin, som verkligen förtjänade beteckningen ”statsbärande”. Jag förbigår den nya Utbildningsministern med kall och isande tystnad, och noterar att man försökt ”sälja på” oss en ny Energi- och Digitaliseringsminister, en alldeles ny ministerpost, som inte funnits tidigare – och det skall vara en såkallad ”Farman”  som är ”Bar” har man sagt mig.

Det återstår väl att se vad detta nya stjärnskott på Ministeriernas himmel har att erbjuda oss etniska svenskar, denna vinter eller andra. Jag ställer mig högst skeptisk, liksom jag gjort till Nordstream 2 och vilket slags regim resten av Europa dessvärre har gjort sig beroende av. För egen del fortsätter jag att vara just etnisk svensk, Hedning och Ved-eldare, och det tycker jag också ni läsare skall vara, digitaliserade eller ej.

Tidens oro förgår. Endast Hedendom och Vinter återstår !

Också gudinnan Skade själv valde en gång sin man efter fötterna ! Högra foten främst sade jag – Och Marschanträde !!