Hedniska Tankar kommer att fortsätta sin mediabevakning till stöd för Ukraina och dess folk, till dess att Rysslands orättfärdiga krig är slut. Svenska media berättar inte sanningen, och gör inte några allvarliga försök att skildra den militära situationen. Istället berättar de bara om en pågående ”flyktingkatastrof” och invaggar oss alla i en känsla av defaitism och hopplöshet. Visst är den humanitära situationen allvarlig, men de som verkligen är vänner av Ukraina och vår Västerländska civilisation, skulle må bra av att ta fasta på den väpnade kampen istället.

Situationen i Mariupol – där cirka 370 000 civila fortfarande är instängda…

Tidigare under dagen har svenska media citerat en amerikansk brigadgeneral – som bekant motsvarar en sådan en svensk 4-stjärnig överste – som påstår att de tio närmaste dagarna kommer att bli avgörande. Vinner inte Ryssland hela kriget inom tio dagar, är det försent att vinna det med konventionella medel – och en möjlig tolkning är att kärnvapen eller kemisk-biologiska stridsmedel kan framstå som mera attraktivt för Ryssland istället. Polen har via sin premiärminister nu åter begärt, att NATO sätter in fredsbevarande styrkor i Ukraina. Det är det enda sunda, hållbara alternativet.

Den Ukrainska generalstaben lär idag ha meddelat, att Ryssland praktiskt taget har skjutit slut på sina Iskender- och Kalibr kryssningsmissiler med konventionell laddning. Antingen måste de producera nya, eller så blir nästa steg kemisk krigföring eller kärnvapen. Detta är mycket illavarslande, men svenska media är helt blinda för faran.

Ukrainska och amerikanska underrättelsekällor har fått reda på, att inte mindre än 40 000 muslimska och syriska ”frivilliga” står redo att skeppas över till Ukraina. Det bedöms som säkert, att Ryssland kan flygfrakta in ca 300 av de här fanatikerna varje dag; men det påstås också att självstympningar sker i Syrien, där president Bashar-al-Assads soldater hellre hugger tummarna eller händerna av sig själva än att låta sig skeppas till Ukraina, där de ska agera ”polistrupper” och främst ”kontrollera” den ukrainska befolkningen, enligt vad Kreml avser. Svenska media ignorerar helt den religiösa dimension, som finns i Ukraina kriget. Det är islam, och den kristna rysk-ortodoxa kyrkan, som hela tiden engagerar sig för Putins sak – och svenska journalister förstår inte, att detta är en kamp mellan civilisationer, mellan olika sätt att leva.

Svenska media har i mer än tre veckor systematiskt underlåtit att nämna, att det enligt obekräftade uppgifter finns mer än 10 000 muslimska fanatiker på Putins sida i Ukraina…

Många av de här muslimerna tros också kunna desertera till Västeuropa, och tecken finns på att de har blandat sig med de flyktingströmmar, som nu genom Polen och Tyskland rör sig emot Sverige. I Frankrike har det redan kommit fram, att 30 % av de som anländer till Franska gränsen och uppger sig vara från Ukraina, i själva verket kommer från helt andra länder – och en del av dem är underligt nog helt svarta i hyn…Svensk gränspolis har bekräftat, att det finns sådana som ”gömmer sig i flödet” och Tyska myndigheter lär ha kritiserat Danmark för att kräva riktiga pass och korrekt legitimation för de personer, som vill ta sig till Danmark – detta borde vara ett helt naturligt krav för alla stater i EU – som faktiskt är ansvariga för sina egna medborgares säkerhet, liv och hälsa.

Strider uppges nu pågå i centrala Mariupol, som sedan länge är omringat av ryska trupper. Delar av den ryska 810:e marininfanteribrigaden förflyttades från Krim för två dagar sedan, och är nu insatta i strid. De är inte på väg till Odessa, som västerländska bedömare trott, och Ukrainska myndigheter säger att en systematisk förstörelse, hus för hus i hela Mariupol redan pågår. Amerikanska bedömare tror att staden inte kan hålla ut i längden, och att den kommer falla under ”de närmaste veckorna” vilket innebär att Ryssland kan frigöra minst 5, kanske 8 bataljonsstridsgrupper för att rulla upp den Ukrainska fronten i öster söderifrån. Frågan är då bara hur många civila dödsoffer det skall kräva, och hur länge Azovbrigadens isolerade bataljon kan hålla ut i staden.

Ukrainska media berättar om att bussar med civila har lämnad Berdyansk, och andra städer nära Mariupol och Azovska sjöns norra kust. Svenska media tiger om händelseförloppet, och berättar inte heller att Zaporizhia, vid Dnjeprs östra strand – där många flyktingar från just Mariupol samlats, sedan 6 timmar tillbaka ligger under kraftig artilleribeskjutning, också med Grad-raketer.

Amerikanska bedömare rapporterar, att Ryska styrkor inom kort väntas anfalla Zaporizhia, vilket kan ske inom 48 – 72 timmar. Nära kärnkraftverket vid Enehodar, och Dnjepr-stranden i väst-östlig riktning väster därom, finns uppskattningsvis hela 7 bataljoner, som kan sättas in emot Zaporizhia i närtid. Svenska media förefaller helt omedvetna och obekymrade om den saken. Ukrainska generalstaben har förmodligen en helt annan uppfattning om läget.

Vid Kiev gör den ryska arméerna små eller inga framsteg. Amerikanska bedömare bekräftar, att ryska styrkor bara anfaller kompanivis eller inom bataljons ram, och att de förefaller vara osedvanligt dåligt koordinerade i sina attacker. Detta är överraskande, för finns det något som den ryska armén kan, och ofta har övat på – i Zapad-övning efter Zapad-övning – också i Sveriges omedelbara närhet – så är det övergång av vattendrag, eller samordning av hela brigader, divisioner och armékårer. Den enda sannolika förklaringen kunde vara bristande samband, att ukraina stör ut ryska sambandsmedel (det finns inga uppgifter jag sett som skulle kunna bekräfta det antagandet) eller att Putin medvetet väntar med att ge order om ett samlat anfall, vilket är det mest sannolika.

Ukrainska källor har för första gången använt ordet ”artilleribekämpning” eller ”counter-battery fire” enligt amerikanska uppgifter. De försöker att leda sin egen eld in mot ryska batteriplatser, för att slå ut de allerstädes närvarande Grad-raketfordonen, eller det ryska, konventionella artilleriet – och ändå är ryssarna redan ”inom granatkastaravstånd” från centrala Kiev. I Irpin fortsätter bostadshus och förorter att brinna. Sverige har genom Magdalena Anderssons handlande försenat och förhalat den andra omgången av sin militära hjälp (se gårdagens inlägg) – och det är väl osäkert om robot 57 alls kommer fram till Kiev, innan den ryska förbekämpningen med artilleri (det är början av den vi nu ser) inleds, för att ”pulverisera” så mycket som möjligt av försvararna och omkringliggande civila mål, innan man snart – inom en vecka eller minst 6 dagar – återigen försöker storma Ukrainas huvudstad.

Varför försenade och förhalade hon i mer än två veckor den militära hjälp, som Ukraina så desperat behöver ?

Vid Sumy och Charkiv finns klara tecken på att ryska enheter fortsätter att gå runt städerna, ca 30-60 km söder om dem – och svenska media skriver inte en rad, gör inga observationer, missbedömer eller utelämnar helt det militära läget – vilket är ett allvarligt misstag i rapporteringen, eftersom det ger Sverige och svenskarna en skev och felaktig bild av Rysslands förehavanden. Kriget i Ukraina är på intet sätt vunnet av den Ukrainska sidan, och det är direkt farligt att ta ut segern i förskott, vilket jag hoppas att mina civila läsare inser.

Över 25 % av Ukrainas statsterritorium är nu i ryska händer. Att påstå att Ryssland håller på att förlora, är INTE rätt slutsats !!

De enda Ukrainska framgångar vi kan glädjas åt, sker vid Mykolaiev – Odessa- Kherson i söder. Ukraina har slagit ut ett stort antal attackhelikoptrar på ett flygfält nära Kherson – vilket svenska journalister såklart helt ignorerat. I gårdagens anfall på Kryvyi Rih nådde ryssarna små framgångar, och Ukrainska källor rapporterar nu att flottaktionerna i Svarta Havet nära Odessa är ”i huvudsak av psykologisk betydelse” och ett försök att skrämmas, precis som de ständiga ”snyft- och gråtreportagen” i svenska media – indirekt faller man rakt i Putins fälla, genom att hela tiden framhäva flyktingarnas lidande – och sedan utelämna allt som händer inuti Ukraina som nation.

Ukraina går också till motattack i norr, och det Ukrainska folket gör just nu allt vad de kan för att försvara sitt land. Polen och andra länder stöder dem aktivt, och det är också vad vi svenskar och inte minst vår Regering AKTIVT borde göra. Den militära och humanitära hjälpen är tillräckligt försenad som den är, och nu kan varken Gammalsvenskby eller hela Ukraina accpetera fler förseningar, byråkratiserade hinder eller Nato-fientliga uttalanden från vår Statsministers sida.

Det är inte Nato som ”destabiliserar vårt närområde” utan Putin, och Putins Ryssland.

Magdalena Anderssons uppträdande är idiotiskt, och tjänar bara till att förhala.

Det är NU det väpnade stödet för Ukraina behövs – precis som den polske Premiärministern säger. Inte ”i helgen”, ”kanske nästa vecka” eller ”i morgon”.

Jag hyllar Ukraina och dess väpnade styrkor med att spela ”Vid den stora porten till Kiev” av Modest Mussorgsky.

Det är inte mycket, utan en modest hyllning – från ett Sverige vars ledare och fähundar till journalistkår till skillnad från mig själv inte bryr sig, utan fortsätter att likt strutsar sticka huvudet i sanden och ignorera Ukraina – vilket vi inte har råd med.

Ukraina kämpar också för oss, och för hela den fria Världen.