En Nidstång har rests på Island, kunde Islandsbloggen rapportera för sex dagar sedan. Vid gården Skrautholar – som på vårt språk en smula skämtsamt kunde översättas med ”Skrothålan” har det tyvärr uppstått ett ”tillhåll” för fornsedare, söndags-schamaner, drogmissbrukare och annat patrask, som gjort sig präktigt impopulära i grannskapet, och nu drabbas av en hednisk förbannelse, lagd i munnen på ett avhugget hästhuvud, som sig bör då Nidstänger skall resas (se för övrigt i Egils Saga)

Skrautholar ligger på ett näs norr om Reykjavik, och där har sedan länge funnits en sjaskig och nedgången campingplats, där man ställt ut gamla diesel-bussar rakt ute i det isländska landskapet, och fraktat dit några sorgliga och slitna barracker. Så etablerade sig en galen gydja – sådana exemplar har vi tyvärr i Sverige också – i Härnösand och på andra ställen – på platsen, och så grundades ett slags pårökt kollektiv, som kallar sig Sólsetrið eller ”Solsätern” och som bjudit in flummiga söndags-schamaner och andra ”wonderful people” i stora hopar – mönstret känns tyvärr igen från Gamla Uppsala, som sorgligt nog också blivit ett ”tillhåll” för fornsedare och därmed likställda.

Vad har rostiga och diesel-läckande bussar samt sketna barracker ute i ett annars orört Isländskt naturlandskap att göra ?

Sällskapet har ingenting med det Isländska Asatrufelagid att göra, för på Island ägnar man ju sig som bekant bara åt Asatro, men aldrig åt ”fornsederi” som mest är ett slags drogromantik och new age, som inte har ett enda dugg med seriös Hedendom att göra. Händelsen med Nidstången har såklart blivit mycket omtalad på ön, men Asatrufelagid har avstått från att kommentera det hela, och så blir det nog bäst, för man skall inte beblanda sig med ”fornsedare.

En av de boende vid Skrautholár heter Guðni Hall­dórs­son, och är liksom av ett sammanträffande ordförande för hästorganisationen Lands­sam­band hesta­manna­fé­laga, samt bebor en hästgård i närheten, och han är givetvis djupt uppbragt över det inträffade. Källor jag läst på nätet nämner minst tre andra fall av Nidstänger som rests på Island under 2000-talet, och man kan misstänka att en viss Linda Mjöll Haraldsdotter kanske rest Nidstången själv, för att skapa mer publicitet kring sin new age-organisation.

Händelsen utreds fortfarande av polis, och vad ”fornsedarna” vid Skrautholar nu angår, så har det funnits uppgifter om användning av narkotika, fester inpå småtimmarna och sex mellan medlemmarna samtidigt som barn ska ha varit närvarande. I förra veckan publicerades en inbjudan som vissa tolkade som en uppmuntran till användning av psykedeliska droger och sexualisering av barn – vi känner igen mönstret från ”goden” Henrik Hallgren och flera andra inom Forn Sed Sverige.

Fornsederiets anhängare är hjärtligt ovälkomna på Island, vilket framgår av budskap som har klottrats på några av organisationens skyltar de senaste dagarna: perrar (pervon) och djöflar (djävlar). Vi på Hedniska Tankar kan bara instämma..