Om nu Dagen Erik och Herren Frej av hävd firats i Sveland, så har det skett också i Norrland, och över hela Sverige. Ett exempel – av många – är den lilla orten Gnarp i Nordanstigs kommun, som bland annat gett upphov till Sveriges nuvarande Överbefälhavare Michael Bydén (varom mera om någon dag) samt post-punk-bandet Kristet Utseende (ni MÅSTE minnas att ett Kristet Utseende, många gånger kan DÖLJA Hedniska Tankar…) och till slut även sådana storheter (?) som Dagens Nyheters trendkänslige recensent och lustigkurre Fredrik Strage.

Bersberget i vinterskrud

På Bersberget (namnet har inget med Bärs att göra, ”kristet utseende” och deras sångtexter till trots – det är en variant av Bålsberget eller Balsberget, ett ortnamn som finns överallt i Sverige där vårdkasar och Valborgs eldar tänts om våren…) samlas de alla, och ”Ersmäss” i Gnarp är ännu en Hednisk tradition, av obestämbar ålder, för som den lokala hembygdsgården skriver:

Efter reformationen och den successiva övergången från katolicism till lutherdom/protestantism har namnet Ersmäss dröjt sig kvar utan att ha någon kyrklig betydelse. På vissa håll har Ersmäss firats som en slags småhelg, som t ex i Ragunda och Vilhelmina, där man har hållit Ersmässkalas med kaffe och kornmjölspannkaka.

Erik den Heliges dödsdag utmärktes på runstaven med ett huvud krönt med kunglig krona och ett sädesax påminnande om att Erik ansågs vårda sig om det späda och för frosten utsatta sädesaxet. S:t Olof ansågs ha samma funktion för det mogna axet. Det gamla uttrycket ”Ersmässeax ger Olsmässekaka” eller ”Om Erik ger ax, ger Olof kaka” åsyftar att om höstrågen gått i ax till S:t Eriksdagen (18 maj) ska den hinna mogna så tidigt att man av dess mjöl kan baka kaka till S:t Olofsdagen (29 juli.)

Andra folkliga traditioner, företrädesvis i Norrland, påminner om Eriksdagens betydelse för kommande väder, sådd och skörd. Uttrycket ”Om Erik den lurken kommer med päls, går sommaren i vacker skjorta” syftar på att om det råder kallblåst och kyla vid Ersmäss så är det ett tecken på kommande godväder. Men om det är varmt och står solrök över skogen så är det dåligt tecken inför sommaren.

Ersmässregn sägs också vara bättre än både silver och guld. Ersmäss betraktades även som den första vårdagen eller våranddagen, den dag när vårbruket skulle börja. I Hammerdal i norra Jämtland ansågs våren vara normal när björklöven på våren var stora som musöron.

Gnarps kyrkoherde under åren 1922-1956, Ernst Ålander, har i flera handskrivna dokument skildrat Ersmässfirandet i Gnarp och han var även i många år självskriven vårtalare vid firandet på Bersberget. Han beskriver omkring år 1930 Bersberget som ”ett av de många eldbergen i Gnarp”. Han skriver bl a att han, när han kom till Gnarp år 1922, ”om aftonen på Eriksdagen den 18 maj efter solens nedgång kunde se ersmässeldarna brinna på alla berg, kullar och åsar. Men de har slocknat efterhand. Blott på det allra förnämsta eldberget, Bersberget, fortlever seden med oförminskad kraft”.

Han skriver också ”att man förr i tiden aldrig släppte ut boskapen, kraka, på bete om våren förrän man tänt Ersmässobrasorna, dansat omkring dem under fiolmusik och låtit pojkarna blåsa de hemskaste ljud och läten i bockhorn och oxhorn, allt medan starka och viga ungdomar roade sig med att hoppa över elden för att visa hur djärva och orädda de voro. Sannolikt ville man med dessa skärande missljud skrämma vilddjuren, björn, varg, lo och det blodtörstigaste av dem alla, järven, som ännu någon gång kan visa sig här, t ex i början av fjolåret, att lämna tamdjuren i fred. Vanligt var att man tog spådomar ur elden. Så t ex trodde man att det skulle bli ett gott år om lågan steg hög och klar som en ljus pelare mot skyn, ty då skulle kornet växta stort och vackert och bära strida och välmatade ax. Men om flamman inte ville stiga, utan böjde sig ned mot marken skulle det bli ett dåligt år, ja kanske t o m nödår.

Ännu kan Bersberget, där Ersmässfirandet alltid lyktade i svunna tider och där förr alltid tjärtunnan på sin stång reste sig över bålet, sagda afton vara svart av folk från när och fjärran. Nu kommer man dit för att lyssna till talen och vårsångerna och fröjdas åt Ersmässbrasan, som alltjämt lockar de urgamla minnenas makt.”

Sånger som ”Kom till Gnarp” – ”Det brutala Gnarp” och ”Gnarp Orania” ingår i THE Kristet Utseendes repertoar.

KOM IHÅG att ett KRISTET UTSEENDE kan DÖLJA HEDNISKA TANKAR

Även Fredrik Strage och Överbefälhavaren har klara kopplingar till DET HEDNISKA GNARP