Asatron är Fredens religion – INTE kristendomen..

Låt oss nu i all enkelhet – denna måndag – betrakta några citat av Jeschua ben Yussuf, den mytiske skägglurk som sägs ha grundat kristendomen eller krystendumen, en religion som verkligen är både dum och krystad. Han var sin tids Bin Ladin, ja värre än IS eller Islamiska staten – för enligt bibeln – som vissa tar för ”guds ord” sa han – också enligt den sk ”Svenska” Kyrkan faktiskt såhär:

Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan svärd. Jag har kommit för att skilja en son från sin far, en dotter från sin mor och en sonhustru från sin svärmor,  och var och en får sin familj till fiender. (Matteus 10:34)

Om någon kommer till mig utan att hata sin far och sin mor och sin hustru och sina barn och sina syskon och därtill sitt eget liv, kan han inte vara min lärjunge. Den som inte bär sitt kors och följer efter mig kan inte vara min lärjunge” (Johannes, 13 kap)

Kristendomen som religion bygger alltså på hat, framförallt då självhat och föreställningar om skuld, skam och straff, tortyr och plåga – men kan detta vara sunt ?

Men mina fiender, de som inte ville låta sig styras av mig, för hit dem och hugg ner dem i min åsyn.” (Lukas, 12 kap)

MEN NU”, sade han, “skall den som har en börs ta den med sig, och likaså den som har en lädersäck. Och den som inte har något svärd skall sälja sin mantel och köpa sig ett svärd (Lukas 22:36)

Jesu lära baserades på våld, och han var inte rädd för att be sina följeslagare beväpna sig… Jämför detta med Havamal. Jag lovar er, kära läsare och läsarinnor – ni kan gå igenom Havamal strof för strof, ord för ord, och ni kommer INTE hitta något sånt här – men däremot följande:

Jag råder dig, Loddfavner,
mina råd må du taga;
du får fördel, om du följer dem,
du får framgång, om du minns dem:

Tål intet ont här i världen, men gläds åt allt gott !

(Hávamál, strof 128)

Kristendomen är en ond och mycket skadlig religion, och dess närvaro ibland oss må vi inte tåla. Men, för den skull må vi inte glömma att glädja oss åt allt gott, som till exempel den hedniska Jul, som snart kommer..

Barn på Waldorf-skola HEDNAS, Hedna spelkort utges och Freja fortsätter vara populär

den kristet influerade Kristofferskolan, en sk ”waldorfskola” vars undervisningsmetoder blivit mycket omstridda, lär sig barnen just nu om Hedendom och Asatro, och kanske några av dem slipper att falla offer för jesus kristus.. Några av dem har åstadkommit fina bilder av Ragnarök, och insett att Ragnarök i sig inte är slutet, och de har inte fastnat i den fadda undergångsromantik, som kristendomen och Greta Thunberg samt den nya Greta-tron erbjuder.

Deras lärare skriver: Oden, Tor, Freja, Loke, Idun, Balder m fl kan i alla sina olikheter representera allt det som ryms inom oss och som vi behöver lära känna för att utvecklas vidare i vår individualitet. — Det gamla måste ibland gå under för att något nytt skall kunna spira. Existentiella val, prov på stort mod, att ge upp vissa saker för att kunna gå vidare, och att ständigt förändras i takt med sina gärningar är ett motiv som 10 åringen både kan och behöver få relatera till. 

Bland annat har de åstadkommit denna fantastiska teckning av Tor, Midgårdsormen och vad som väl skall vara en stjärnliknande Freja med ett flammande svärd, och kanske HIMARS missiler i bakgrunden – vilket lovar gott inför framtiden. Det är gott gry i våra små telningar, och kanske kommer de en gång att bli rakvuxna i ryggen som Nordens furor, sega som Malungs läder och hårda som svenskt stål... långt bortom allt greteri och jesus-jönseri.

Samtidigt skapar också vuxnare konstnärer bilder av våra gudomar därute. Ett av de mest innovativa projekt jag sett på sistone är ett Kickstarter- finansierat försök att skapa en kortlek, vilket faktiskt är ganska lyckat.

Här ser vi korten för Oden, Freja och Njord – skeppsbyggnadskonstens gud, som ganska vitsigt avbildas med en båtshake i handen, samt ett prov på ”lankorna” i leken, och Loke som Joker.. Det enda jag såsom varande hedning inte kan förstå är att man avbildar Balder med en pilbåge i handen – vilket går emot alla bildframställningar av honom som någonsin gjorts – Ull är vanligen en bågskjutande gud, men Balder bär aldrig några vapen – och även om han blev skjuten av sin bror Höder med misteltenen, är denna tolkning mer än lovligt fri…

Balder never carries any weapons in any known iconography. Just because he was slain by an arrow, does not mean that he has to carry a bow…

Tja, vad ska man väl säga. Detta är ju på sätt och vis lika tokigt som alla dessa amerikaner, som skriver om hur de ”offers prayers to Thor from their pagan Altars”. Klantskallar, rätt och slätt. Böner ingår inte i Asatron, och Tor skulle antagligen låta blixten slå ned i dessa ovärdiga kladdsockars huvuden, för varken ”altaren” eller böner finns i vår tro – däremot finns offer, dvs blot och möjligen en Stallr, alltså en hylla eller en ställning att ställa gudabilder på, men aldrig aldrig någonsin några ”altaren” vilket är ett kristet begrepp…

Konstnärer hela världen över fortsätter fortfarande att fascineras över Freja, och därmed populariserar de också Asatron, kanske till hälften omedvetet… Men Freja själv gillar framställningar  bild ”Mansöngur” eller sånger som manar på sexualdriften och kärlekslivet, ja till och med pornografi, så länge det görs till gudinnans ära. Här en bild från 1500-talet

Som jag många gånger påpekat, tänks Frejas katter i konsten oftast vara två – men i Eddan står inget skrivet om deras antal överhuvudtaget, och moderna fantasy-författares påståenden om att de skulle heta Bigull och Traegull, samt att detta skulle betyda Honung och Bärnsten kan ni glömma med en gång – sådant är bara förfalskningar, och kommer inte göra er populära i gudinnans ögon… ”Aft kötta sinum” står det, i den enda passage där Frejas katter alls nämns, och kötta är plural, vilket lika gärna kan vara en hel skock, som två, tre eller vilket antal som helst..

Här var katterna tre till antalet i en annan tolkning…

Frejas falkhamn, eller hur den bärs, har också intresserat en del illustratörer…

Liksom Hildisvin, Strids-Svinet, hennes enorma galt som nämns i ”Hyndluljöd”