De som varit med ett tag vet naturligtvis att ”Krokodil” en gång i tiden var en Sovjetisk Skämt-tidning och inget annat – och enligt media-legenden – som vi inte skall tro för mycket på – kom det sig så att en vanlig Sovjetisk städ-gumma kom på de unga intellektuella under ett mycket sent redaktionsmöte någonstans, med sprit och cigaretter under en mycket sen fredagskväll, kantänka. Vredgad utbrast städerskan – som ännu inte var någon lokalvårderska, än mindre lokalvårdare eftersom hon faktiskt var en kvinna – repliken ”Sitter ni här ännu, era Krokodiler !” – och så fick en helt ny form av tidskrift sitt namn…

Hedning som jag är kan jag notera att den svenska dagspolitiken på det allra högsta av nivå – den nationella nivån – omedelbart vänt sig mer än 180 grader – inom loppet av en enda vecka. Den man jag nästan kallade för skurk eller i alla fall ”fegis” förra veckan, viker nu inte ned sig för Turkiet – utan står plötsligt upp för Sveriges sak. Det är ju nästan så att man kan tro att just han också fått en ”Hednisk Tanke” till skänks, men för all del – som jag redan råkat skriva i ett helt annat sammanhang – ”jag skriver inte filmrecensioner”.

Hur skall vi vanliga Hedningar alls hänga med i denna lustiga dans, detta spel inför de gallerier, där vi befinner oss ?

Karikatyr från utlandet. Kolla in HUNDTURKEN !

Vårt sinne för humor tycks fortfarande vara till hjälp, även om det sinnet förstås råkar vara av det lätt makabra slaget. Och jodå, Finlands yngsta kvinnliga Statsminister Sanna Marin förklarar omedelbart att ”Nej visst nej – Finland och Sverige kommer obönhörligen fortsätta sin ansökningsprocess tillsammans” trots att detta redan är överspelat, och Finland förmodligen gör allra bäst i att utnyttja sitt realpolitiska läge fortast möjligt – eftersom både Finlands och Västs ställning – liksom Sveriges – kraftigt skulle förbättras av ett ensamt finskt inträde.

Enligt media uppges Ulf Kristersson till och med ha sagt, att något svenskt förbud emot Koranbränder och någon (S)-märkt Sharia inte kommer på tal, i alla fall inte för tillfället. Det Turkiska försöket att diktera lag och rätt i ett land som Sverige, ser ut att skändligen ha misslyckats.

Effendi Erdogan är inte någon Atatürk, alla turkars fader, lika lite som Stefan Löfvén var någon landsfader i Sverige, lika lite som någon Ko-ögd Magdalena Andersson – med sin Putin-retorik om att alla som är emot svensk Socialdemokrati på något dunkelt sätt måste vara nazister, nya partier som ”Medborgerlig Samling” inbegripet – och vad deras företrädare nu ”hastigt och lustigt” kan råka ut för.

Erdogans måttlösa populism, värdig en Donald Trump eller någon annan klump fungerar bara under förutsättning att han vinner det Turkiska parlamentsvalet i Augusti, och därmed kommer att fortsätta blockera Sveriges NATO-ansökan i all evighet, eller för flera år framåt – minst. Någon reell opposition i Turkiet, eller några som helst demokratiska alternativ finns inte. Inga ”Bergsturkar” eller PKK:s efterträdare göre sig besvär, lika lite som de lokala Imamerna. Så kommer framtiden att bli, spår jag som varande god hedning, och vi svenskar skall aldrig för ett enda ögonblick tro att ”Nu så kommer President Joe Biden säkert att gripa in till vår förmån” eftersom Sverige, Arktis och NATO:s norra flank är fullständigt, ja totalt ointressant ur Amerikansk Utrikespolitisk synvinkel sett.

Biden-administrationen är fullt upptagen med helt andra saker…

År 1979 var ”Joe’s Garage” en LP med Frank Zappa…

Nuförtiden anklagas President Joe Biden på fullt allvar för att ha gömt hemliga handlingar hemma i sitt garage, också enligt ”Time Magazine”

På detta skall vi allihopa tro, enligt Trumps anhang och anhängare och den kristna högern i just USA, som visat sig vara mäktig att syssla med liknande saker.

”Veten I än, eller vad ?”

Visserligen ligger det i sakens natur att USA:s president mycket väl kan tänkas ta del av hemliga dokument – av de mest skilda slag – men jag vill ändå tro, föreställa mig – men inte veta – att man inte för seriös världspolitik med sådana medel – eller att den sortens ”avslöjanden” -likt dem från helt okända Turkiska hacker-grupper – tjänar så mycket till.

För dagen meddelar också en viss tankesmedja västerut att St Petersburgs troll-fabriker pumpat ut, att de nu har minst en ”frivilligbataljon” bestående av huvudsakligen Turkar, därpå Serber och slutligen Svenska frivilliga, som skulle ha anslutit sig till Rysslands sak.

Visst – sådana svenska medborgare finns, eftersom Svensk Socialdemokrati i årtionden varit alldeles för frikostig med att dela ut svenska medborgarskap. Etniska svenskar, däremot; strider inte för Ryssland, utan för Ukraina – även om Svenska Dagbladets sportjournalister i likhet med Magdalena Andersson rakt fram kallade dem för nazister, före striderna vid Azovstal – där flera Ukrainska Bataljonsstridsgrupper utplånades, och gick in i rysk fångenskap – med sina sista överlevande. De fick betala i blod, till slut. Det kan också vi svenskar – mig själv inbegripet – få göra, fortare än vi någonsin anar.