Föredrag att Föredra ?

Någon av mina läsare har frågat mig varför jag inte blir föredragshållare om Asatro, eller rentav skolinformatör, nu när jag har över trettio års gedigen erfarenhet av att studera ämnet. Mitt svar är lika enkelt som simpelt. Jag har inte råd att fara land och rike runt för att föreläsa om detta oavlönat, och så länge ingen betalar mig för saken, rekommenderar jag att ni tar kontakt med Nordiska Asa Samfundet, som i alla fall tidigare lär ha haft skolinformatörer, som kan tänkas ställa upp helt gratis och för den goda sakens skull.

En man som däremot inte gör det är allas vår Fredrik Reinfeldt, före detta Statsminister. Han lär väl fortfarande ta sådär 40 000 spänn för en två timmars föreläsning, men så tillhör han också en av Nomenklaturans och Oligarkins bäst betalda och namnkunnigaste män, inte tu tal om saken. I medio av maj månad lyckades jag snubbla över lite information om honom – och ni vet väl att det finns en stor likhet mellan mig och herr R. – båda gick vi ur Svenska Kyrkan så fort vi blev myndiga och alls gavs en möjlighet, så därför är vi båda hedningar.

Ålderismens banérförare – Övertygar han i morgonsoffan ?

Det är också den enda likheten oss emellan, skulle jag tro – men för all del – vi är fortfarande landsmän – och i min Värld betyder detta fortfarande något, om än icke i Herr Reinfeldts. Det nyaste nya från Fredrik R skall annars vara något som heter Ålderism, säger han, och är en tungfotad, klumpig och ful översättning från amerikansk engelskas begrepp ”ageism” som fanns redan på 1980-talet. På sin tid stod ju Statsministern i talarstolen och bredde ut sig om att hans parti minsann var till för arbetande svenskar mitt i livet, men nu har han alltså bytt skiva och stift på gamla dagar, och säger sig kämpa emot ”åldersdiskriminering”.

Låt mig bara i all ödmjukhet önska honom lycka till med det konceptet, som alla dessa moderate ”spin doctors” och think thanks kommit på. Vad som passar för Pär, passar icke för Pål. Själv behagar jag skriva mina texter och tal själv – när och om jag alls håller några tal då – och jag vet, att mina högre chefer faktiskt gör likadant – vad de säger säger och tycker de faktiskt själva. De har inga ”spin doctors” eller talskrivare. Inga reklambyråer som designar ”språkrör” och inte levande människor – för vissa politiska partier har ju som vi alla vet gått ifrån det här med de levande människorna för länge sen – de har bara ”rör” som tomt och ihåligt skorrar fram sina budskap, klingande malm och tomma symboler endast – och icke mer.

Vi får väl se, om det nya Moderata initiativet med att försöka motverka all sorts diskriminering – för det är det budskap man nu ska ”sälja in” tills nästa val – verkligen ger oss etniska svenskar eller Hedningar något. Vi diskrimineras också, allt oftare och oftare – och vad nu ämnet diskriminering angår, anser jag fortfarande att ekonomisk diskriminering – något Högern alltid stått för och fortfarande står för – är allra värst. Vi lever i en Oligarki, där en liten maktelit styr och ställer med oss andra, och jag tar mig alltså den lilla friheten, att tvivla på maktelitens goda intentioner.

En som kanhända också gör det är danskan på bilden ovan. Andrea Hejlskov heter hon, är född 1975 och annars bloggare och samhällsdebattör. Hon har synts till i svenska Excessen – eller kvällstidningen Expressen – som förespråkare för en radikal klimatomställning, och säger sig också vara expert på Asatro. Hon är i alla fall medveten om att sådana omställningar är ytterst smärtsamma, och är ingen Galen Greta, tycks det mig, även om jag inte vet vad hon egentligen står för.

Ändå framtonar hon som ärligare än Reinfeldt, då hon just är en sådan som skriver sina tal själv, inte företräder något speciellt parti eller är alltför hårt kopplad till något visst samfund eller politisk rörelse, drag som jag finner vara sympatiska. Ifråga om Asatron påstår hon att de flesta verkliga och infödda Nordbor numera vet, att Asatron existerar som ett andligt alternativ, men få vet egentligen HUR den utövas, eller VAD den praktiskt sett innehåller. Hon säger sig också vara Gydja och dessutom Völva, en refräng som vi hört många gånger förr, men som vi kanske kan suggerera oss till att vara optimistiska nog att tro på den här gången.

Efter vad hon kallar ”den stora flykten” eller hur hon lämnade Danmark för att bygga ett blockhus tillsammans med sin familj i vad hon kallar den svenska Vildmarken – Hur vilt är Sverige egentligen, om vi undantar dess nordligaste delar ? – är hon nu föredragshållerska i Danmark, och därför anbefaller jag alltså hennes expertis, för det intresse det nu hava kan.

Hon har dessutom skrivit mycket om ”autofiktion” eller författarskapkring det egna jaget som idé, eller från en rent filosofisk synpunkt, vilket jag också finner ytterst intressant. Det finns en ökande tendens emot ”perfomativ biografism” i samtiden, skriver hon, inte bara på sociala media och i bloggar – och det må vara sant. Performance Art fortsätter att intressera mig- det har denna företeelse som konstform sett alltid gjort.

Hedendomen, däremot är något helt annat – och ärligare. Den är helt enkelt en livsnödvändighet för en tänkande och skapande människa – och så kommer det nog alltid att förbli.