Arkeologer hittar 400 långhus i Jellinge, Danmark

Jellinge, platsen där Gorm den Gamles och Harald Blåtands kungshögar ännu ligger, har under alla tider räknats som en central ort i det Danska Riket, och var att betrakta som dess huvudstad, långt innan Köpenhamn byggdes på 1100-talet. Nu har arkeologer avslöjat, att  Jellinge närmast var en stad långt tidigare i historien än man hittills har trott.

Mer än 400 långhus från järnåldern eller närmare bestämt 300-talet till 600-talet har hittats, och de har en genomsnittlig längd på 33 meter och en bredd på 5 meter, varför det är väl tilltagna byggnader det är fråga om, även om alla av dem inte existerade samtidigt. Allt detta enligt vad den danska nät-tidskriften ”Vitenskap.dk” meddelar.

Otaliga stolphål täcker den danska fosterjorden. Spår av vad som var en stad, redan på 300-600 talet…

Det har varit väl känt av arkeologer att ett långhus från järnålderna kan stå i 60-70 år, om det bebos och underhålls kontinuerligt, fast halmtaket såklart måste bytas helt eller delvis med tätare intervaller än så. Med en genomsnittlig längd av 33 meter var husen i Jellinge knappast de längsta eller största i Norden, för i Uppland och på Åland har man hittat hus och hallar från samma tidsperiod med längder upp emot 50 meter, och ibland nästan dubbla bredden emot de danska.

Slarvigt underhållet järnåldershus vid Körunda nära Ösmo. Jag har själv firat Jul i det vid temperaturer på minus 35 grader Celcius…

Om vi då tänker oss att kanske 100 långhus eller lite mer existerade samtidigt nere i Jellinge, blir det ändå en mycket stor stad eller bosättning efter dåtida förhållanden, för varje 33 meter lång och 5 meter bred hall kunde innehålla en storfamilj på upp emot 30 individer, och dessutom ge plats för en fungerande ladugård med alla tillhörande djur.  Detta bör överslagsmässigt ge åtminstone 2500 invånare som fanns på platsen samtidigt, men även om det låter som en liten ort enligt nutida förhållanden, må man betänka att Stockholm och Köpenhamn inte hade mer än 3000 invånare vardera under Medeltiden, och att de då räknades som två av de allra största städerna i hela norra Europa. Här har vi nu en hednisk stad – Vitenskap.de omtalar inga fynd av kristna artefrakter – som var minst 600 år äldre än så.

Minst 300 år före Gorm den Gamle och Harald Blåtand fanns det alltså vad som kan liknas vid en levande stadsbygd i Danmark. Man har hittat bevis för att högt specialiserade smeder, krukmakare och andra hantverkare fanns på platsen, och att det antagligen var ett handelscentrum för åtminstone hela Jylland, eller hela Danmark inklusive Skåneland.

Långhusen var bekväma och stora bostäder, med plats för alla slags aktiviteter.

Nytt från Danmark är idag också, att Fyens Amts Avis erkänner att det tog tre hundra år från det tidiga 1000-talets kristnande INNAN Danmark blev kristet på allvar, för så länge fanns en levande Asatro i Danmark, anser man numera. Och – om vi räknar från 1970-talet fram till idag, så finns det säkert över 5000 Asatroende i Danmark också – varav 500 registrerade i det största samfundet !

Minnet av Jarlar, minnet av tappra män… Självständiga länder och riken, som faktiskt lever än…

Från Danmark rapporteras enligt NRK, den Norska statstelevisionen, att arkeologer där gjort epokgörande fynd, som skall vara i Värlsklass. En jarls grav från antingen Harald Båtands eller Gorm den Gamles tid har grävts ut vid Fregerslev, nära Skanderborg på Jylland. Hittills har man funnit spår av en rik hästutrustning, som inte var underlägsen någon centraleuropeisk riddares. Vidare utgrävningar startar i april, och som man förstår kan det dröja länge innan de är klara, eftersom det är en stor och närmast kunglig grav man nu gräver ut.  Också lokala media på Fyn har skrivit om det hela.

Spår av en ovanligt rik hästutrustning åt en Jarl har redan säkrats – han var Danakungens närmaste man på Jylland under 900-talet

I mer än 1100 år har Danmark varit en självständig nation och ett självständigt rike. Landet har överlevt ockupation, kristnande, feodalism och invandringsvågor söderifrån, men alltid återvunnit sin frihet. Och befolkningens absoluta huvuddel har alltid varit infödd, samt dansk, trots täta kontakter med de nordiska grannländerna. Än idag är 88,67 % av Danmarks invånare av danskt och nordiskt ursprung, vilket är en större andel än i Sverige. Att påstå att Danmark är en ”globaliserad” nation är helt enkelt inte sant. Landet är och förblir nordiskt.

Anläggningar som Aggersborg och de andra ”Trelleborgarna” som också fanns i Skåne kunde rymma brigadstora enheter. Inte mindre än 5000 man, lika väl organiserade och beväpnade som någonsin de romerska legionerna. Detta var vad en dansk jarl kunde leda i strid…

Från Sverige rapporterar UNT, Uppsala Nya Tidning om Gnistagraven, som arkeologer undersökt ii tre långa år, men som först nu genomgått allt dokumentationsarbete. Graven, som är från 500-talet tillhör en man som måste varit direkt underställd Sveakungen i Gamla Uppsala. Tidingen berättar:

I anslutning till krigarens skelett finns flera ägodelar som vittnar om den nya rikedomen: delar av en hjälm, svärd och sköldar, infattade granater och ett stort antal djur, däribland mannens jakthästar och fåglar. Rikedomen i föremålen är enligt forskningsgruppen i samma klass som de från de kända båtgravarna i Vendel och Valsgärde.

Gravhögen är en så kallad brandgrav, och därför är alla ägodelar sönderbrända. Men tack vare moderna metoder har man kunnat analysera föremålen på ett sätt som kan göra Gnistahögen och dess fynd jämförbara med andra stora gravfält, som de i Sigtuna och Birka.

Några av fynden från Gnista – där vilade tills nyligen en svensk Jarl från 500-talet

Sköldprydnader med ansikten – alla hedniska ornament, som liknar Odensmasker – prydda med halvädelstenar vittnar om sällsynt rikedom. Vendeltidens hjälmar, delvis inspirerade av sena romerska kavallerihjälmar hade ofta galtar eller andra djur på hjälmkrönet, och även om inte alla fynd från Gnista visats än, rör sig detta om en praktutrustning. Dåtidens Sveakung styrde en stor här, och de gamla folklanden Attundaland, Fjärdhundraland och Tiohundraland i Upplands centralbygder kunde redan då säkert ställa upp mer än 2200 krigare till häst.

Modern rekonstruktion av hur männen kring Sveakungens jarl kunde ha sett ut

”Ett land har alltid en armé” sade en gång självaste Mao Tse Tung, den kinesiske statsmannen. ”Sin egen – eller något annat lands…” Hittills har vi i vårt land – Sverige – räknat oss som självständiga i mer än tusen år, eller ända sedan Erik Segersälls tid, eftersom han brukar räknas som den förste i kristna källor omnämnde Sveakungen. Det är dags att omvärdera allt detta nu. Uppsalahögarna, fynden vid Gnista, Vendel, Valsgärde och många andra platser visar att Sverige var en självständig och väl rustad nation flera hundra år dessförinnan, och själva riksgrundandet måste nu flyttas bakåt i tiden, till en helt hednisk, Asatrogen epok.

Vi tar inte order av någon.

Vi styr oss själva.

Vi är en egen nation.

Vi skriver inte under några avtal och deklarationer, särskilt inte under hot.

USA eller Amerikanska Hedningar styr inte över Asatron. Det gör bara vi, och det Isländska Asatrufelagid.

Vi är Hedningar och Asatrogna…