Videnskap.dk skriver om Ölby-kvinnan

Nu ett inhopp till en bronsålders-arkeologisk nyhet från sajten Videnskap.dk som jag dedicerar till bloggen Bron & Blod. Nya undersökningar av Ölby-kvinnans grav nära Köge, visar att bronsålderns nordiska aristokrati hade mycket vidare handelsförbindelser än man förut erkänt. Ölby-kvinnan, från klassisk bronsålder, ca 15-1300 år före vår tideräkning, var begraven med en snörkjol av samma typ som den långt mer berömda Egtvedt-kvinnan, som jag redan skrivit om här. Ölby-fyndet innehöll också inte mindre än 125 smala bronsrör, som var fästa längst ned på snörkjolen, vilket inte är ovanligt. Man har hittat minst ett tjugotal sådana gravar på båda sidor av Öresund, inklusive en grav från Förslöv, och en i Helsingborgstrakten.

Samtliga har de tolkats som ”prästinnebegravningar” eller som heliga danserskor, ingående i bronsålderns solkult. Ofta ingår också en halskrage av förgylld brons, och en bred bältesplatta med en konisk spets, och spiralornament i utstyrseln, och så är fallet även här. En glaspärla av Egyptiskt glas, och bronser från Slovakiten respektive Trentino-området i Italien har också identifierats i fyndet, och till skillnad från Egtvedt-kvinnan, som kom från Schwaben i Tyskland, samt Skrydstrup-kvinnan – antagligen från Öland och Sverige – är Ölby-kvinnan 100 % dansk, vilket strontium-analys av hennes tänder nu ger besked om.

Exogami, eller ingifte av kvinnor långväga ifrån, var vanligt i bronsålderns härskarrätter. I Danmark och Sydsverige fanns redan organiserade riken, och fasta byar med långhus. Nya studier tyder på att kanske Skrydstrup och Egtvedt har ett danskt ursprung trots allt, men de flesta forskare anser att det fanns en särskild prästinnekast, med snörkjolen och kultdanser som främta attribut – kanske vi kan koppla ihop dem med den senare Nerthus-kulten, som Tacitus skrev om.

En SEGER för SÄRIMNER: Bevis för Kung Harald Blåtands Julfirande har säkrats

Många har hittills betraktat Frans G Bengtssons berömda skildring av Vikingarnas Julfirande hos Kung Harald Blåtand av Danmark som en blott och bart litterär skildring, utan större bäring på verkligheten. Men fler och fler bevis hopar sig, som får Danska arkeologer att tro att denna berättelse är i huvudsak riktig, och är gjord med mycket större verklighetsbakgrund än man annars kunde tro.

Ännu en kungshall på mer än 50 meters längd och mer än 12 meters bredd har hittats i Danmark

Fredricia Dagblad på Jylland meddelade för en tid sedan att man funnit ännu en enorm Kungahall från före Harald Blåtands tid, som är byggd före den berömda kungshallen i Jellinge.

i Erritsö finns en hall, som är byggd redan på 700-talet, och som är över 50 meter lång – vilket tyder på att detta skulle vara ett centrum för det danska Riksenandet långt före Gorm den Gamle, Haralds far och direkte företrädare på tronen. Hallen har stora likheter med de i Lejre och Tissö, och visar klart och tydligt, att den danska kronan hade kungsårdar stora nog för att låta hundratals inbjudna gäster fira Jul, och inte bara det – andra bevis har också kommit i dagen redan för några år sedan.

 

Redan 2011 hittade man en stormansgrav på Norra Jylland, där konkreta bevis för julfirande och julskinka var till finnandes. Det var en ryttargrav, som omgavs av en större stencirkel och utanför det spår av en träpallisad som hägnat in mer än 100 kvadratmeter – helt säkert rester av ett Gudahov för att hedra den döde. Frans G Bengtsson skriver i dansk översättning att inte mindre än 48  ollonsvin, väl gödda, var vad som förtärdes under Julen…

»Nu blev juleflæsket båret ind; og hærmænd og høvdinge tav, da de så det komme og trak vejret dybt og grinede ad glæde; mange løsnede deres bælte for at være fuldt rede fra begyndelsen. Thi skønt der fandtes folk, som påstod, at man stundom hos Kong Harald nu på hans gamle dage kunne mærke en vis gerrighed med hensyn til sølv og guld, var der aldrig blevet sagt noget sådant om ham, når talen var om mad og drikke og mindst af dem, der havde været til julegilde hos ham.«

Graven vid Naesby måste ha anlagts under vintern, eller rent av i Juletid, och även om matgåvor är sällsynta i Danska gravar, finner vi här resterna av en man som bevisligen kan knytas till Harald Blåtands hov, och som de facto hade en stor julskinka med sig i graven, säger Bjarne Henning Nielsen, musei-inspektör på Vesthimmerlands museum. I närheten ligger den enorma anläggningen Aggersborg, och den man som begravdes i graven, hade helt säkert en hög befattning vid garnisonen där.

48 långhus fanns på Aggersborg, med plats för mer än 5500 man eller en hel brigad !

Graven har daterats till 975, och är således från en tid när både Aggersborg fanns, och Kung Harald regerade i största välmåga. Man har hittat rester efter en helstekt gris, och inte bara skinkan, 39 järnföremål – bland annat till en komplett hästutrustning – och ett 92 centimeter långt järnsvärd av yppersta kvalitet. Självklart kan man inte bevisa, att Kung Harald faktiskt firade jul här med mer än 700 man bland de särskilt inbjudna, som det står i romanen, men det är i högsta grad troligt att Julgillena var såpass stora, och innehöll såpass mycket mat, säger arkeologerna.

Man levde gott i Hedendomens dagar, och så småningom får även vi fira en god jul !

Bevis finns för att Särimner var med på Valhallsfärden…